Björn Rosenström på Parken

Nu har man kommit hem och fötterna pulserar av allt springande på det hårda golvet på Parken. Ännu en partykväll är över för invånarna i Örnsköldsvik och jag tror att många har tyckt att kvällen varit lyckad. Björn Rosenström hade hyrt in sig och hade en spelning för partysugna öviksbor och själv stod man i garderoben. När kvällen inte gick ut på att försöka få Fd. grannen att få hämta ut pengar, hänga in jackor eller stämpla massa högerhänder så fanns det en massa att titta på som rörde sig nere vid garderoben. Folk som spyr, slagsmål i överflöd, civila poliser och poliser i uniform var bara en bråkdel av det som skedde utanför garderobens trygga värld.

Jag förstår helt klart nu varför uteställen väljer att ha en åldersgräns på 20 år (eller mer) nu förtiden. Jag är ledsen alla partysugna 18åringar där ute men ni kan inte uppföra er som vanliga människor efter två öl. Kvällarna som brukar vara som stökigast på Parken är just de när 18åringarna får komma in och härja. Saker går sönder, spya överallt och folk kommer nerstapplandes blodiga med två poliser vid vardera sida.

Sedan kan ni inte föra en normal diskussion verkar det som. När man jobbar i garderob så blir det ofta och nästan jämt en massa prat om hur vi inte gett dem den gula lappen till deras jacka, hur saker och ting försvunnit och annat skoj som tillkommer ett jobb bland fulla människor. Bäst ikväll var ju denna unga kvinna som jag fick ta hand om. Hon hade tappat sin mobil och även sin bricka och efter några timmar så upptäckte hon hennes jacka och kunde verifiera vad som fanns i den. KANON! Men sen tillkommer ju problemet att borttappad bricka måste debiteras med 50kronor och det blev förstås ett hejdundrans liv. De fulla tonåringarna verkar inte fatta att regler är regler och att det är deras jobb att hålla koll på den stackars gula brickan. Jag bad hon att gå upp och söka efter brickan medan vi skulle få tag i någon som kunde hjälpa henne att få ut pengarna och hon sa mååånga måååånga gånger att hon varit uppe och sökt med ljus och lykta flera gånger. Tillslut så fick vi tag i någon som kunde hjälpa henne att få ut pengarna och hon fick ut jackan. Knappt en minut efter hon gått iväg så kommer en från köket vifftandes med en liten gul lapp och när jag får den i mina händer så är det ju flickans lapp. Enligt kökspersonlaen så låg den konstigt nog mitt på golvet. Är man så lat och otrevlig att man hellre står och tjatar, klagar och stönar över dålig garderobspersonal (som inte vill lämna ut en jacka utan att man har bricka) så är det ju illa...

Natti natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback