ömmande muskler och flytt

Träningsvärk, denna otroliga träningsvärk! Lederna värker, kroppen skriker och musklerna gör sig påmind. Känns som att jag går som om jag bajsat på mig eftersom vaderna är helt kaputt och skriker "Sitt still för tusan!" åt mig. Kroppen har gått i strejk och jag förstår den. Flytten är nu gjord!

I Måndags vid lunchtid lämnade min kära fader släpvagnen utanför mig lägenhet och bad mig packa in så mycket som möjligt i den tills han slutade jobbet vid 16.00. Jag ville inte göra honom besviken och skulle äntligen visa hur stark, tålmodig och duktig jag kan vara så jag började att grabba tag i kartong efter kartong för att bära alla trappor ned (för jag bor självklart högst upp i huset). Tänkte för mig själv "Ensam är stark hoppas jag, för jag har packat tungt" och grabbade tag i kartongen med ordet BÖCKER påskrivet. Tungt vill jag lova att det var med efter några timmar hade jag fått ut mestadelen av lägenheten och pappa kom äntligen från jobbet. Möblerna skulle ut och det hjälpte han till med och efter en timme till så var vi på väg uppåt i landet till min nya lägenhet. Min snälla bror och Sandra hjälpte också till och följde med upp till Umeå för att kasta in alla grejer i lägenheten och sedan bege oss hemåt. Tog faktiskt inte så lång tid och vid 21.00 var vi nästan hemma.

Sov hos min pappa och Maria inatt på deras soffa i vardagsrummet. Om vi räknar bort att jag vaknade 03.30 pga kissnödighet och upptäckte till min förtret att min sovplats blivit övertagen av familjens hund när jag äntligen gått på toaletten så sov jag faktiskt riktigt bra tills jag fick lov att vakna vid åtta med en mycket värkande kropp.

Upp mot Umeå igen med Mamma och Kent för att ställa iordning så pass mycket att man kan bo där när jag kommer hem från Tunisien. Det skulle skruvas, bankas och plockas upp. Har ni tänkt på en sak; varje gång man delar och sedan bygger ihop en IKEAmöbel så blir det mer och mer skruvar, pluggar och annat grejjmojjs över? Eller är det bara så för mig? Hur som helst håller möblerna ihop och det är väl det som är huvudsaken i långa loppet?



Tycker faktiskt det blir riktigt trevligt i lägenheten och längtar tills jag får flytta in på riktigt med Totoro och känna mig som en människa igen. Vill glatt ställa mig och sjunga i högan sky om att jag har ett sovrum! Ett SOVRUM! Känner mig som en riktigt människa, en människa med värde nu när jag äntligen fått ett sovrum och en säng!



Nu i två dagar bor jag i mellansel hos min mamma och Kent med min katt Totoro som kommer få bo i ett rum här (Kent har astma så vi får se hur vi introducerar katten). Men hittills verkar han ganska nöjd. Jag sitter med datorn i det rummet och just nu ligger han i fönstret och har det mysigt. Bifogar en bild på min nya dataplats.

Kommentarer
Postat av: Ramona

ser fint ut! :)

2010-08-04 @ 16:13:03
Postat av: Sandra

De där vart ju bra det :P


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback