Tentaångest
Egentligen vill jag inte ens prata om det. Vill låtsas som om den aldrig ägde rum. Ja, jag pratar alltså om tentan i förvaltningsrätt som vi gjorde igår. Jag hade behövt cirka två timmar till för att känna mig färdig med den men icke. Vi fick de korta fyra timmarna på oss att svara på de tre frågorna om juridik. Kanske låter lätt men det är det inte, tro mig. Man sitter med lagboken och slår febrilt för att försöka hitta alla lagarna man söker. Finns de i tryckfrihetsförordningen? I Socialtjänstlagen? I förvaltningslagen? I Kommunallagen? Man sitter och vänder sida efter sida, byter bok och börjar bläddra, tar nästa bok och bläddrar igenom. Man blir tokig för mindre!
Hur som helst är jag arg på mig själv att jag inte hann hela tentan när tentan i sig var lätt. Men vi får väl se hur det hela går och om mirakel ska ske så får det gärna ske nu.
Syndafloden är här!
Efter räddningsuppdraget så uppnebarar sig faktiskt syndafloden i mitt badrum. Jag hör hur det forsar vatten ner på golvet och förskräckt tittar jag då under handfatet. Mycket riktigt så har syndafloden brytit sig lös och försöker överta mitt badrum. Vad ska man göra?! I ren förskräckelse försöker jag hålla för den spricka som blivit för att vatten inte ska forsa ut i badrummet. Sprickan måste ha blivit när jag fångade min nattkräm eftersom jag då råkade stöta i mitt knä på handfatet någonstans. Men inte tyckte jag att jag stötte i den så hårt? Men tydligen!
Så nu sitter man här och väntar på vaktmästaren. Tycker inte alls om att ha dem här. Vill inte att han ska vara och rota i mina avlopp och dömma mig för hur stökig min lägenhet är. Nej Nej, sen att de ofta kommer när man inte är hemma utan istället låser upp dörren och klampar in med båda skorna gör inte heller saken bättre...
Praktikplats?
Vart ska man bege sig? Frågorna är få men svaren är många denna gång känns det som. Praktiken efter sommaren närmar sig med stormsteg och jag vill veta nu vart jag ska vara. Hade sökt Umeås socialtjänst med inriktning mot missbruk som etta men blev inte tilldelad det fick jag veta idag efter att ha sökt upp Umeås socialtjänst själv för att få svar. Därför väntar nu ännu fler veckor i ovisshet om vart jag kommer hamna i vårat avlånga land. Tror inte universitet förstår hur jobbigt det är att inte veta vart man ska bo om tre månader när det är så mycket som tillkommer vid en flytt.
Man ska få tag i en lägenhet, man ska säga upp den man bor i just nu, man ska lära sig hitta till och från jobbet och man ska hinna flytta ner. Det är inte bara att ta sportbagen med lite kläder och totoro under armen och pallra sig vidare till nästa stad direkt utan innan är det mycket förberedelser som kommer ske.
Nu väntar iallafall sökning i Sundsvall och får jag inte praktiken där heller så vet jag inte vart jag ska vända mig. Vilken stad vill jag bo i? Borlänge? Norrköping? Göteborg? Eskilstuna? Stockholm? Västerås? Uppsala? Malmö?
Fest i lilla ettan
Jag har nu haft min absolut första fest i min lilla lägenhet. Det är nog tillockmed den absolut första festen som jag haft sen jag flyttade hemifrån. Är inte det egentligen lite tragiskt? Men kanske gjorde jag bort ungdomens vilda förfester under gymnasietiden och har efter det fått njuta av att inte ha en massa disk och popcorn på golvet.
Hur som helst blev helgens födelsedag-, inflyttnings- eller utflyttningsfest riktigt lyckad. Själv hade jag knappt bjudit några utan bara de gamla hederliga veteranerna Carro, Cecilia, Sofie, Sandra och Anna. Sedan fick även Elin sin debut in i vårt lilla gäng vilket var härligt! Alltså var vi få med naggande goda på förfesten vilket var perfekt. Det var inte heller förän på fredagen då jag började försöka dra i alla trådar jag hade tillgängliga för att försöka fixa en rolig och trevlig förfest.
