2008 - 2009

Ett helt år har gått och måste nog medge att jag hunnit med mycket under 2008. Mycket roligt och tråkigt men framförallt har jag växt mycket som person.
Jag har hunnit gå från sambo till singel detta år vilket har haft sina upp och nedgångar. Från att ha gått från "lyckliga i alla sina dagar" till den verkliga vardagen öppnade mina ögon om hur jag funkar i ett förhållande och fått mig att söka mer efter mig själv och försöka ta reda på vem jag egentligen är.

Jag har även vunnit över många rädslor jag haft. Jag har trotsat min höjdrädsla när jag klättrade upp för skuleberget och framför allt min rädslan för att bo själv. Jag klarade även det och nu när jag väl sitter här i min lilla lägenhet med min katt så känner jag mig riktigt nöjd med mig själv.

Jag har vänt min blyga attityd till en mer framåt och social Annica. Hade nog inte klarat det om jag inte fick chansen att stå på mina egna ben. Kan ju berätta att detta är den viktigaste läxan jag lärt mig; Tappa aldrig bort dig själv!

Jag har även funnit tillbaka till mina gamla vänner vilket har hjälp mig massor under uppbrottet med Anders. Måste bara säga tack till Cecilia, Caroline, Sofie och Anna som hittade på en massa saker med mig när jag kände att det var jobbigt, som pratat med mig när jag varit nere och sagt åt mig att ta bort det skal jag drar på mig när jag pratar känslor. Självklart har Marlene funnits för mig med under hela denna tid men det har hon alltid gjort och jag hoppas att hon alltid kommer att göra det!

Jag har också bytt från lärarprogrammet till socionomprogrammet under detta år vilket känns så himla rätt!

Jag har även jobbat som personlig assistent under denna sommar vilket fick mig att utmana mig själv. Började sommaren med att tro att jag inte skulle klara av att ta hand om denna sjuka flicka som jag såg liggandes på sängen. De första dagarna var jättejobbiga med alla slangar, mattider och maskiner men ju längre tid jag fick umgås med denna lilla flicka ju mer öppnades mina ögon. Än fast hon inte kunde prata och uttrycka sig som "normala människor" kan så fanns hon i slutet av min jobbperiod inne i mitt hjärta. En gladare tjej än hon är svårt att hitta och hon fick mig att inse att jag inte är så pjåkig ändå!

För att sammanfatta år 2008 kan man säga att jag gått från ungdom till en vuxen kvinna. Jag har lärt mig att livet inte är en dans på rosor och att jag kan klara av saker bara jag vill! Med mer självförtroende och glädje ska jag skaka om det nya året och förhoppningsvis hittar jag nya människor, nya saker och nya upplevelser att förgylla mitt liv med...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback