Bloggtips

Blogg.se bråkade verkligen hela kvällen med mig igår. Inget gick att publicera, spara eller tidsinställa. Men tillslut kom gårdagens inlägg ut iallafall - bevisligen!
 
Jag har skrivit min blogg i många herrarns år nu. Den startades tydligen 30 decemvber 2005 och med en lång paus så lever den än idag. Det som känns mest roligt med att ha haft en blogg i såhär många år är att jag kan gå tillbaka flera år och läsa hur jag hade det då, se bilder och ta del av hur jag tänkte och kände i just det tillfället.


Min header förr i tiden.
 
Jag är också en person som uppskattar att läsa bloggar men till min förtret så handlar de flesta bloggar om "inspirationsbilder" och annat för de modeintresserade. Själv sitter jag här i min kjol från H&M för över 3 år sedan och känner att mode inte alls är mitt stora intresse. Istället söker jag mig till bloggare som bloggar från utlandet om deras liv och vad de upplever i sin nya vardagar. Tänkte tipsa om två av dem om det finns någon där ute som har samma intresse som jag.
 
http://emmapetzen.blogg.se/losangeles/
Detta är en blogg som ligger på aktiva-listan på blogg.se förstasida. Emma är aupair i Los Angeles och skriver mycket om hur hennes dagar ser ut.
 
http://lifeincairo.blogspot.se/
Malin har tagit steget och fyttat till Egypten. Känns detta bekant? ;-D Hon skriver en del om sitt liv i Cairo, om kulturskillnaden och allt omständigt som tillkommer i ett egyptiskt liv. Många gånger har jag skrattat gott åt hennes inlägg och jag kan nog inte annat än att känna igen mig i hur tokigt det kan bli när ens svenska hjärna möter det egyptiska livet.
 
Följer ni några utomlandsbloggar som ni vill tipsa om?

The phone

I över en vecka har jag levt med mammas gamla mini mobil. Jag förstår varför hon bytte och försäljaren som sålde denna sak från h*lvetet med argumentet "Min morfar har en sådan telefon och klarar av den" måste antingen

1. Ha ljugit
2. Ha en himlarns smart morfar med små fingrar.

Förlåt mamma för att jag klagar på den hela tiden. Men den är hemsk, fruktansvärd och egentligen så mycket sämre än de gamla goda knapptelefonerna. Men vad står man egentligen inte ut med när man är facebookberoende? Tydligen det mesta.
 
Saknar mig telefon där jag vet hur allt funkar. Den hjälper mig att planera mitt liv och vi kompleterar varandra så bra. Noa hade en ark som räddade hans liv, jag har en arc som räddar mitt.
 




I have survived over one week without my beloved Sony Ericsson Xperia arc. I wish I could say that I survived thanks to my mum who let me borrow her old small minimobilephone from Sony Ericsson. But since this phone came to my use it's been nothing more than causing troubles and making me angry. I understand why my mother after just a few months came to the conclusion to buy a new phone. I really cant understand the guy who sold this phone to MY MUM with the argument that "My grandfather have this phone and he can use it".
Either:

1. The salesman lied
2. or his grandfather is a smart guy with tiny fingers.

Im sorry for complaining about this phone, mum. But it is terrible, awful and a plague of humanity. But I'm addicted to facebook so somehow I managed to stay sane atleast for one week.

Imorgon blir någonannan ägare till lyan

Fått en massa gjort idag! Allt är närsta uppsagt, uppcheckat och fixat. Det som är kvar är att fixa ett förråd och bege mig ut från denna lägenhet. Så spännande detta är! Jag känner mig verkligen i rörelse, vilket jag älskar.
 
Imorgon blir någon lycklig människa ägare till min lilla lägenhet här i Umeå. Någon kommer om en månad bo här - i mitt hem. Den personen kommer påbörja något nytt lika väl som jag börjar på ny kula jag med. Tänka sig så fascinerande det är med människors liv. Vi alla rör oss mot olika mål och det kräver att alla är på väg någonstans. Någon flyttar in - någon flyttar ut. Någon påbörjar och någon avslutar.
 
TokTotoro
 
Snart dags för sängen här. Är trött efter två set av träning, totalrensning av garderob och en massa annat fixande som skett idag. Kommer sova gott inatt.
 

