Idag har man enbart hållit på med saker som relateras till skolan. Började 10 med en föreläsning som skulle följas upp av en liknande förläsning efter lunch. Hur mycket tror ni att jag förstod? Ingenting! Satt där som ett fån under andra föreläsningen och ritade grisar i mitt block. Så mycket förstod jag! Men tror mycket berodde på föreläsarinnan som själv inte förstog vad hon pratade om och jag hade svårt att koppla hennes powerpoint till det hon egentligen pratade om.

Vi slutade klockan tre och kom då hem för att slänga i mig lite middag och sedan vandra vidare till Martina. När jag gick där och snön yrade så gick jag förbi ett hemtrevligt litet gult hus där två pojkar satt i snön och grävde. Var enkelt livet var då, när man kunde gå ut och sätta på gården och bygga upp sin drömvärld i snö och sedan vara kung för en dag. Man kunde skaffa sig en häst och rida eller starta ett krig med den onda sidan. Då var det inte tal om några tentor, seminarium eller stillasittande föreläsningar.

Vi gjorde klart fråga tre idag på tentan och det kändes bra. Bara fråga fyra och fem kvar, och femman är så gott som skriven redan. Det finns ett ljus i tunneln!

För absolut första gången känner jag mig hämmad i att skriva precis vad jag tycker och känner i bloggen. För absolut första gången! Jag har försökt att bygga min blogg på ärliga känslor och tankar och nu går det inte. För rädsla, för sorg och för för mycket blandade känslor. Att inte kunna skriva ut alla mina tankar här känns jobbigt eftersom de ligger och trycker så fruktansvärt inom mig och att prata med någon skulle nog inte hjälpa. Folk kan inte sätta sig in i de känslor jag känner eller förstå situationen innan de har befunnit sig i en likadan.

Det som gör att jag inte kan skriva det som finns i mitt huvud just nu är pga att det handlar om nån/några person/personer som jag vet följer bloggen och rädslan för en konfilkt är alldeles för stor. Har alltid haft svårt att säga upp kontaken med folk, än om de är dåliga för mig och egentligen bara förstör mig, mitt liv och det jag byggt upp. Jag vet egentligen vad jag borde göra det. Måste bara finna modet till att ta steget...

Sa till mig själv för två veckor sedan att jag skulle börja ta det lungt och inte gå ut lika mycket. Det lilla löftet sprack ikväll. Blev en liten utgång med vännerna till gamla vanliga Harrys. När vi kom dit halv elva var kön redan slingrande och minusgraderna gjorde sig påmind på mina strumpbyxe-beklädda ben.

När vi väl kom in var det redan smockat i baren, vid borden och på dansgolvet -  mitt dansgolv! Men vi trängde oss in och började sakta men säkert skaka rumpan till musiken. Som vanligt var det dålig musik på Harrys. Denna kväll erbjöds riktigt slow hiphop och varje låt kändes mer som en tryckare än en partylåt som man kunde rocka loss till. Sen körde de antingen för låg musik eller för hög. Det fanns som inget mellanting, antingen får man kämpa för att höra sången eller så får man säga som Thorleif i Bert - "Jag får ont i stigbygeln".

Dock retar jag mig allt för mycket på andra människor när jag står där och dansar, på dem som dansar som om de ägde dansgolvet eller det faktum att man alltid verkar stå mitt i en osynlig väg. Alla människor ska gå in och ut på denna "väg" och jag har verkligen kämpat för att ställa mig för "gången" men det hjälper inte. Den osynliga vägen finns där ändå..

Det var ganska roligt att hälften av alla Övikskillar som jag fått kontakten med från mötesplatsen.se även befann sig på Harrys ikväll. Lite nervös man blev när man fick höra och se det då! Kom folk med kramar från alla håll och kanter, både mötesplatsen personer och gamla hederliga bekanta. Det var roligt! Önskar jag bara vore mer social när jag är ute och inte enbart håller mig till de jag redan känner.

Träffade the fag and the hag ikväll också. De är kanske mer kända som Micke och Ellen från min klass. Det var grymt kul! Känner att jag har så dålig kontakt med många i klassen men det blev nästan en helkväll med dessa otroligt roliga personer. Det var skoj. Mycket dans och skratt!

Nä, dags att sova nu eftersom man ska upp tidigt imorgon och sätta igång tvn för att se lite Vasalopp innan man drar sig vidare till Martina för att hjälpa Kajsa i hennes liv. Hoppas vi kommer långt imorgon på tentan så den blir klar snart och så att man kan gå vidare med allt annat man har. Sov gott alla!

