Hick.. Hick.. Hick...

Ja, det är en hickdag idag. Har hickat fyra gånger redan denna dag och klockan har inte ens hunnit nå middagstid. Bara jag som har det så? Får jag väl hicka så vet jag att de närmste 24 timmarna kommer gå åt att studsa som en gummiboll samtidigt som man släpper iväg det fina ljudet - hick. Det är ju så sjukt irriterande! Man får väl glädja sig med att magen tränas lite, om det ens räknas?

Ska ut ikväll och jag hoppas verkligen att denna dryga hicka gått över tills dess men med min otur är den nog kvar och värre än någonsin! Men jag ska försöka ha en kul kväll ändå! Berättar väl imorogn om det blir några större bravader under kvällens gång!

Nu ska jag hicka vidare....

Nätdejting - en liten utvärdering

Ja, man kanske ska ge er alla en update om hur nätdejtingen går nu för tiden. Mina tre dagar på mötesplatsen.se är över sen några dagar sedan så där är jag inte aktiv längre eftersom jag varken kan skriva eller läsa de inlägg man får. I början var det ju också många som addade mig och verkade som om de ville prata men man ser att fler och fler försvinner när man inte vill ha webcamen på och inte vill svara på frågor som "har du sex på första dejten?". Man märker väldigt lätt vilka som är ute efter att prata med mig som person och vilka som är trofé-jägare genom internet.

Men fortfarande finns det några som jag hittills pratat med varje dag. Kan inte säga att det är någon form at kärlek som uppkommit till dessa personer men de är roliga, smarta och intressanta människor. Sen vad som sker längre fram får diskuteras då. Just nu lever jag för studen som single and fabulous!

Bye bye problemhy!

Äntligen har min lilla underbara rosa påse med mirakelhudvården från Mary kay kommit! Känns som om man väntat i evigheter på dessa produkter som skänkt från ovan. Använde denna hudvårdserie när jag bodde i Umeå och alla de problem med finnar som jag haft försvann helt plöstligt. Ja, jag har problem med det och har alltid haft så det är lätt värt att lägga ut en större slant och få bukt på problemet.

Det blev 3 in1 cleansern, mjukgörande och foundation i timevise serien i färgen lila. Nu hoppas jag bara att det hjälper lika mycket denna gång som när jag använde det sist.

En liten Grattissång...

Igår var det Carros tur att bli ett år äldre. Nu är även hon 21år och själv får man vänta ett bra tag till. Iallafall till den 13 April. Vi åkte till Carro efter middagen och som man hade trott hade man verkligen inte behövt äta innan man for dit. Är det något som hon gör ofta så är det att baka och denna speciella dag var det ingen tvekan om vad hon gjort dagen innan. På bordet stod kakor i massor, bullar, morotskaka OCH en tårta. Allt hembakat förståss!

Av oss tjejer fick hon en tillbringare som var noga utvald bland de som fanns på affären. Det var noga att handtaget kändes rätt, att glaset var fint och självklart att den vägde lagom mycket. Hon fick även ett spel av oss, Party Alias. Så nu vet man vilket spel som kommer dras fram nästa gång det är spelkväll på schemat.


Grattis Carro!

Hur gör man det omedvetna medvetet?

Nu har det gått några dagar sen man skrev och sitter nu här med dåligt samvete. Man ser hur statistiken dalar på bloggen och hur skrivkrampen sakta men säkert infinner sig i fingertopparna. Hade faktiskt en föreläsning idag som fick mig att tänka på min blogg och alla de känslor som jag skriver ut i den. Många av mina kompisar tycker jag har varit lite för ärlig i den men som jag skrev i mitt första inlägg år 2008 så togs bloggen upp igen pga att jag behövde prata om mina känslor och tankar. Visst, kanske trampar på någons tår ibland men det är inget som jag medvetet gör. Älskar alla mina nära och kära och förlåt om ni någongång tagit illa upp av min blogg.

Har berättat för alla vänner att bloggen får mig att må så mycket bättre. När jag väl skrivit ut en ångest som jag gått och burit på så försvinner den plöstligt. Just det talade vi om idag på våran föreläsning om psykodynamsikt perspektiv (psykologi). Freud och Breuer menade att genom att göra sitt omedvetna medvetet så kan man påbörja bearbetningen och symptomen (i mitt fall nedstämdheten) försvinner. Smarta snubbar den där Freud och Breuer!

Nätdejting dag 2

Japp, då var det dag två på mötesplatsen.se. Igår tyckte jag att denna sida var toppen och nästan prisade den men under natten och denna söndag så har mina tankar skjunkit en del. Eftersom man bara får skicka 10 mail om dagen så la jag ut min mailadress på sidan för att folk ska kunna ta kontakt med mig. Hur har de tänkt egentligen? Jag får si så där 20 nya mail om dagen vilket resulterar i att jag inte kan svara alla jag vill svara till eller försöka lära känna någon. Jag får alltså 30 mail, 30 chanser att kunna maila "den rätte", är det nog?

Iallafall så har jag sagt att jag söker en man mellan 21 - 30 år, vilket jag tänkte att männen som kommer in på min sida skulle se och förstå men icke då! Hela dagen har jag suttit och accepterat nya människor på min msn som varit alltifrån 21 till 50! HALLÅ! 50?! Vad tänker ni? Ni skulle kunna vara min pappa! Herregud, tänk efter killar!

Men bland dessa jobbiga och udda gammgubbarna finns många roliga, unga och fina killar vilket är jätteroligt! Fått kontakt med många omkring Öviksområdet men också hela vägen ner till skåne. Vem vet, är någon av dem "den rätte" för mig? Tiden får utvisa vad som sker härnäst.

Kan man hitta kärleken på nätet?

Har jag gått och blivit desperat eller är jag bara nyfiken på något nytt? Ja, det kan man ju fråga sig! Tidigare har jag haft fördomar om folk som hängt på dejtingsidor och nästan lagt det på samma nivå som kontaktannonser. Folk där var bara ute efter en sak eller så var det så udda människor att de inte kunde finna en person av motsatt kön i det riktiga livet. Ungefär med de tankarna skapade jag en användare trots allt på mötesplatsen.se. Hade hört av några kompisar att sidan (mot min förmodan) skulle vara bra så varför inte ge den en chans nu när man är sista singeln i gänget?



Jag la in en bild och skrev en kort presentation om mig själv och sen var det bara att spana runt. Blev glatt överraskad hur många unga och fina killar det faktiskt finns på den sidan! På mindre än en dag har jag fått många nya bekantskaper vilket känns jätteroligt! Folk från hela Sverige har hört av sig och man kan inte annat än på någotvis känna sig lite speciell. Dock kommer frågan "Kan man verkligen finna kärleken på nätet?" upp i mitt huvud när jag sitter där och klickar in på den ena efter den andra. Hur seriösa är alla killar på denna typ av dejtingsidor? Är det ett sätt att försöka hitta någon att ligga med eller söker alla dessa vackra människor verkligen efter kärleken - på nätet?

Update; Anders

Ja, har fått många frågor om hur det egentligen går mellan mig och Anders så nu tänkte att jag ska lägga alla kort på bordet. Vi gjorde slut som jag sagt för ett bra tag sen. Just för studen var jag ledsen och hade innerst inne hoppats på att han och jag var menade för varandra och hade en framtid tillsammans. Men när sorgen lagt sig la sig även mina kärlekskänslor för honom. Livet går vidare och att få ha honom som en nära vän känns nästan ännu bättre än att kanske förstöra de fina minnen och känslor som vi ändå har för varandra. Han var den första man som jag såg min framtid hos och förhoppningsvis hittar jag en till sådan person som jag känner att jag vill spendera mitt liv med.

Ringde honom igår med lite frågor om hans status på facebook. Han hade ändrat till "det är komplicerat" och på en gång fick jag en klump i magen - det är ju komplicerat pga mig! Så ringde honom och berättade att det inte gör något för mig om han hittat en ny tjej. Tror det var skönt för honom att höra det och det var skönt för mig att berättade det vill jag lova.

Dock irriterar jag mig på att han alltid ska ha så låga tankar om mig och ska dalta runt mig hela tiden. Allt för att jag inte ska bli ledsen. Visst att jag lätt fäller en liten tår men hellre det än att bli ljugen rakt upp i ansiktet... eller hur?

Happy birthday to you

En av de finaste människorna i mitt liv fyller hela 21 år denna dag! För cirka 8 år sedan knöt vi kontakten första dagen i klass 7C. Sedan dess har vi varit oskiljaktiga! Annica och Marlene mot världen!



Vi gick igenom högstadiet tillsammans med mycket skratt och prat. Denna kvinna fick mig verkligen att blomstra upp från att ha varit den blyga tjejen till den jag är idag. Kommer aldrig glömma våran snygga Lunarstorm användare vi skapade; LeNe_OcH_NiCa och hur vi rimmade hela presentationen och efter var vi riktigt stolta över den. Egentligen är det väl något man skulle vilja glömma idag när man sitter och tänker tillbaka på de fjortisfansoner vi har hållt på med. Men det var en underbar tid!

"men det fixar ni ju lätt
Med assist och målskytt rätt!"




Nu när jag sitter här och försöker tänka ut vilka upptåg jag ska skriva om så kommer så många upp i mitt huvud. Minns du gången när vi stod och tog fjortiskort på min balkong och en massa killar stod och kollade på oss utan våran vetskap, och hur vi skrattade efteråt! Och alla roliga videos som vi spelat in med oss där vi helt tappar allt förstånd och bara gör något, sitter fortfarande och skrattar åt dem i högan sky.



Än fast vi aldrig hade riktigt lika bra kontakt på somrarna så skapades en del av mina bästa sommarminnen med dig, och då speciellt på Ulvön såklart! Vi har alltid åkt till ulvön under somrarna och bott hos min faster för att kunna njuta av den svenska sommaren på allvar. Ulvön är helt klart våran ö och den är inte sig lik utan dig vill jag lova.



Vår klippa. Så många tokiga sånger vi har sjungit där! Pretty swan come back blev då aldrig den hitlåt som vi trodde den skulle bli antar jag. Just på denna klippa brukade vi stå och vinka till Ulvöbåten som sakta körde förbi och fråga efter tecken av gud. "Om gud finns så ska det komma en haj nu!" "Kära gode gud, om du finns, kan du göra en jättestor våg nu?". Tyvärr fick vi aldrig något gensvar.



Jag känner mig riktigt lycklig som fått växa upp med en så fin person som du vid min sida och jag vet att vi kommer hålla ihop i resten av våra liv på ett eller annat sätt. Visst, att vi har perioder som vi inte pratar så mycket med varandra, men på något vis känns det som att så fort vi träffas igen är vi lika tight som vanligt. Det är vad jag kallar riktig vänskap. Du är en glad och omtänksam person med en stor skopa humor och stort hjärta, kom ihåg det. Och att du fått finna den riktiga kärleken och lyckan är bland det viktigaste som finns för mig. Grattis på födelsedagen vännen.

 

Forgive me father, for I have sinned... again

Blir ett kort och snabbt inlägg här idag. Har syndat idag igen, ibland blir lusten och suget allt för stort. Vi skulle ju ut och ha en liten avskedsmiddag innan Sandra åker till Oxford nu på lördag. Kommer sakna henne i massor! Vem ska jag nu dansa hela natten lång med? Vem ska jag nu handla skor med som även förstår mitt sjukliga begär? hmm..

Tillbaka till syndandet! Vi gick på en av kinaresturangerna här i stan för att äta och självklart blev det friterad kyckling - Hur onyttigt är inte det?! Dock åt jag upp all min sallad på tallriken så jag försökte ju åtminstone. Sen åkte vi till COOP för att inhandla mat till middagen imorgon som också går i Sandras ära. Tyvärr kände vi också för en efterrätt så det blev chockladpudding med grädde och bananer lagom till Aktuellt. Antar att jag ätit nog med onyttig mat för hela denna vecka så det blir inget smaskigt till helgen pga min dumhet och enorma sötsug.

Det goda livet

Ja, i måndags började det nya livet för mig. Ett liv med planering, träning och hälsosam kost. Tänkte ge er lite update om hur det egentligen går. Har inte kunnat väga eller mäta mig ännu för att kunna se resultaten men ska ta och göra det så fort jag hittar en våg.

