Min man har nu varit i Sverige i två veckor. Två underbara veckor och det känns som om vi alltid har bott tillsammans. All den långa tid som vi levde i varsitt land känns som bortblåst. Känns som det aldrig riktigt hänt och att det bara var ett kort fragment i våra liv tillsammans. 

Däremot trodde vi båda att det skulle vara lättare att veta vad som skulle göras och kan göras under den första tiden i Sverige men som vanligt ekar det tomt på informationsfronten. Inget hemskickat där vi bor och är skrivna, inget matnyttigt på internet. Ja, ingenting faktiskt. Vi har däremot gjort den obligatoriska flyttanmälan till Sverige och den adress vi nu bor tillsammans på. Genom en sådan flyttanmälan så kommer min man att få ett personnummer som behövs till praktiskt taget allt! Öppna ett bankkonto, personnummer tack! Söka SFI, personnummer tack! Gå till tandläkaren, personnummer tack! Samma visa överallt. Det är bara att vänta. 4 veckor tar det, 3 veckor to go.