Den senaste tiden har jag utsatts för en ny sorts killar. Och det som är intressant med dessa killar är att alla kommer från den där dejtingsidan jag blev medlem på för ett tag sen - Mötesplatsen.se. Denna nya typ av killar har jag gett namnet fiskare. Detta är kanske ett vanligt fenomen hos alla andra men jag har själv aldrig tidigare varit med om dem.

Denna typ av killar kan verka ganska trevliga att prata med, men när ni pratat i fem minuter så kommer frågan som är typisk för dessa fiskare: "Hur tycker du det känns att prata med mig?". Detta ska man alltså svara på efter fem minuters prat om "hur mår du" "vad har du gjort idag". Vad ger man då för svar?

En annan fråga som är typisk dem är när de säger "du är snygg". Då säger jag självklart tack men säger sällan något tillbaka då det känns så konstlat. Så efter 10 sekunders tystnad får man "Tycker du att jag är snygg?". Herregud! Alltså visst att man ska ge varandra komplimanger, men om jag tycker personen i fråga är snygg så säger jag det när jag vill.

Detta är kanske inget att klaga på men jag retar mig mer och mer på dessa personer. Varför frågar man sådana frågor? Frågar alla mina killkompisar sådana frågor till tjejer de raggat upp på nätet? Jag vill helst inte tro det. Jag kan iallafall tycka att sådana frågor kan förstöra ett trevligt samtal på MSN något oerhört då de känns som om de fiskar efter komplimanger och vill egentligen bara hävda sig själva. Det kan verka som en liten playervarning.

Men varför kommer alla dessa fiskare från dejtingsidor? Har de varit singel så pass länge att självförtroendet är i botten eller är de såkallade trofjägare genon internet som lärt sig hur de ska få en tjej på fall och van med att de ska kasta sig över dem? Ja, vem vet...

Visste ni att en ko fiser ut 600 liter metan per dag? Det är nog för att kunna fylla 40 stycken partyballonger! Tänkte bara om ni ville veta...

---

Den här kvällen blev det inte jättemycket gjort. Började med att plugga lite till seminariumet vi har på fredag men det var svårt att hålla i motivationen. Valde därför att se en film - Tempelriddernes skat II. Såg ettan för ganska längesedan och måste säga att den var väldigt bra. Så med höga förväntningar satte jag igång uppföljaren till den danska äventyrsfilmen. Filmen handlar om ett gäng barn - Katrine, Nis, Matihas och Fie som i den första filmen intresserar sig för Tempelriddarnas skatt. De fast beslutna att hitta den och deras fokus på skatten drar givetvis till sig fiender - Det svarta brödraskapet. Film nummer två så fortsätter de att arbeta med tempelriddarna (då det självklart visar sig att Katrines pappa är "högsta hönset" hos dem). I uppföljaren söker de efter den heliga graalen som Jesus drack ur under sista måltiden.



Efter jag sett tvåan gick jag direkt vidare till Tempelriddernes skat III som handlade om paulus krona och det blev ett himla bråk om den. Vill inte berätta för mycket om filmerna då man lätt kan förstöra den lilla spänning som finns där. Iallafall tycker jag man ska se dessa filmer då de var mycket bättre än vad jag först trott. Hade tankarna på en dålig dansk barnfilm men det visade sig vara påkostat och med en intressant story. Hade väl kanske önskat lite mer blod i scenerna men sånt är helt struket när det ändå är barnfilmer.

Idag visades det sista avsnittet av Knutby - vägen hem. En riktigt bra drama/dokumentär-serie om just händelsen i Knutby 2004. Den visade faktiskt på hur lätt man maipulerar människor och känslan av gemenskap väger mycket tyngre än samvetet många gånger. Genom att få en gemenskap, en berkräftelse och känna sig behövd kan man människan gå långt för behålla den positiva känslan att tillhöra någon eller några. Detta ser man inte bara i sekter som det i knutby utan även med pojk/flickvän och gäng.

I serien visades interjuver och ljudupptagningar från själva mötena som församlingen hade. De pratade flitigt om att få komma hem, hem till Gud och att man inte behövde vara rädd för döden. Döden var snarare en bekräftelse på att du som människa uppnått dina mål och blir "godkänd" att komma till himmelen. Församlingen hade många sådana extrema tankar om livet, män och kvinnor, renhet och synd. Många av deras tankar skulle jag nog kunnat köpa om jag skulle befinna i den situation som de i församlingen befann sig i. Man sitter där, godkänd och uppskattad av ledaren och sväljer då allt med hull och hår. Skulle här kunna sitta och dra upp en hel hög med teorier angående ämnet men för att inte tråka ut er låter jag bli.

Det var detta med "att komma hem" som barnflickan pratade om angående mordet som hon begick. Församlingen hade tidigt sagt till henne att hon var oren och fylld med onda andar. Detta gjorde att hon inte var värdig nog att komma till Gud och hon isloerades frän allmänheten. Att sitta där ensam, med en stark tro och en snevriden bild av verkligheten fick hon beordningen av Helge Fossmo att ta någons liv. Genom att hon skulle göra Gud denna tjänst hoppades hon på att skulle välkomnas till himmelen och Gud senare.

Genom att tro något sånt visar på hur manipulerad denna kvinna var och hur farligt religion egentligen kan vara. Med religion får man en otrolig makt och hamnar den i fel händer så kan det få hemska konsekvenser!

SkallePehr sågade inte mig vid fotknölarna idag! Jag hade visst oroat mig i onödan angående denna feedback. Man skulle kunna säga att det var en mild avrättning men jag visste redan själv vad hade gjort fel och imorgon är det upp till bevis då det är den sista inspelningen. Men läraren sa ändå att jag hade ett bra flow i samtalet och frågade väldigt bra frågor. Har iallafall förberett mig på en kanon inledning som jag hoppas jag ska komma ihåg imorgon när jag sitter där framför kameran.

Jag och Martina har jobbat med Kajsa idag också och gjort grovarbetet till alla frågor. Så snart kanske vi är färdiga?! Jag hoppas det iallafall. Men det återstår att se. Jag fokuserade på psydynamiskt, kognitivt och extensiella perspektiv idag och är så uttröttad på det ämnet nu.. Men är även grymt less på Kajsa och vill att allt ska vara klart så man kan börja leva och längta till London och Oxford.

Det är inte länge kvar tills jag åker utomlands nu och det känns pirrigare och pirrigare ju närmare vi kommer den 6 Mars. Fick låna en stor, röd och fin resväska idag av min moster så nu kan jag börja packa när jag vill. Dock har Totoro fattat tycke för väskan och ligger i den hela tiden så frågan är ju om man får låna den av honom när det är dags att fara.

Idag offentliggjordes förlovningen mellan våran kronprinsessa Victoria och Daniel från Ockelbo. Länge leve kärleken! Är verkligen glad för hennes skull men samtidigt är jag grymt less på att höra om förlovningen. Förlovningen har synts i TV, radio och tidningar under hela dagen. Imorgon lär kvällstidningar skrika ut att förlovningen är genomförd och snart figurerar de nog i skvallerblaskorna om hurvida Daniel flörtat med någon annan eller hur det är en kärlekskris i kungahuset. Bröllopet ska iallafall äga rum under försommaren 2010.

Gick ju och la mig ganska sent igår och hade väl hoppats på att kunna somna snabbt när man låg där under täcket. Men så blev det såklart inte. Satte tillslut igång TVn och såg att det var Haunted house på 4+. Följde det programmet förut så det gick på normala tidpunkter och inte på söndagar efter midnatt. För dem som inte vet så är det ett program där de söker bevis på att spöken existerar. Än om allt skulle bevisas vara fake så ska jag lova er att jag blir rädd ändå. Så zappade mellan det och oscarsgalan förstås. Så många fina klänningar det var som strosade på rödamattan! Oj oj oj...

Idag började ju morgonen som den typiska "måndagsmorgonen". Vaknade lite för sent och var riktigt trött pga tv-tittandet vilket gjorde mig lite segare än vanligt på att göra mig iordning. Blev 40 minuters dusch och sen kastade jag mig bara på sängen för att höra om jag kunde åka med min klasskompis Sandra till skolan idag och det skulle gå bra. Det resulterade alltså i att jag hade nästan 40 minuter mer än vad jag egentligen skulle ha så jag tillät mig bli ännu segare.

Tio minuter över nio får jag ett sms av Sandra att hon fått migrän. Somliga staffar gud med en gång eller? Så antingen fick jag tokskynda mig för att hinna med bussen eller smsa nästa sundsbo - Martina. Fick åka med henne och när vi kommer in till stan så finns det inga parkeringar i närheten av skolan. Vi tvingas alltså att parkera ovanför bergsgatan och gå igenom hela stan. Jag hatar verkligen att vara sen men idag hade jag nästan inget val.

Lämnade in min intressseanmälan angående fältstudien i Indien idag och det känns riktigt bra. Jag hoppas verkligen att det blir av och ska försöka leva snålt fram till November. Annars hade vi en rolig föreläsare idag från Canada. Hon pratade mestadels engelska vilken var bra träning inför resan den 6 mars. Men hon blandade även in svenska ord vilket gjorde att det lät väldigt roligt stundtals gånger.

Som jag sagt tidigare är jag riktigt uttråkad idag. Suttit och gjort en massa frågesporter på facebook och det är ett riktigt starkt bevis på hur uttråkad jag egentligen är. Ramlade över en utmaning och tänkte göra den (även ett bevis på tristessen).

Du ska gå in på google och goggla ditt förnamn och ordet är (i mitt fall "Annica + är"). Ta sedan de fyra översta meningsbildningarna.

i mitt fall blev det:
Så, Annica är vilande..

Annica är bäst..
Nej, Annica är i alla fall inget geni..
En bostad som ger energi är melodin för Annica

Kul va? Nä, godnatt...

Imorgon är det måndag och då är det dags igen för plugg, träning och nya lunchlådor. Så omotiverande! Tänkte berätta hur min vecka ser ut:

Måndag:
10 - 12: Critical social work.
Vad detta innebär har jag ingen aning om men det ska vara examinerande på något vis. Man får väl se imorgon när man kommer dit vad som egentligen ska göras. 
12 - 14: Träning
Måste ta upp träningen nu igen när plugget för omtentan är över. Dags att komma tillbaka till vardagen!

Tisdag:
8 -12: Kultur, Coping, KASAM, Stereotypier, Heder och Skam.
Detta är en föreläsning med nog ett av de längsta namnen som en föreläsning har haft. Det verkar som om de ska försöka få in mycket på de där timmarna men det verkar kunna bli intressant.
12 - 14: Träning
Måste ta upp träningen nu igen när plugget för omtentan är över. Dags att komma tillbaka till vardagen!

Onsdag:
10 - 12: Socialgerontologi.
gerontologi handlar iallafall om äldre, det vet jag. Men sen vad som menas med socialgerontologi kan jag nog bara spekulera i.
13 - 16: Samtal
Dags att börja om med alla dessa samtal igen där vi sitter som hjälpare, klient och observatör. Det är för att vi ska lära oss att prata med klienter och utföra terapi.

Torsdag:
8 - 17: Feedback.
Dagen jag fruktat mest av allt! Dags för feedbacken på det samtal som vi spelade in förrförraveckan. Det som gick så dåligt att jag troligen förstört min klients liv...

Fredag:
9 - 13: Samtal.
Tror det är dags för en ny inspelning tyvär klarar jag inte den heller kommer jag bli galen. Det går så bra utan kameran i ansiktet men så fort den poppar upp och jag tänker på att skallepehr ska kolla på den och sedan kritisera mig gör att jag tappar bort allt!
13 - 15: Träning.
Dags att flåsa igen!

Övrigt:
Hemtenta: Blir nog sittandes med hemtentan varje dag denna vecka för att få den klar innan jag far till England den 6 mars.
Seminarieuppgift: Har snart vårat sagoseminarium. Vi ska läsa några kända barnsagor (den fula ankungen tillexempel) och sedan använda oss av teorier och begrepp för att förklara dem. (Den fula ankungen + stämplingsteorin)
Pass: Måste hämta mitt pass också från polisstationen så ska försöka hinna med det imorgon
Banken: Måste förbi banken för att höra om mitt visakort kommer funka när jag är utrikes.
Resväska: Måste försöka hitta en resväska denna vecka också så att allt är färdigt och klart!

Är det bara jag eller börjar söndagarna bli väldigt tråkiga? Förr tyckte jag om söndagarna då det erbjöd vila, sovmorgon och inga pliker alls. Men jag börjar bli less på det nu. Idag vaknade jag nio och satte igång TVn och såg till min lycka att de visade reprisen till disneydags. Det var bara att ligga där och gosa med katten medan man bara låg och försökte bestämma sig om man skulle vakna eller somna om.

Sen startade jag datorn och det är pinsamt att erkänna det, men nästan hela dagen har gått åt att sitta här på min trästol. Man börjar känna det i rumpan nu. Har suttit och kollat på tutorials för photoshop för att se om man kunde lära sig något nytt men det var ingen som erbjöd det lilla extra.

Försökt hålla mig på gott och glatt humör idag men det är svårt när man är så uttråkad. Har velat gå ut och åka pulka idag men jag har ingen pulka och inte heller en pulkkompis...

---

Detta är faktiskt mitt 100inlägg i bloggen. Det har gått väldigt fort nu på slutet då man nästan spyr ut inlägg på löpande band men det är väldigt roligt. Skulle nog kunna säga med ärlighet att jag blivit bloggberoende och varje dag då jag inte sitter och skriver här kan jag komma på mig själv att tänka på vad jag ska skriva när jag kommer hem, vitsiga meningsbildningar och citat som borde tas med. Det är ju sjukt..

Ja, missar direktsändingen av denna melodifestival också, har missat alla hittills och har behövt sitta och kolla på reprisen på söndagkvällarna. Men det funkar det med. Ikväll blir det jobb på gamla vanliga Parken. För er som inte vet det så jobbar jag som garderobiär där under helgerna vilket är så fantastiskt kul. Man får möta alla sorters människor samtidigt som man tjänar pengar, kan det blir bättre?

Sitter nu med nymålade naglar så jag finner det lite svårt att skriva då man inte vill sabba allt och börja om. Men det går bra om man tar det långsamt.

När mamma kom och hämtade mig idag mötte vi min galna tant till granne. Hon satt i bilen och hade precis börjat svänga ut på vägen där vi bor. Kent kunde inte annat än att retas lite med henne och körde lite extra sakta förbi henne och hon blev arg, det såg man. Förstår inte folk hur dum de ser ut när de sitter där i bilen och skriker och svär för sig själva? I bilen bredvid ser man inte mer än att personen rör på läpparna och det ser ganska komiskt ut.

Jag hoppas alla har en bra kväll ikväll!

Vilken härlig känsla det är att ha gjort bort omtentan. Det kan egentlige ha gått hur som helst vill jag lova då det jag pluggat på inte kom upp på tentan. Men jag skrev ändå på allt och jag hoppas innerligt på ett godkänt! Känner dock att den här tentan var mycket svårare än den första då det var lite klurigare frågor.

När vi kom in till stan i morse för att bege oss mot skolan så såg jag plötsligt två renar på isen i hamnen. Alltså mitt inne i stan kommer två renar vandrande på havet. Hur hade de lyckas ta sig dit?! Visst, som boende i norrland så är renar ett djur som frekvent visar upp sig men har aldrig varit med om att se dem i stan utan man brukar behöva köra några mil in i landet. Men inte idag. Så både jag och min klasskompis Sandra blev stående i hamnen tills vi såg att renarna inte åkte igenom den tunna isen som är i hamnen utan kom upp på fastlandet. Vad som skedde därefter med dem har jag ingen aning om men räddningstjänsten var då redan pågång.

Just nu sitter jag i bredbyn hos min mamma. Är bjuden på middag här ikväll och det blir då ingen nyttig middag vill jag lova! Ikväll serveras det chipsgratäng i den lilla lägenheten i skogen vilket ska bli gott men inte så bra för figuren. Men man måste unna sig saker ibland.

Äntligen är jag tillbaka i civilisationen med el, ett funkande kylskåp och en spis som det går att steka saker på.

Hade så svårt att sova igår. När jag släckt ner och stängt av tvn så hör jag hur det droppar/rinner vatten i lägenheten och tanken var först att Totoro drack men det höll på alldeles för länge så tillslut klev jag upp ur min varma säng och ut i lägenhetens mörker. Märker då att ljudet kom från mitt kylskåp och jag tänkte då "Nej, nu är det fullt med vatten där och jag måste ligga och lyssna på detta ljud hela natten!" Det är ju så att jag har ett frysfack i mitt lilla kylskåp som inte används till något annat än att bilda frost. Eftersom jag inte fick öppna mitt kylskåp så kunde jag inte kolla in och kolla hur stor skadan var. Det var bara att krypa ner i sängen igen och tänka "det finns folk som köper skivor med rinnande vatten, detta ska vara avslappnande".

Vaknade 08.00 i morse och ringde då direkt till mina hyresvärdar och förklarade läget och de skulle komma på en gång och fixa problemet. Så halv 11 var min el tillbaka och mitt kylskåp funkar igen och utan min begäran så är det nu även avfrostat. Det var nästan en centimeter djupt vatten längst ner! Så där fick jag sitta på golvet och doppa ner en trasa för att den skulle suga upp lite vatten och sedan krama ur. Det tog lite tid vill jag lova!

Sedan blev det dags för frukost och jag kan lova att det har aldrig varit lättare att smöra en macka än va det var i morse. Dock smakade min mjölk som jag drack idag kylskåpsvatten och det finns inget äckligare än just det - kylskåpsvattnet. Kan mycket väl varit psykiskt men här tas inga risker och mjölken hälldes ut...