Tänker ofta på den lilla flicka jag jobbade hos i somras, en utvecklingsstörd tös med stort hjärta och (oftast) ett glatt humör. Funderat länge på om jag ska söka samma sommarjobb denna sommar också men samtidigt var det jobbet ytterst påfrestande och ibland var det inte långt ifrån tårar när man stod där, utan utbildning, med ett barn som skriker och spänner sig.

Men idag när jag satt och surfade runt på olika sidor så hamnade jag på våran lokala tidning ÖA och såg där en bild på den flicka jag jobbat med i somras. Fick genast ett leende när jag såg henne sitta där på bilden och jag tror nog att jag söker jobb hos henne denna sommar också.

En mer energisk tjej får man nog söka efter. Visst, hon kan inte prata eller uttrycka sig som du och jag men ändå hittar hon sätt att signlera att saker är roliga, tråkiga eller när hon vill ha uppmärksamhet. Hon förändrade mitt liv...