 
My checklist is getting smaller and smaller these days. Most of my my things I have to fix is canceled or done. The only things I have left is to get a storage for my furniture and get my ass out from this apartment as soon as I'm done with work. It feels like I'm moving in life and I love it!
 
Tomorrow some lucky person is going to be the new owner for my apartment. Isn't this fantastic? Someone is moving out and suddenly someone else is moving in and starting a new chapter in their life.
 
 

En bit av min väg

Resan till mitt beslut att flytta min rumpa från trygga Umeå i trygga Sverige ner till ett nytt liv i Egypten har inte varit lätt att ta. Jag har brottats länge med tankar om vem jag är, vad gör jag med mitt liv och bör jag faktiskt inte bara inställa mig i det svenska ledet och göra som jag borde?
 
Jag tog en helt annan väg, jag tog min väg.
 
Den 22mars detta år hade jag och min kompanjon Sandra bokat en ganska spotan resa ned till Egypten. Det skulle bli som vilken av våra andra resor som helst. Det skulle finnas lite strandhäng, mycket kultur och historia och en hel del nytt att se. Men resan blev långt ifrån vad våra vanliga resor har handlat om. Inte visste jag då att jag skulle sitta här fyra månader senare och planera att flytta ner till det land som benämns som "magsjukans-land" i olika forum. Men livets vägar äro outgrundliga.
 
Men det har inte varit lätt att nå dit där jag är idag.Jag har upplevt att jag behövt svälja mycket stolthet för att sedan bygga upp den igen, jag har behövt att försvara, förklara och totalt skita i vissa saker som sägs eller tänks. Jag har har ibland fightas med näbbar och klor och ibland har jag bara släppt ut allt. Till en början vågade jag inte tänka på att jag gått och blivit kär i en person som bor i ett helt annat land. Jag har visserligen alltid velat flytta utomlands med just Egypten är väl inte ett land som kommit upp i mina tankar då.
 
Att personen jag blev kär i var muslim var också helt nytt. Vad innebär det för mig? Kommer jag bära slöja, bli inlåst och allt annat man hör från de svenska medierna? Jag lärde mig snabbt att Mido aldrig skulle göra det. Han behandlar mig mycket finare än vad många av mina svennebanan-killar gjort. Men hur ska jag få alla nära och kära att inse det? Hur kommer de att reagera? Vissa har varit öppna och glada över att jag har hittat rätt. Iallafall är det så det har uttryckts till mig. Kan tänka mig dock att mycket tissel och tassel har pågått. Vissa har rasat och befarat det värsta.
 
Men någonstans fick jag nog i det hela. Jag var lycklig, jag var kär och jag ville bara skrika ut det. Jag ville skicka små töntiga hjärtan på facebook och jag ville ha ett liv med just denna person. Någonstans fick jag välja mellan att krypa ihop och bry mig mer om andra eller sträcka på mig och krossa människors fördommar. Så nuförtiden är det snarare en sport att tvinga fram människors förutfattade meningar och sätta dem i ljuset. Kanske är det dags att vakna upp och förstå att människor är människor - oavsett var de kommer från eller vad de tror på.
 

tankar från en ambivalent

Oj så mycket känslor det är i kroppen just nu. Jag vet inte vad som är upp eller ned, ut eller in. Kan tänka mig att det är såhär en hormonstinn 15åring känner sig. Kan knappt sitta still med mina tankar i en minut.
 
Samtidigt som jag känner mig så lycklig så får mitt beslut mig att känna en sorg och ledsamthet ibland. Jag kommer flytta till ett land som kommer innebära att jag tappar mycket från min trygga liv i Sverige. Visst, min utbildning och mina tre och halv års långa studier på universitetet är inte bortkastad, men jag har tagit en totalt annan väg än många andra. Det jag får mest panik över är att jag kommer tappa alla mina vänner här hemma. Jag vet inte hur länge jag blir borta och jag kommer säkert känna mig bortglömd och ensam stundtals av gånger när jag sitter där i mitt varma Egypten. Jag förstår att mina kompisars liv fortsätter utan mig och att ingen ska behöva anpassa sig efter mig. Men någonstans hade jag hoppats på att de förstår hur det känns att ge upp så mycket från min ordnade svenska liv som jag gör. Jag önskar bara att ni kunde ljuga ihop lite glädje för mig. Ljug och säg att ni kan försöka komma om priset är rätt och ledigheten närmar sig. Säg att ni inte kommer glömma mig.
 
Antar att detta bara är rädslor som jag känner just nu. Jag kommer inte vara en lika stor del i erat liv, men jag kommer vara desto större del i mitt eget. Det måste jag bli redo för. Jag kommer göra något som jag vill. Jag kommer växa mig starkare, få otroliga erfarenheter och få möjlighet att älska och bli älskad varje dag. Jag kommer leva mitt eget liv.
 

The day ends.

En lång härlig dag är snart till ända. Det känns skönt att jag fått tummen ur och påbörjat allt som ska avslutas tills jag far. Första steget är taget och det sägs väl att näskommande steg brukar gå lite mer på räls. Antar att det är lite som att rensa garderoben. Till en början är det svårt att välja vad man ska ha och inte ha. Men har man sedan kastat en sak så rasar det sedan bara ner i kastar-påsen.
 
 
Det känns skönt att jag ändå mött en hel del positiva reaktioner på mitt lilla avslöjande tidigare idag. Detta trots att det var väldigt nytt och inte helt nytt för de flesta. Än är jag inte säker på vad jag håller på med, men på något vis känns det som en sten lyfts ifrån mig och jag känner mig lättare och ett steg närmare Mido.
 
Det här beslutet har inte varit lätt för mig. Kommer komma ut med ett inlägg senare om alla tankar som rörts om i mitt huvud den senaste tiden, om alla förutfattade meningar och om skammen jag ibland har känt. So stay tuned!
 

A long and happy day starts to see its end. It feels so good that im finally moving in the direction I want to move. This step was a hard one to take and I hope that the following steps will be easier. I guess it's like when you try to clean out your closet. At first it's hard to fins anything to throw away but when you finally do it, everything will end up in that bag of trash.

Its feels so good that i got so many positive reactions from all of you. Even if it's very new, or completely new to many of you. Even today, im not sure what the heck I'm doing, but somehow I feel so much more happy and I know I took the first step towards the future I want.

As I told you, this step wasn't easy to take and in the future I will post all my feelings that I have and had before  I "came out". So stay tuned!

Mina framtidsplaner

Idag tog jag ett stort steg för min framtid. Jag har sagt upp min lägenhet där jag har bott i två år snart. Vi kommer skilja oss åt i september vilket känns spännande och självklart jättesorgligt. Så mycket roligt jag har varit med om här - i min första riktiga lägenhet. Allt har varit självklart och tryggt, vilket snart kommer att förändras. Jag har mitt gym, mitt extraarbete och allt som tillkommer med den vardagen. Nu har jag snart ingenting. Ingen säkerhet, inget tak över huvudet och inget extrajobb och jag kan inte göra mycket annat än att hoppas att allt klaffar.
 
Nu undrar ni kanske varför jag sagt upp min härliga lägenhet i Umeå. Det är såhär att jag planerar att återvända till Egypten och bosätta mig där ett tag för att få möjlighet att umgås med min pojkvän. Att ha ett distansförhållande som är så pass stort som vi har är inget jag rekommenderar. Det blir mycket saknad och samtidigt mycket tid som tillbringas vid datorn för att få möjlighet att kunna prata någon timme på skype. Så jag har tagit tag i saken och planerar att ändra detta då jag ändå inte har något som fast håller mig kvar just nu. Det känns läskigt, skrämmande och underbart på samma gång. Jag förstår att folk inte gillar att jag flyttar iväg till ett annat land. Men jag kommer tillbaka.
 
Så kan be alla förbereda sig genom att skaffa skype så kan vi fortfarande surra och se varandra. Bra idé va? Det kommer bli som om jag aldrig lämnat sverige!
 

Today I took a big step for my life and for my future. I have canceled my apartment where I lived for almost two years. To cancel an apartment isn't maybe that big of a deal. But somehow it feels like I've canceled all my safety and all the things that was something safe and secured for me. I will be moving out from this apartment august/September and after that I will have nothing!

