Ja, då sitter man här inatt igen. Det är jobbigt att jobba natt, man får så mycket tid att tänka och analysera sönder saker, drömma sig bort och rannsaka sig själv. Inatt har jag 6 timmar kvar utav denna ensamtid och vem vet hur många blogginlägg det kan komma att bli.

Köpte nya Cosmopolitan idag för att ha något att läsa igenom under natten. Dock lyckas man alltid plöja de där tidningarna så fort! Iallafall så stod det en hel del om självkänsla och självförtroende (som alltid i denna typ av tidningar). Man ska vara säker på sig själv. Man ska älska sig själv. Man ska vara nöjd med sig själv. Man ska stäcka på sig och hålla händerna i en viss höjd när du pratar. Man ska stå med fötterna emot personen du pratar med och det handlar om signaler hit och signaler dit!

Visst att självkänsla och självförtroende lyser otroligt vackert! Det har man märkt många gånger när man varit ute på krogarna och tjejen alla killar dras till behöver inte alltid vara den som är mest fysiskt attraktiv. Utan mycket handlar om självkänslan. Men hur är de med alla dessa som inte har denna självkänsla? Alla de som inte har ett toppensjälvförtroende? Ja, för oss är det tur att Cosmopolitan skrivit ner några saker för att utstråla självsäkerhet.

Fira av ett genuint leende.
Okej, lättare sagt än gjort. Ett genuint leende behöver väl komma innifrån och för att det ska göra det måste väl personen man nu pratar me på något vis locka fram detta genuina leende? Annars blir det väl inte vidare genuint? Så denna punkt har ju enbart med den andra personen i fråga att göra. Annars får man väl bjuda på ett "jag-putar-med-läpparna-och-ler-samtidigt"-leende.
 
Hälsa med rätt handslag.
Okej, vi ska ta i hand och fokuset ligger på rörelsen och inte själva greppen. Upp och ner ska vi, men hur många gånger då? Att snabbt bara göra rörelsen en gång kastar mina tankar till kostymbeklädda affärsnissar som är på väg att ha sitt största affärsmöte någonsin. Stelt, stelare stelast? Men att försöka skaka händerna som en duracellkanin kommer ju bara se galet ut.. Nä, ett stort och glatt Hej!! jag heter.. kanske räcker? Då självklart med det genuina leendet.

Håll händerna i drinkhöjd.
Här ska det gestikuleras i bröstkorgshöjd. Detta ska då signalera att man är redo att träffa nya vänner. Absolut inget jag tänk på tidigare när jag pratat med någon på fester. Nog att jag gestikulerar som om jag kommer ifrån Italien ibland och svänger armarna både hit och dit så övriga gäster får se upp och utrymma rummet men i brösthöjd? Nä, det är inget jag funderat på tidigare.

Stå med raka, stadiga ben.
Här kommer "jag-står-alltid-ihop-med-mina-ben-för-att-jag-hatar-att-stå-bredbent-för-det-känns-manligt"-Annica få det svårt. Man ska stå axelbrett med benen och fötterna ska peka åt samma håll. Axelbrett kanske ni tänker, det är ju inte så bredbent? Men jo, jag tycker det. När man står där axelbrett så känns det som om man bresar på benen för kung och fosterland och den kvinnliga ståstilen är som bortblåst. Men man kanske måste testa det ändå om det nu ska få mig att se mer intresserad och självsäker ut.