Visst har natten för få timmar? Det tycker iallafall jag! Hela natten har Totoro försökt hålla mig vaken. Första gången jag vaknade var klockan runt tre då min underbara katt stod och stampade på mig (ni vet, sådär som katter brukar göra). Försökte snabbt somna om men väcktes då igen klockan halv fem av att han jamade och tyckte att "nä du Annica, nu är det dags att kliva upp och leka med mig!". Klockan fem hällde han ut vattenglaset som jag har stående bredvid sängen. Och det är ju något man verkligen vill göra när det är svinkallt i rummet - dra av sig täcket och masa sig fram för att hämta en trasa.. nej burr! Klockan halv sju vaknade jag, tröttare än tröttast av allt springande och såg då en sovande Totoro vid mina fötter..

Ibland vill även jag vara katt...