Har jag gått och blivit desperat eller är jag bara nyfiken på något nytt? Ja, det kan man ju fråga sig! Tidigare har jag haft fördomar om folk som hängt på dejtingsidor och nästan lagt det på samma nivå som kontaktannonser. Folk där var bara ute efter en sak eller så var det så udda människor att de inte kunde finna en person av motsatt kön i det riktiga livet. Ungefär med de tankarna skapade jag en användare trots allt på mötesplatsen.se. Hade hört av några kompisar att sidan (mot min förmodan) skulle vara bra så varför inte ge den en chans nu när man är sista singeln i gänget?



Jag la in en bild och skrev en kort presentation om mig själv och sen var det bara att spana runt. Blev glatt överraskad hur många unga och fina killar det faktiskt finns på den sidan! På mindre än en dag har jag fått många nya bekantskaper vilket känns jätteroligt! Folk från hela Sverige har hört av sig och man kan inte annat än på någotvis känna sig lite speciell. Dock kommer frågan "Kan man verkligen finna kärleken på nätet?" upp i mitt huvud när jag sitter där och klickar in på den ena efter den andra. Hur seriösa är alla killar på denna typ av dejtingsidor? Är det ett sätt att försöka hitta någon att ligga med eller söker alla dessa vackra människor verkligen efter kärleken - på nätet?