Det blev tillslut en massa spel, singstar, vin och skratt vilket nog alla behövde. En kväll utan pojkvänner, killar och hårdrocksmusik. Det var härligt! Det togs även en hel del kort och jag bjuder bara på en del för att hålla spänningen på topp. Hoppas även ni har haft en härlig helg!
ritbrädet
Som ni vet fyllde jag nyss år och jag måste säga att dagen var väldigt trevlig. Dock är nu lägenheten översvämmad av kartonger, presentpapper och annat tjaffs som jag inte vet hur jag ska bli av med. Men det är en annan historia.På min födelsedag fick jag ett ritbräde av min pappa som jag önskat mig länge. Vill öva mig att måla in mer hår och göra snygga grejer i photoshop och kanske en och annan tecknad liten bild i bloggen. Idag installerade jag den och förhoppningarna var stora. Jag startade photoshop och körde igång. Fasiken vad svårt det är! Plattan man ritar på fungerar inte alls som en touchpad på den bärbara datorn som jag hade tänkt vilket gör mig lite förvirrad. Men övning ger färdighet antar jag väl och jag tänker bjuda på den absolut första bilden jag knåpat ihop. Ja, ingen picasso här direkt.
Clash of the titans
Ännu ett besök på vår biograf här i Övik har gjorts och denna gång blev jag bjuden av Jenny och hennes sambo Henrik. Det som väntade oss var premiären av Clash of the titans som sågats av kritiker världen över. Såhär i efterhand kan jag inte säga att filmen är det bästa jag sett på länge men att totalt lukta ruttna tomater gjorde den inte heller!Vi fick följa Perseus som räddades av en fiskare, uppfostrades av människor och blev tillslut en testosteronstinn halvgud vars "föräldrar" dödas av Hades i uppror mot gudarna. Som en allmänt trevlig film måste jag ändå säga att den hade det som behövdes; fantasieggande miljö, hemska monster, komplicerade familjeförhållanden, kärlek och en prinsessa i nöd. Vad önskar man mer i aprilbusvädret? Dock tycker jag att filmen ibland tenderade på att få karaktärerna att kunna platsa in i andra filmer (exempelvis passade flertalet karaktärer in i pirates of the caribbean) vilket gör att filmen inte känns som något nytt och fräscht.
Vi såg filmen i 2D och frågan är hur denna skulle uppskattas i 3D. Kanske skulle vissa scener bli lite mer häpnandsväckande men samtidigt är jag rädd att man lätt tappar bort sig i storyn och försöker bara hänga med vad som sker på de inzoomade scenerna. Nä, jag tror att denna film ska upplevas i 2D eftersom den spelades in utan tanken på en 3Dkarriär. Men efter succen Avatar ser alla dollartecken framför ögonen och försöker tjäna in en extra slant i kassan genom att ändra filmerna. Då även Clash of the titans.
Är man intresserad av mytologi och inte för påläst på ämnet så blir man nog inte besviken. Man möter många olika kända namn från timmarna om mytologi i skolan. Det gör iallafall att jag får en lätt myskänsla av att man vet vilka karaktärerna är och vad man kan förvänta sig av dem. Tyvär har jag själv skrivit och forskat om Cassiopeia och på så sätt läst denna historia och filmen överensstämmer inte alls med den bild jag hade. Men detta är filmens värld och där kan allt uppenbarligen hända!
Trots en del snesteg som filmen tog är jag ändå tillfredställd på något sätt och har en god magkänsla när jag tänker på filmen. Jag måste nog säga att jag tycker filmen var bra men chansen att det blir en tidigt inkommande DVDfavorit i hyllan hemma är liten. Nog väntar jag tills den hamnar i den stora kartongen på Coop där filmer som aldrig riktigt nådde ut till hundra procent ligger och väntar på att bli upptäckta.
Ett år äldre - ett år visare?
Nä, jag skulle faktiskt utan problem kunna sluta att fylla år. Förra året skrev jag ett ångestfyllt inlägg om hur "långt ifrån mina livsplaner" jag var och egentligen har väl inte så mycket nytt skett. Men detta år känns det inte ens nära på lika hemskt som det gjorde året innan vilket är skönt. Kanske är det för att jag vet att jag är på väg att nå mina mål i livet och trivs faktiskt väldigt bra just nu med allt. Visst skulle totoro kunna lossa mindre hår och kanske skulle jag kunna orka mig bort till gymmet någon gång men ändå måste jag säga att livet känns faktiskt helt okej nu!
Visst, jag har inte barn eller ett snyggt IKEA-hem men jag har många år kvar att kunna införskaffa detta och det är väl vägen till målen som gör resan värd? Iallafall hoppas jag det och ser nästan fram emot att bli äldre och någongång visare.
Dock kan födelsedagarna skippas. Tycker inte om tanken att folk sprungit på stan i en vecka för att försöka finna "den perfekta presenten" till mig då jag faktiskt nöjer mig helt och hållet med ett nagellack för 25 kronor eller en fin teckning! Skulle faktiskt också kunna skippa det faktum att alla ska komma förbi under en dag (ta det inte illa nu alla därute). Det är bara det att en födelsedag är för mig lika med en dag med stress, 251 diskpauser och åtskilliga timmar spenderade på allt ifrån bakning till städning. Men när vännerna sitter där framför en och hönshuset går igång så brukar allt faktiskt kännas mödan värt. Upp till bevis imorgon!
Draktränaren
Aprilvädret har kommit och vad passar inte bättre än att sätta sig ner i en biosalong och njuta av en trivsam film? Jag och Sandra tyckte att det var en utomordentlig idée och det blev en halvspontan kväll i biosalongen. Tidigare hade vi pratat en hel del om att se Draktränaren och nu har vi ändligt sett dreamworks nyaste tillskott. I Draktränaren får vi följa den spinkiga, missförstådda hövdingsonen Hicke som bor tillsammans med hårda nordmän i hornbeklädda hjälmar, på en vindpinad ö där man slåss mot drakar. I smyg drömmer han om den tuffa vikingaflickan Astrid och vet att han måste döda en drake för att få hennes uppmärksamhet. Han bygger då en maskin som ska hjälpa honom med att fånga just en drake men han fångar då inte vilken drake som helst, utan han fångar en Nattfasa. De är de farligaste, hemskaste och lömskaste av alla drakar där ute och ingen har någonsin mött en och överlevt.
Men när Hicke ska döda draken och bevisa för byn att han är en stark, modig viking klarar han inte av det och en ny annorlunda vänskap föds mellan den lilla pojken och Nattfasan.
Filmen var väldigt trevlig att se. Den bjöd på skratt, tårar och förundran över dessa märkliga varelser. Miljön som filmen utspelar sig i påminner om en tecknad version av Avatar medan Nattfasan verkar vara Stitch (från lilo and stitch-filmen) övervuxna kusin. Trots att mycket saker känns som att de kommer från andra filmer finns ändå en mysfaktor över filmen som passar perfekt under aprilvädrets bus.
Örnsköldsvik - kändisarnas nya tillhåll
Ja, för en vecka sen var det en galen gävlebo i klänning som härjade på Örnsköldsviks gator och jag kan hälsa att det fortfarande är kändistätt i lilla Övik.
Igår var det jobbdags för mig och jobbade verkligen heldag. Började 11.30 och jobbade hela vägen till 21.15 då jag snabbt försökte hinna hem för att kasta mig i duschen och bege mig ut på de dimmiga gatorna i min egna dragqueen-stil som skulle få självaste After Dark att avundas mig. Kom ut till mina kompisar ganska sent och råkade då halka in på en fest med nio personer. Man såg att festen varit igång ett tag då bordet talade för detta. Men snabbt efter jag kommit gick vi ut. Själv kände jag att kvällen inte stod mig till gagn då det kändes som att allt blev fel. Det hade varit för stressigt på jobbet och trots hinkar av kaffe under dagen var jag fortfarande trött. Men vi begav oss ändå mot hamnen och Harrys. Kön ringlade och vi sniglade verkligen framåt. Som nykter känner man verkligen hur förnedrande det är att stå i kö flera timmar så tillslut fick jag alla att lämna kön och vi gick istället mot Lex.
Lex är ett ställe vi gick till som nykläckta 18åringar men då hade det namnet plattan. Nu, flera år senare, är lokalerna ombyggda och allting nytt. Trots det kan man inte hjälpa att man slungas tillbaka till det trevliga året som 18åring. Måste dock helt klart medge att lokalerna är fina med ett stort dansgolv och plats att sitta och prata på. Och en tjuga i inträde tackar man ju inte heller nej till!
Iallafall stod vi och pratade då en vakt kom fram och tyckte att jag skulle gå och kolla på en kille som skulle befinna sig i entrén. Det skulle tydligen vara en kändis i byggnaden och nyfiken som jag var gick jag ju dit och ställde mig mitt på golvet. Jag tittade, spejade och försökte verkligen upptäcka denna såkallade kändis men jag såg ingen någonstans. Det var knappt någon människa där och ingen av dem kunde väl vara vidare känd? Eller? Tillslut ser jag en liten kille sitta och stirra på mig med världens leende mitt framför mig och när våra ögon möts börjar han givetvis att skratta lite. Han har så alltså sett mig speja efter denna "kändis" och jag antar att han förväntade sig en större reaktion utav mig än vad han fick. Jag vände på klacken och gick tillbaka till vakten och sa "jamen det är ju rabih från Idol". Det är ju alltid roligt när en kändis kommer till stan och när de bara råkar dyka upp sådär är det ju nästan ännu roligare
Dock satt den dansanta kändisen enbart vid sidan av dansgolvet hela kvällen. Bör inte en person som medverkat i Let's dance rocka loss på dansgolvet till rumpgunget som resten av oss dödliga?