Länge sedan jag bloggade, jag vet! Men nu skippar vi klagandet om det och klagar istället om något som jag finner mycket viktigt - EUROVISION!

Semifinal 2 gick av stapeln idag och många favoriter fanns med i startfältet så man visste att det skulle bli en tuff match för Sverige att ta hem. Själv har jag faktiskt varit emot Sveriges låt redan från början. Hon kan vara hur bra som helst live och hennes låt på IDOL må ha varit bra men tro mig, det har jag ingen aning om. Eftersom jag varken hört henne live eller sett henne på IDOL.

Sedan kom hon där, utstapplandes på scen för någon månad sedan och började sjunga med sin ytterst personliga röst (nej, inget fel på den. Jag tycker bara inte den passar i Eurovision men skulle jag vilja lyssna på någon som låter som om hon glömt svälja hela bullen, utan att den fastnat i halsen så hade jag lyssnat på hon) och tog hem Sveriges röster. Den större "riktiga" tävlingen väntade då i Norges huvudstad Oslo.

Fiasko. Det kan nog vara ett bra ord som beskriver hur jag känner just nu. Sverige lyckades inte ens kvala in och på lördag står vi alltså utanför och fryser i kylan medans Eurovision finalen går av stapeln inomhus. När var Sverige senast inte med i Eurovision? Har det ens hänt?

Hursomhelst var Sverige för mig inte ens omtyckt utan på lördag hejjar iallafall jag på Tysklands Lena. Hon har en svängig låt som gör att man rycker på läpparna och vill börja studsa runt som självaste Amy Diamond. Det är väl det en riktigt bra eurovisionlåt ska göra med en? Få en att känna en känsla, bli glad och hoppa runt? Iallafall för mig.

Denna kväll bjöds det även på en sådan låt (dock som inte heller gick vidare till min förvåning). Det var Inculto med Eastern European Funk. Blir man inte glad så säg? Och killar med glittershorts känns bara så rätt just nu!