Helgen spenderades som jag tidigare nämt i Övik. Det bästa med att inte bo i sin hemstad längre är att det alltid är lika mysigt att få komma hem, gå på stades gator och träffa alla nära och kära. Nackdelen är väl dock att botniabanan aldrig fungerar. Vad är problemet egentligen?

Hur som helst kom jag ner till Övik så jag antar att jag ska vara glad och lycklig över det. På lördagen var det dags för utgång med Övikstjejerna, det var mycket därför jag ihuvudtaget hade åkt ner. Det nalkades tjejkväll hemma hos Anna och hela kvällen kan nog sammanfattas med ett ord - Kärleksfull!

Vi började kvällen med att spela tjejmiddag - ett frågespel med diskussionsfrågor vilket vi faktiskt höll på med hela kvällen. Efter det började de kärleksfulla orden att hagla och överallt kunde man höra hur mycket vi faktiskt betydde för varandra. Är glad att jag har så många underbara nära vänner och alla har de en mycket stor plats i mitt hjärta.








Vi begav oss senare ut på Harrys och jag måste här erkänna en sak - jag har blivit äldre. Överallt kändes det som att det vimlade av gymnasieelever och diverse högstadiefolk. Men så var det självklart inte utan jag måste bara inse - jag är inte yngst på krogen längre! Något som ganska tidigt under kvällen också slog mig var hur rädd tjejer i allmänhet är för andra tjejer på krogen. Vi ställde oss i kön för att komma in på harrys och snön öste ner. Så jag säger till personen framför mig i kön "Det var som värst va det snöar". Kalla mig konstig om du vill men jag tycker om att prata med folk så jag tänkte som inte mer på det utan småpratade med denna kille vilket tjejen brevid inte gillade. Efter en bitch-blick säger hon till mig och Sandra att killen är hennes och att vi inte skulle prata med honom vilket gör mig helt chockad, vi pratade så oskyldigt om snö, hårspray och kylan. Vad trodde hon skulle hända? Är tjejer verkligen så rädda för andra tjejer?






Kvällen blev iallafall lyckad och jag kommer länge komma ihåg den med värme.