- Rubrik- Citat av Sandra -

Har ni tänkt på hur vänskapskretser ändras men samtidigt inte? Formen ändras, den man hänger och pratar med mest ändras och hur nya kommer in och andra går men stommen står alltid kvar. Sånt sker nästan ständigt i våran lilla grupp som jag umgås med här i Övik.

Måste nog säga att jag trivs riktigt bra med nästan alla i våran nuvarande grupp. Några av oss har hållt ihop sen lekis, andra sen gymnasietiden och andra är rykande färska. Dock finns det alltid dessa människor som ingen riktigt förstår hur de kommer in i gruppen men de gör det. Finns sådana människor i den grupp jag är i nu och jag kan nästan slå vad om att det förr eller senare finns sådana i din närmaste vänskapskrets med.

Det behöver inte vara något fel på dessa människor i det stora hela men vissa går bara inte ihop med andra. Själv försöker jag alltid gå in med ett öppet sinne och försöka finna något bra i alla människor men ibland funkar det inte för mig ens.

Vissa människor borde arbeta mer på sig själv, finna sig själv och lära sig att stå för sakerna man tycker och känner. Annars är det lätt att man lever vidare i sin fantasivärld där du själv är huvudperson och allt kretsar kring dig. Läste i en kurslitteratursbok att människan ofta söker validering hos andra människor, men att validera sig själv är viktigare än det ytliga du får av omvärlden.

Nu kanske du undrar varför jag skriver om detta nu? Svaret har jag inte, utan mest för att jag har lite att göra och tänker alldeles för mycket ibland vilket kan vara skönt att få ut på bloggen. Frågan är bara: vilka frågor kommer nu upp bland min umgängeskrets?