I måndags blev det hårdträning med Emelie. Blev mycket kondition och även maskiner i alla dess former. Sen fick Emelie något ryck och tyckte att vi även skulle göra situps och visst tänkte jag, "hur jobbigt är det? På maskinen går det ju ändå så bra för mig så". Vi la oss ner på madrassen och körde igång. Kan ju lova att Emelie spurtade om mig ganska enormt! Hur gör hon?! På maskinen klagas och pustas det men på madrassen var hon som en batteridriven situpsmaskin. Otroligt!

Sen körde vi även en annan magträning där att ena personen ligger på rygg på madrassen med benen rakt upp. Den andra personen står då rakt ovanför huvudet och ska kasta ner benen mot marken. Då är det upp till den liggande personen att inte låta de nudda marken och få upp dem igen. Riktigt jobbigt!

Idag blev det också en enorm hårdträning. Kom till gymmet klockan sex och körde då igång med konditionen. Sen blev det mage, några maskiner och även lite rodd för att hålla flåset uppe. Klarade enormt mycket mer på situpsen! Vi körde även en timme body balance. Älskar det, så härligt med yoga, pilates och tai chi!

Dock har jag redan på dessa två dagar fuskat. Just nu sitter jag och suger lite på de goda M&M'sen jag fick av Joe igår. De är så sjukt goda så kan inte låta bli dem! Hur ska detta med det "nya, goda livet" att gå egentligen när jag inte ens kan hålla mig ifrån sötsaker i två dagar?! SKÄRPNING ANNICA!

Är det något fel på dig?

Som alla mina vänner vet om mig så öppnar jag inte dörren då de ringer på om ingen har ringt innan på min mobil. Knasigt kan säkert vissa tycka men med min granne så känner jag att det är bäst så. Det är så att han har något litet problem och är samtidigt missbrukare av något slag så ibland kan jag tycka att han känns hotfull när han kommer mitt i natten och vill låna pengar. Så därför har sagt till mina vänner att jag inte öppnar dörren om jag inte vet att de ska hit.

Idag när jag nyss kommit hem från min kusin så sitter jag lungt och stilla och lyssnar på Johnny Glaas skiva Chasing Dreams och chattar med lite folk då det plötsligt ringer på dörren. Hjärtat sätter sig i halsgropen och jag plockar upp mobilen för att se om någon ringer. Dock förblir den tyst som musen men dörren fortsätter ringa. Sprang då till fönstret för att se om det stog någon bil vid gästparkeringen som man kände igen men den var helt tom. Dörren fortsätter ringa och mer och mer panik får jag. Tillslut tog jag mod till mig för att se att det inte var Cecilia eller någon annan som bor nära som råkat ut för något och öppnar försiktigt dörren. Där står det en relativt gammal tant med mer eyeliner än en femtonåring på disco.

-Vad är det för fel på dig?
-Eh, va?
- Ja, vad är det för fel på dig? Har du problem eller är du sjuk eller något?
- Ursäkta?
- Ja, vi är fyra.. några är oroliga för dig, vi har ringt och så... Alltså vad är det för fel på dig?
- ehm..

- varför öppnar du inte när man ringer?

- Jag har inget titthål så brukar inte öppna dörren om jag inte vet vem det är..
- Jamen något måste ju vara fel på dig! Det har börjat bli så mycket spring i trappen och så på natten. Du stör ju oss andra.
- Jag går i skola hela dagarna så inte har jag tid att springa i trappen om nätterna så du går nog på fel person är jag rädd.

Plockar här upp Totoro i famnen så inte han springer ut i trapphuset.

- Och katten står och skriker hela nätterna, du kan ju inte lämna han ensam i veckor!
- Jag är alltid hemma med honom och lämnar han inte ensam mer än någon timme om dan då jag är i skolan.
- jamen är du sjuk eller något?
- Nej? Jag är frisk som en nötkärna?
- Varför har du alltid helt släckt i köket? Du måste ju använda köket!
- Det är tänt men just i köket har jag en rullgardin som är nere då jag tycker att det är jobbigt att grannar håller på att titta in stup i kvarten.
- I huset mitt emot bor bara gamla så inte tittar de in inte.
- Jo, uppenbarligen gör ju vissa det iallafall! (försökte ge henne en liten pik)

- Men är det inget fel på dig?

- Nej!
- Men du måste ju tända lamporna!
- Har ju två tända i fönsten och dessa två. Det ljuset räcker för mig. Tycker inte om att ha stark beslysning på kvällen.
- Jamen man blir ju rädd att det har hänt något! Alltså vad är det för fel på dig?!
- Det är inget fel!
...
- Det var ju en söt katt iallafall.
- Ja, han heter Totoro...
- Hur gammal är han?
- 1 ½ år.
- Okej, hej då.
- Hej...

När man läser detta så låter det kanske som om hon bara var orolig för mig men något hos henne kändes väldigt obehagligt! Hon var ytterst snabb att avbryta och kändes väldigt hatisk mot mig.. Var det för att jag var ung i ett hus fullt med gamla människor? Vem vet... Sen detta med lamporna och så, hon tycker inte det är konstigt att de tänds och släcks? Att blommorna är gröna? Att posten hämtas i brevlådan? Hade jag legat döende i lägenheten så hade jag inte prioriterat att vattna blommorna vill jag lova! Denna dam (och de fyra andra som hon talade om) måste ju slå rekord i skvallertanter! Hur mycket jag är hemma och så känns ju ändå som att höra till min ensak, eller? Hon skrämde mig faktiskt lite...

Undra om en av dessa skvallertanter var den kvinna som kom till mig en dag och pratade om någon galning som gått runt huset och stått och kastat snö på mitt fönster. Mycket troligt! Denna galning var då Anders som undrade om jag var hemma...

Så, vad gör man nu? Ska jag strejk hålla nere rullgardinen eller ska jag sätta upp en enorm skylt över fönstret där det står "JAG LEVER OCH DET ÄR INGET FEL PÅ MIG!". Har inte bestämt mig ännu...


You got mail

Idag fick jag ett brev som färdats från en affär, till ett postkontor, in i en lastbil, upp i ett flygplan, till en ny lastbil, in i väskan på en cykel och rakt ner i min brevlåda. Är det inte fantastiskt? Det var ingen mindre än min vän Joe från Appleton som skickat ett brev med lite överraskningar. Lyser verkligen upp i vintermörkret när man får sådana små saker i brevlådan istället för jobbiga räkningar, reklam eller riktigt tråkiga tidningen 7.



Kastade mig på sängen och slet upp brevet som ett barn gör när de får presenter sen var det bara att börja läsa det novell-långa brevet. Känner ingen som skriver så långa brev som han. Hur kommer han på hur och vad han ska skriva egentligen? I brevet brättar han allt från lägenheten, katterna, jobbet och framtiden. Så sjukt kul att läsa och att jag har en så nära vän i ett helt främmande land är toppen. Internet öppnar verkligen dörrar!

Fick även två presenter med i brevet. Den första var lite godis; M&M's Premiums. Den är M&M's som smakar lite som after eight, Hur goda som helst! Sen fick jag även en laserpekare till Totoro som vi invigde så fort brevet var läst. Han älskade den och sprang runt, hoppade och försöker verkligen fånga den lilla ljuspricken som dansade över golv och väggar.



Nu är det dax för mig att skicka ett brev till honom. Försöker fortfarande komma på vad man kan ge i brevet. Något extra svenskt måste jag få tag i iallafall. Hade först tänkt saltlakrits då det uppenbarligen inte finns där men då råkar han HATA saltlakrits?! Kan man hata något som är så gott? Helt otroligt! Sen vet jag att han önskar sig en osthyvel då dessa inte heller finns där men sånt vill man ju inte skicka i ett brev. Undra vad tullen skulle säga när de ser en osthyvel mitt i allt? Har iallafall tänkt att rita av min (det är ju bättre än inget, inte sant?!). Nä, får fila lite på idéer och om någon har förslag så var inte rädda för att skicka dem vidare till mig.

Om jag vore älg...

Åkte som bekant upp till Umeå under lördagmorgonen och självklart hade chaffören Bysse försovit sig. Tyckte det var lite konstigt när inte han svarade på mina SMS under morgonen. Vi kom upp till umeå nästan en halvtimme senare än beräknat men vad gör det? Bilresan var ju trevlig.

Har ni tänkt på hur glada ni blir när ni ser älgar efter vägen? Jag blir det iallafall och kan inte hjälpa att jag får ett litet leende på läpparna. Har många gånger sagt att OM jag ska födas om som ett djur hoppas jag på att bli en älg. Då skulle jag sitta fint vid vägkanten för att göra uttråkade barn och söndertjatade föräldrar glada. Och helt plöstligt, där under bilresan sprang där en älgmamma med sitt barn - dock på fel sida viltstängslet! Men ändå blir man så glad när man ser dem! Det blev ju samtalsämne nummer ett och alla sätt där med ett leende. Älgar is the shit på långa bilfärder!

Väl i Umeå shoppades det en storlek förstora skor, en väska, rosa handdukar till mitt "nya badrum" och en snygg lila "gå ut"-tröja. Träffade Marlene och lilla Milo vid ett tiden och då gick till Barista för lite gott tee och en kaka. Mysigt! Efter for vi hem till Marlene och det var dax att börja med middagen. Har haft en jättetrevlig helg med familjen Wågström-Glaas. Saknar verkligen att tillbringa tid med dem då de är så härliga personer med en stor skopa humor. Att få vara en del av deras liv och fått äran att vara gudmor till deras son är för mig jättestort och jag vill verkligen bli den bästa gudmodern man kan vara! Försöker växa mig in i rollen...






the open road

Härligt med lördag idag. Dock något som är mindre härligt är att jag är vaken denna tid! Helt galet trött. Sitter just nu och lyssnar på den babblande rachael ray och väntar på att Bysse ska komma och hämta upp mig och köra de 12 milen till Umeå. Ska till bringa resten av helgen med Marlenes lilla familj och det ska bli så himla mysigt! Det ska bli lite shopping, lite fika och även en massa snack! För är det något jag och Marlene kan så är det att prata vill jag lova!


För att alla ska få en lite bilresekänsla bjuder jag på lite
stämningsmusik från min favoritfilm som barn. Nä, nu hoppas jag alla får en bra lördag och att övikstöserna får en vild utgång ikväll!

Med en enkel tulipan, uppå bemärkelseda'n!

Idag var det den 16 Januari. En dag som har firats i århundranden! Den 16 januari 1275 föddes den engelske prinsen Edmund Krokrygg, 1547 kröntes Ivan den förskräcklige till tsar i Ryssland, 1940 kom de första krigsbarnen från Finland hit och 1988 föddes den dubbelkrönte vinnaren av Absolut Överens - Cecilia Näslund.


Dagens födelsedagsbarn (som förövrigt fyllde 21) fick spelet Absolut Överens - eller som hund och katt av oss. Ett spel som vi spelade tre (!) gånger ikväll. Roligt var det. Det går ut på att man i lag (två och två) sitter med penna och papper. Sedan drar man ett kort där det tillexempel står "Vad tänker du på när du hör ordet ställning?" "Vad irriterar sig män på?" osv. Du och din lagkamrat har då 30 sekunder på er att skriva ner fem (ibland fler) saker som sedan ska jämföras med din kompanjon. Var ni absolut överens eller som hund och katt?



Efter tre omgångar fick vi nog och valde att spela ett annat roligt spel. Det blev Så det kan låta med Carro och Sandra på mitt vinnande lag. Tillslut började vissa droppa av men vi spelsugna tjejer gav inte upp utan valde ett tredje spel - Black Out. Du sitter med en spelbricka med alfabetets alla bokstäver och ska under 20 sekunder försöka täcka så många bokstäver som möjligt med tillexemel "Saker som går på batteri" eller "Böcker i gamla testamentet". Vinnaren - MOI!


Vi åt även såklart en massa god tårta, kakor och snacks. Ja, allt som hör en födelsedag till!



Vi hade även en del udda saker för oss under kvällen (detta är inte ovanligt i våran grupp). Denna kväll var det fingrarna som fick stå i centrum. Vi testade och kämpade med allt från att lyckas vika lillfingret medan de andra fingrarna stod orörda och hur långt mot armen man kunde få tummen. Mycket intressant observation som även skapade många skratt!


Nu är klockan mycket och jag måste verkligen sova. Åker till Marlene, Johnny och gudsonen imorgon och kommer hem på söndag med en massa söta bebisbilder! Så nu önskar jag er alla en god natt så ska mina ömma fingrar få vila ett tag!

Sleep tight


Snart är den officiella pluggveckan över

Äntligen! Hurra Hurra Hurra! Fredagen är snart här och då är min officiella pluggvecka över och jag kan återgå till att leva ett värdigt människoliv igen. Slippa vara negativ och tråkig 24 timmar om dygnet och kanske kan jag även sova bättre när allt är förberett och klart in i minsta detalj! Inga skolarbeten hängande över huvudet, böckerna till den nya kursen är beställd och räkningarna betalda. Underbart. Vilken lättnad!

På måndag bröjar den nya terminen och då har jag enbart 6 terminer kvar tills jag är fullbordad socionom. Har bestämt mig att istället för ett nyårslöfte ska jag avlägga mig ett nytermins-löfte. Denna termin ska jag klara av att planera min vardag bättre och börja leva ett mer hälsosamt liv. Träningen måste helt klart komma igång igen och jag skulle verkligen inte må dåligt över att äta lite nyttigare. Så hädanefter är enbart lördagarna avsatta för att smälla i mig onyttiga chips, dip och kanske en pizza då och då. Detta är mitt löfte nu under kommande termin och ska försöka blogga seriöst och ärligt om mina framsteg i den nyttigare delen i Annicas liv.

omotiverad

Så, nu är tentan skriven och det gick som man förtjänar antar jag. Skulle behöva ett mirakel för att klara den, kanske är detta guds chans att göra sig känna? Nä, men en omtenta känns inte så farligt ändå. Nästa tema är det hemtenta på så man skulle lätt klara av en salstenta också.

 Jag är verkligen inte skapad för att plugga, varför envisas jag med att göra det hela tiden? Vaknade i söndags och tänkte; "denna vecka ska jag plugga hela dagarna så är det som lugnt sen och jag kan göra vad jag vill". Nu är det onsdag och jag är så jäkla nere att människorna i min omgivning flyr mig som elden själv. Självförtoendet är i botten och humöret likaså. Alltså jag hade ju tänkt hålla ut i en vecka, jag har hållt ut i tre dagar!

Söker motivation...

Tentaplugg, hatade tentaplugg!

Snart är klockan över midnatt och imorgon har jag tenta. Känns inge vidare alls då inte pluggat som jag borde. Anknytningsteorier, brotteorier, geriatrik - ja, mycket har fastnat under en dag men fortfarande finns en lång väg att gå så denna tenta blir det nog omskrivning på den 21 feburari. Men det känns okej ändå, hellre en omtenta och lära sig saker än att glida förbi på ett bananskal.

Visst är det härligt att trean börjat visa sex and the city igen? Kan inte motstå att få ett leende på läpparna varje gång man hör den välkända signaturmelodin på TV än fast alla säsongerna står där i DVDhyllan. Tycker SATC har så mycket bra tankar, nya perspektiv och stunder då man sitter och nickar instämmande med vad som händer - "Det där har jag varit med om!"

-Jag vill bara ligga här, jag känner mig så ensam i den här staden... Ibland är det skönt att bara ligga bredvid någon.
-det svårt att tro att någon så vacker kunde känna sig så ensam.

Vem har inte känt så någon gång? Att det skulle bara vara skönt med tanken av att någon ligger bredvid och finns i närheten. Jag har känt det många gånger och ofta går det inte att fara och sova hos någon för att bara sova, oftast finns tankarna för något "mer" där och hela mysigheten är försvunnen. Att finna denna person som faktiskt bara kan ligga bredvid och njuta av närheten verkar vara sällsynt..

En hjullastare är midjestyrd...

Jag var ut igår på Harrys här i Övik. Det var första gången jag var där med mina närmaste kompisar vilket i sig var trevligt men kvällen får nog inte ett högre betyg än 4 av 10. Förfesten var hos Daniel vilket var roligt. Vi satt mest och snackade om allt möjligt. Allt från  "Dra-ner-byxorna"-leken, söndriga spelpåsar och vad är skillnaden är på en hjullastare och en traktor. När klockan närmade sig halv elva började vi samla ihop packet i bilar och ta oss in till Örnsköldsviks hamn för att få shakea loss lite som John Travolta himself.

Väl inne på harrys översköljdes man av jobbiga karlar, män som klätt sig i "jag-slår-min-hustru"-looken och glada bekanta.

Jag och Anders har alltid sagt att vi alltid funnits så nära varandra hela vårat liv utan att veta om det själva och igår fick vi ännu ett bevis på detta. Jeanette, Anders X, var ute igår på Harrys med och hon, jag och Caroline stod och pratade om hur Jeanette och Carros syster kände varandra eftersom de gått i samma klass. Så då frågade jag om hon kände Stefan Lindqvist vilket hon gjorde. Hon la även till att berätta om att hans pappa körde på henne för många många år sen. För de som inte vet så är Stefan Lindqvist min bror och mannen som körde på henne är även min pappa. Så alltså fanns det en connection även här mellan Anders och mig....

Jag hade även en kompis som hade en jobbig kille efter sig under kvällen och tillslut så ljög hon ihop en liten historia om hur hon var lesbisk och tillsammans (!) med mig. Som god vän spelade jag med och gick fram till killen, skakade hand och hälsade. Ungefär som alla andra par hade gjort. Han slutade då springa efter min kompis - istället sprang han efter mig. På dansgolvet, i baren eller på väg mot tjejtoan, han var överallt! Att han följer efter är väl en sak som man kan handskas med men när han på dansgolvet börjar dra upp min kjol gång efter gång efter gång fick jag nog! Han åkte ut tillslut!

Sen så hände det nog inte så mycket mer under kvällen. Idag ska jag plugga som aldrig förr vilket känns otroligt tråkigt! Men veckan som kommer är full med seminarium, tenta och inlämning av fördjupningsuppgift! Längtar tills den veckan är över!

2008 - 2009

Ett helt år har gått och måste nog medge att jag hunnit med mycket under 2008. Mycket roligt och tråkigt men framförallt har jag växt mycket som person.
Jag har hunnit gå från sambo till singel detta år vilket har haft sina upp och nedgångar. Från att ha gått från "lyckliga i alla sina dagar" till den verkliga vardagen öppnade mina ögon om hur jag funkar i ett förhållande och fått mig att söka mer efter mig själv och försöka ta reda på vem jag egentligen är.

Jag har även vunnit över många rädslor jag haft. Jag har trotsat min höjdrädsla när jag klättrade upp för skuleberget och framför allt min rädslan för att bo själv. Jag klarade även det och nu när jag väl sitter här i min lilla lägenhet med min katt så känner jag mig riktigt nöjd med mig själv.

Jag har vänt min blyga attityd till en mer framåt och social Annica. Hade nog inte klarat det om jag inte fick chansen att stå på mina egna ben. Kan ju berätta att detta är den viktigaste läxan jag lärt mig; Tappa aldrig bort dig själv!

Jag har även funnit tillbaka till mina gamla vänner vilket har hjälp mig massor under uppbrottet med Anders. Måste bara säga tack till Cecilia, Caroline, Sofie och Anna som hittade på en massa saker med mig när jag kände att det var jobbigt, som pratat med mig när jag varit nere och sagt åt mig att ta bort det skal jag drar på mig när jag pratar känslor. Självklart har Marlene funnits för mig med under hela denna tid men det har hon alltid gjort och jag hoppas att hon alltid kommer att göra det!

Jag har också bytt från lärarprogrammet till socionomprogrammet under detta år vilket känns så himla rätt!

Jag har även jobbat som personlig assistent under denna sommar vilket fick mig att utmana mig själv. Började sommaren med att tro att jag inte skulle klara av att ta hand om denna sjuka flicka som jag såg liggandes på sängen. De första dagarna var jättejobbiga med alla slangar, mattider och maskiner men ju längre tid jag fick umgås med denna lilla flicka ju mer öppnades mina ögon. Än fast hon inte kunde prata och uttrycka sig som "normala människor" kan så fanns hon i slutet av min jobbperiod inne i mitt hjärta. En gladare tjej än hon är svårt att hitta och hon fick mig att inse att jag inte är så pjåkig ändå!

För att sammanfatta år 2008 kan man säga att jag gått från ungdom till en vuxen kvinna. Jag har lärt mig att livet inte är en dans på rosor och att jag kan klara av saker bara jag vill! Med mer självförtroende och glädje ska jag skaka om det nya året och förhoppningsvis hittar jag nya människor, nya saker och nya upplevelser att förgylla mitt liv med...