I guess you all are wondering what I will do and why i canceled my apartment without having anywhere to go. I will go back to Egypt and stay with my boyfriend. This long distance-relationship isn't something I wish for anyone. Its hard to have a relationship on Skype (and that's all). So I will return to Egypt this autumn.

Long time..

Nu är jag på G igen. Har inte dött, ramlat av pinnen eller gått under jord. Istället har jag jobbat rumpan av mig och sedan tagit mig ner till Övik för att umgås med pappa och Maria en helg. Har varit mysigt och helgen har verkligen bjudit på kanonvärme här i norra Sverige. Vi har hunnit äta gott, hälsa på folk och umgåtts och skrattat omvartannat. Nu väntar däremot en ensam vecka i Umeå med jobb och utan Sandra. Tungt... But I can do it!
 


I'm alive again. I haven't died or fallen dead. Instead I've been working and as soon as I got of work I went down to my hometown Örnsköldsvik. There, I hanged with my dad and Maria for the weekend. It's been a really good weekend with nice food, lots of laughter and nice times.

Day 8 - A person i want to trade life with

Sitter här i min soffa och är trött efter jobbardagens slut. Sitter och funderar över vem jag skulle vilja byta liv med och varför just den personen. Borde jag ta en kille så jag fick känna hur det kändes att kissa stående eller ska jag ta en kändis jag gillar? Varför just den kändisen då och varför inte den andre? Eller bör jag byta plats med Johnny Depps kvinna eller kanske någon annan häftig person, eller varför inte vara Depp himself? Kan tyvär inte bestämma mig då jag är alldeles för trött för att tänka. Men i långa loppet tror jag inte ni kommer hänga läpp för det.
 
Old pic.
 

Im so tired after my work today. Im trying to figure out who I would like to trade life with and why. Should I trade life with a guy to feel how it feels to pee while standing up or should a pick a celebrity and then, why should I choose that person and not some other one? Or shoudl I trade life with Johnny Depp's girld or why not mr. Depp himself? Cant make my mind up today, I'm sorry. I tried...

Day 7 - My dreamwedding

Oj Oj, dagens inlägg har fått tagit tid idag. Jag har sedan jag var riktigt ung drömt och fantiserat om mitt bröllop och nu när jag äntligen skulle skriva om det var det svårt att försöka hitta bilder som matchade min fantasi. Men jag försökte iallafall och trots att det inte är helt korrekt med mina tankar så är det iallafall ganska nära.
 
Jag vill ha ett vackert och magiskt vinterbröllop med gnistrande snö och sagolika snöflingor. Rent realistiskt kan vi fråga oss själva hur många sådana dagar på året det finns och egentligen kan vi nog räkna dem på en hand. Men just en sådan dag kommer jag pricka in. Jag kommer ha en otroligt vacker klänning och gärna med långt släp. Alla prinsessor har flera meter släp och på min bröllopsdag är iallafall jag prinsessa. Eftersom det är vinter kommer jag även att ha en vit cape med vit fejkpäls. I pälsen ska det även finnas lite glittertrådar så jag gnistrar ikapp med snön.
 
Vid själva bröllopet ska min blivande man stå längst fram och låten You raise me up kommer att spelas. Tillslut ska jag gå in tillsammans med min pappa förstås. Sedan kommer vi lämna bröllopet i en riktig gammal bil. Någonstans under mitt bröllop ska jag även få plats med vackra vita påfåglar som måste ett av de vackraste djuren på denna jord.
 
Sedan vill jag inte avlägga standardfraserna "tills döden skiljer oss åt"-tjafset. Nä, Som Tim Burton-fan som jag är kommer såklart lite av hans storhet få ta sig in på mitt bröllop. Istället kommer vi säga:

With this hand I will lift your sorrows.
Your cup will never be empty, for I will be your wine.
With this candle, I will light your way into darkness.
With this ring, I ask you to be mine.
 
Alla vet att bröllopet är för bruden och så kommer det vara i mitt fall. Hela mitt bröllop är planerat in i minsta detalj och ska något ändras så måste mannen komma upp med riktigt bra idéer, annars är det kört och han får gifta sig efter mina önskemål.
 

It took a very long time to get this post for the blog ready. Since I was a young girl i dreamt about my big wedding and finding the pictures to show how I think was hard. They are not spot on but I think you can get the idea from them.

I want a magical winter wonderland wedding with snow that sparkle and snowflakes from a fairytale. Sure, in real life we dont have much of these days in the winter but I know that I will pick just the right date for my wedding and the weather will be spectacular. I'm going to have a lovely white dress and because it will be winter when I get married I have to wear a beautiful (fake)fur cape and look kind of a winter white little redriding-hood.
At the wedding my husband-to-be will be placed in front of the place (wherever we are) and the song You raise me up will start. After a while my dad and I will enter the room and he will walk in the aisle with me and "give my had away" so to speak. Somewhere under my wedding I'm going to have white peacocks too, because they are one of the most beautiful animals in the world.

And I will skip all that "til death do us apart"-crap. Instead (as the Tim Burton-fan I am) I'm going to say the vows from Corpse Bride.

With this hand I will lift your sorrows.
Your cup will never be empty, for I will be your wine.
With this candle, I will light your way into darkness.
With this ring, I ask you to be mine.

Everybody knows the wedding are for the bride, right? And if my husband-to-be will come and tell me that i wont have that or say that, then he need to have a really good idea about what we going to do instead. Because this was and is my dream since I was a young girl. Don't mess around with it!

Change.

Idag blev det en morgonjogg/promenad med Sandra som vanligt när jag är ledig. Finns nästan inget bättre sätt att starta dagen. Ät ni eran fina frukost och köpta juice på balkongen medan jag ger mig ut i spåret och känner mig levande.
 
 
För några år sedan nådde jag ett vägskäl i mitt liv. Efter ett uppbrott med ett X så blev jag totaldeppig och fann väl någon tröst i att äta. Jag upptäckte vad jag gjorde med min kropp och en kväll vände allt. Hade under lång tid bestämt mig att bli nyttig, sluta med snacks och börja träna. Det skulle ske imorgon, på måndag eller den första nästa månad. Det hände aldrig förstås. Men tillslut måste någonting ha vänt och jag hittade intresset i träning.
 
Idag sitter jag här och upptäckt det bästa med träning är hur levande man känner sig och hur energisk man blir. Sedan är det kul att se kroppen förändras över tid. Brukar du träna och vad är ditt mål?
 


As usual on the mornings when I'm free from work i went on a big ass jog/walk with Sandra. If you ask me, it's the best way to start a day. You all can sit on your balcony and eat your breakfast and drink your juice from the package while I'm running around feeling alive!

Some years ago i found myself in a crossroad. After i broke up with my X I was really depressed and somehow I found something in eating. So I ate often and alot. I saw what I did to my body and said that I would change. I was going to eat healthy, start going to the gym and maybe loose some weight. I would start tomorrow, next week or next month. Ofcourse that never happened.

But sometime on this road i changed and i found out how working out made me a better person. I had energy and I felt alive! And one other benefit is that you can see the body change over time. Isn't that motivating? Do you work out and what goals do you have with it?
 
 

Day 6 - What would I do if I had one million.

En miljon kronor. Vad skulle man göra och vad kan man verkligen göra för de pengarna? Jag är som bekant inte sugen att stadga mig och slå mig ned någonstans ännu. Så det blir inget hus eller lägenhet. Troligen skulle jag sätta i den största delen på banken och vänta på att pengarna skulle växa.
Sedan älskar jag att resa och det hade jag verkligen gjort. Skulle nog fara överallt och vara borta så länge jag vill. Jag skiter faktiskt i om jag skulle bränna en hel miljon på resor världen över. För den livsglädje som resor och äventyr skänker mig hade ändå gjort mig till den rikaste på denna jord.
 
Vad skulle du gjort om du fick en miljon kronor?
 

One million. What would I do and what could I do? I'm not ready to find a place to live in for the rest of my life as you know so I wouldn't buy a house or an apartment somewhere. Because the chance that I would like to live there next year is minimal. I think I would put the money in the bank and see them grow.
 
And I love to travel and with one million that is something i would have done alot of! I would travel the world and be gone for as long as i like. I really don't care if I would burn one million on my trips all over the world. Because when I travel I feel so strong and living. And that feeling is worth every penny!
 
What would you have done if you had one million?