Måste erkänna att Cuppsatsen tog musten ur mig. Den tog upp all skrivglädje jag kände och efter en hel dag med skrivande om diverse livserfarenheter och val av utbildningsområde så kände jag inte för att sätta mig med bloggen. Nu är Cuppsatsen inlämnad och godkänd och istället har jag haft svårt för att komma igång med tankar och inlägg till bloggen då mitt liv förändrats en del.

Sommaren är på gång och jag kommer spendera den i Umeå. Jag har fått jobb inom social psykiatrin och även funnit kärleken i denna studentstad. Så tiden för bloggen har inte funnits på samma sätt som innan. Men nu känner jag att jag behöver skriva av mig eftersom jag själv vet att jag mår bättre över att uttrycka mig skriftligt.

Har den senaste veckan känt mig lite less. Skolan är så gott som över och jag bara stampar. Stampar! Jag som hatar att känna mig fast och inte i rörelse. Jag ser mig själv som en tjej som vill ha saker att planera, saker att se fram emot och ett mål med att få dagarna att gå. Men så har det inte varit den senaste tiden och det börjar stå mig upp i halsen.

Dock vet jag att resor, sol, sommar och härliga tider med vänner och pojkvän stundar. Så jag är kanske bara lite negativ och nere just nu när man sitter här ensam i lägenheten, ledig, medan alla andra jobbar och står i..