I söndags var det mysdags och jag blev bjuden på bio för att se Snabba cash. En film som så många pratat om, längtat efter och haft förväntningar till. Jag har själv dock inte läst boken men har hört av flertalet att boken är one of a kind med ett eget språk, ett orginellt skrivsätt och spännande karaktärer. Så det var med stora förväntningar jag klev in i biomörkret. Med för vad?

Kinnamans karaktär kändes väldigt lik hans karaktär i Johan falk - en man som lever dubbelliv. I denna film var han det fattige studenten från Robertsfors och i andra stunden var han med på de hetaste stureplansställena i stekar-stil. Dock kändes det som om filmen saknade djup och den personlighet som så många pratat om när det gäller boken. Den saknade det där häftiga jag hade förväntat mig vilkte gjorde att mitt betyg för filmen dalat.

Jag kan inte alls säga att jag hatade den men jag tror att mina stora förväntningar gjorde att den kanske inte får en rättvis recension såhär i efterhand. Det var först i slutet som filmen nådde ut och rörde vid mig för att försöka tända mitt intresse för vad som egentligen skedde. En gång lyckades känslorna i filmen (som är en stämningsdriven film)röra vid mig på två timmar. Jag kan tänka mig att Snabba cash-filmen kommer bli en såndär söndagsfilm som konkurerrar med wallander och beck-filmerna om att få visas. Jag skulle själv inte ha problem att se filmen med reklam och en lång paus för nyheterna. Kanske hittar man då något bättre att titta på?