Tiden går så fort, en dag kan du kava dig fram över golvet, sedan krypa och så gå.
Inom kort springer du till alla världens avlägsnaste hörn. Men den som hållit dig i famnen som liten ska alltid minnas. Och alltid vänta med öppna armar. Om du skulle behöva något.

Igår var det dags för Milos dop som man längtat efter så länge. Hade en nyinköpt klänning i dagens ära och använde en av väskorna jag köpte i England för första gången också. Marlene, Johnny och Milo hämtade upp mig runt halv elva på morgonen och vi begav oss iväg till församlingshemmet för att göra iordning allt inför fikat och dopet.

Folk hade bakat kakor i massor så det räckte och blev över, mycket över! Det fanns även tre tårtor och morotskaka. Helt bisarrt hur mycket kakor som fanns att äta med kaffet. Mycket gott vill jag lova.

Efter ett tag kom Daniel, Milos Gudfar, och det var roligt att få träffa han med och se vem han egentligen var eftersom jag enbart hade vaga minnen om honom från Johnnys 30årsfest. Av en rolig anledning så råkade vi även matcha färgerna utan att det var tanken. Jag hade en klänning som såg ut som en beige kjol med svart skjorta, Marlene hade beiga byxor, vitt linne och en svart söt kofta, Johnny hade en grå skjorta medan Daniel också körde på det gråa. Det blev riktigt lyckat ändå. Milo var såklart klädd i en fin dopklänning i kyrkan.

Vid halv ett tiden gick vi till kyrkan för att se hur det såg ut därinne och för att prata med prästen om upplägget. Jag fick äran att hälla upp vattnet och Daniel fick tända dopljuset. Jag var lite nervös inför min uppgift eftersom prästen innan hade berättat att jag måste hälla ganska mycket vattnet så hon får upp något men att det troligen inte behövdes allt vatten. När jag stod där med kannan i mina händer och hällde upp det varma vattnet så tog det plöstligt slut och i skålen fanns det, som jag såg det, nästan inge vatten alls. Men jag fick senare höra att hon lyckats få upp vattnet i handen ändå. Puh!

Under dopet så fanns självklart en del psalmer och andra bibliska texter men Marlene och Johnny bad även en bön tillsammans, Marlene läste en jättefin dikt, Marlenes mamma läste också en fin dikt och även jag. Gudfadern Daniel läste ett brev och Johnny sjöng You'll be in my heart. Stod då där framme med tårar i ögonen, det var så fint!

Efter dopet var det dags för det massiva fikat i församlingsgården men även presentöppningen. Vi hade ställt iordning borden innan så det fanns ett väl synligt bord med alla presenterna vilket gjorde att alla barngästers ögon glittrade i längtan för att riva upp paket.

Det blev en bra variation med presenterna vilket var roligt. Det blev askar för första hårlocken och tanden, bestick, leksaker, pengar och gosefiltar. Av mig fick de en skiva: Carola - Sov på min arm och även en gunghäst i form av en blå och grön giraff som var jättesöt. Milo kommer bli så fin på den om några år.

Grattis till dopet Milo. Gudmor älskar dig!