I can feel it

Japp. Jag kommer närmare och närmare min kille i stormhatt ala Prince Albert från The young Victoria. Han som jag trodde var helt omöjlig att finna kommer bara närmare och närmare verkligheten, om jag ska tro Josefine Crafoord från Vakna med the voice iallafall. Hon är nyss hemkommen från The big apple och underättade oss tidigt imorse om att stormhatten är tillbaka i mode. Tror du jag blev lycklig då eller? Hejja Prins Albert!












The superhero

Jag har jämt oförklariga blåmärken på kroppen dagen efter jag varit ute. Och nu tänker många där ute "fyllo" men så är det inte. Jag dricker inte mycket när jag går ut så är och har aldrig varit full och glömt saker. Men varje "dagen efter" så är armar och ben fulla med blåmärken och så även idag. Vad gör jag egentligen?

Troligen är jag ute och bekämpar brottslingar hela nätterna när jag själv inte vet om det. Så blåmärkerna är egentligen vara resultat av den ohyggliga kriget mellan gott och ont. Vad tror ni?










Knaster, knaster under skon

Ja, igår var det lördag igen och jag känner mig väldigt förutsägbar. Jag var ut denna vecka igen på Harrys där de hade SNÖ med förköpsbiljetter. Det skulle även vara afterski priser i baren men det var inte något jag märkte. Det hade även pratats om att någon form av snö skulle finnas där men inte ens det. Jag har egentligen ingen aning vad detta med SNÖ skulle ge. Det hade varit en smink och hårvisning tidigare på kvällen och det kunde man se lite spår av eftersom vissa tjejer hade de galnaste frisyrerna och häftigaste sminket.

Jag började göra mig iordning väldigt sent eftersom klockan redan hade slagit 18.00 och 18.20 skulle jag befinna mig hos Carros föräldrar i huset bredvid för att få skjuss till dagens förfest. Så det blev en snabb borstning genom håret och jag kastade upp lite smink på ögnen för att ta mig an nästa stora problem - Kläderna.

Vad ska man ha på sig? Jag fick sån panik att jag skickade ett desperat SMS till Carro angående mitt klädproblem. Ska man ha klänningen man hade på dopet som man får enorma höfter i eller ska man ha kjolen som jag inte har någon passade tröja till. Problemen var många.

Färdig sminkad och påklädd gick jag till Carros föräldrar 10 minuter senare är planerat. Fy skäms på mig för det men är det inte värt en eloge när en tjej gör sig helt klart för en utekväll på mindre än en halvtimme?

Hemma hos Bysse var det lungt. Som vanligt spelades rockmusiken som jag inte finner så festlig men som tur var fick jag se Charlie and the chocolate factory, dock utan ljud.

Folk droppade in under hela kvällen och huvudpersonen Sandra kom inte förän klockan nästan var halv nio. Men fint folk kommer alltid sent? Hon hade tagit med sig en massa chips och gosaker från England så äntligen har jag testat ekorrchipsen som fanns där. Det var ingen höjdare men inget slår Ankchipsen. Det luktar som gammal blöt kattmat och tro det eller ej, det smakar så också. FY bubblan!

Det var riktigt skönt att slippa den jobbiga kön på Harrys vill jag lova. Vi hade köpt förköpsbiljetter så vi fick vara de som man tidigare stått och suckat till när man kläms ihjäl i den fullpackade kön. Där inne var det ganska mycket folk men mest äldre skulle jag vilja säga. Kvällen bjöd på halvtaskig musik som vanligt, dyra drinkar i baren och glas över hela dansgolvet.  Så som det alltid brukar vara!

Fredag hela veckan

Då har man vaknat upp till ännu en fredag och blickar mot en helg med utgång, bra på TV och allmän mys. Som student tycker jag att det mer och mer känns som att man har fredag hela veckan. Man hinner knappt komma till skolan måndagmorgonen utan att det vipps är fredag igen. Fast än fast det är fredag hela veckan hinner jag inte med helgerna alls. De brukar vara så fullbokade så en sovmorgon kommer inte på tal.

Strax ska man fara och träffa basgruppen på café UH. Det ska bli mysigt. Sitta och plugga med en massa vänner over en latte, kan det bli bättre?

Milos dop - Video


Här kommer en liten video från dopet. Det är pappa Johnny som sjunger och spelar You'll be in my heart till Milo. Närmast johnny står gudfar, sen gudmor (jag) och Mamma Marlene. Även prästen och Milo syns i bild tillslut gungandes till den fina låten. Själv står man där med tårar i ögonen och försöker tänka på annat för att inte bryta ihop. Det var så fint.

Have it your way

Idag har jag testat Burger King som öppnade officiellt igår i Övik. Tidigare har jag faktiskt aldrig varit på detta hamburgerställe utan Max har varit min nummer ett. Dock kan man inte undgå Burger Kings reklamer som ständigt verkar dyka upp när jag trycker igång TVn. De lovar en god grillad hamburgare till nice price. Upp till bevis!

Vi kom in till stan och såg drive in kön slingra sig längst vägen och det såg väldigt oplanerat ut när bilarna stod i infarten till OKQ8 men det kan väl vara så i början. Alla är lite förvirrade och har ingen aning om vad som sker. Vi parkerade iallafall och gick in och ställde oss i kön inne i den lilla resturangen. Tillslut ser vi kassan längst bort har en person i kön och den första hade nästan 30 personer så jag och Jenny smög ut ur kön och ett tu tre stod vi först i kön. Är det okej att tränga sig i kön på burger king? Det var iallafall inte meningen men det blev som det blev.

När vi stod i kön kom en kompis till Anders ut och vi började prata lite. Man fick ju lov att fråga vad som rekomenderades och han började prata om någon trippelburgare. Den skulle tydligen vara för riktiga män. Det måste ha undgått honom att jag är kvinna antar jag...

Det blev iallafall en Whopper Cheese meal med en sourcream and onion dip till de goda stripsen. Max kan lätt slänga sig i väggen! Jag kan iallafall säga här och nu att jag byter gärna ut max sega hamburgare till de goda och grillade från burger king!

"Barmhärtiga mig från denna människa!"

- Rubrik- Citat av Sandra -

Har ni tänkt på hur vänskapskretser ändras men samtidigt inte? Formen ändras, den man hänger och pratar med mest ändras och hur nya kommer in och andra går men stommen står alltid kvar. Sånt sker nästan ständigt i våran lilla grupp som jag umgås med här i Övik.

Måste nog säga att jag trivs riktigt bra med nästan alla i våran nuvarande grupp. Några av oss har hållt ihop sen lekis, andra sen gymnasietiden och andra är rykande färska. Dock finns det alltid dessa människor som ingen riktigt förstår hur de kommer in i gruppen men de gör det. Finns sådana människor i den grupp jag är i nu och jag kan nästan slå vad om att det förr eller senare finns sådana i din närmaste vänskapskrets med.

Det behöver inte vara något fel på dessa människor i det stora hela men vissa går bara inte ihop med andra. Själv försöker jag alltid gå in med ett öppet sinne och försöka finna något bra i alla människor men ibland funkar det inte för mig ens.

Vissa människor borde arbeta mer på sig själv, finna sig själv och lära sig att stå för sakerna man tycker och känner. Annars är det lätt att man lever vidare i sin fantasivärld där du själv är huvudperson och allt kretsar kring dig. Läste i en kurslitteratursbok att människan ofta söker validering hos andra människor, men att validera sig själv är viktigare än det ytliga du får av omvärlden.

Nu kanske du undrar varför jag skriver om detta nu? Svaret har jag inte, utan mest för att jag har lite att göra och tänker alldeles för mycket ibland vilket kan vara skönt att få ut på bloggen. Frågan är bara: vilka frågor kommer nu upp bland min umgängeskrets?

Top Model cycle 12

Varit hos Jenny nyligen och skördat in den nya hon hade på datorn. På ren svenska har jag tagit med mig min USB, satt in den i hennes dator och tagit allt hon laddat hem. Blev en hel del musikvideos (gillar mycket mer att lyssna på videos än någon ljudspår), några filmer, en ny serie "Secret diary of a callgirl" och de nya avsnitten av Top Model 12.


Som topmodel fan så har jag redan kollat igenom de jag tog och väntar nu på att fler ska läggas ut på nätet. Orkar inte vänta tills tv3 visar dem. Sen är man mycket coolare om man vet vem som vunnit innan alla andra.. eller ja.. nått..

Det finns många nya och intressanta ansiktet bland högen av förväntansfulla tjejer. Har redan några favoriter och av någon anledning så är Allisson min favorit. Tror inte hon vinner men kan man se mer docklik ut?




Jag ska skina ikapp med solen

Solen skiner idag också och man börjar nästan bli bortskämd med plusgraderna här i norr. Riktig härlig dag! Våran är här innan valborgsmässsoafton hoppas jag!

Något som är mindre härligt är att jag började skolan 08.00 imorse. Hatar verkligen att börja åtta! Hur klarade alla som bodde i sund under gymnasietiden då skolstart klockan 08.00 var lika självklart som ketchup på makaronerna. Bra jobbat tjejer och killar! Själv vill jag nästan springa någonstans och skjuta mig när klockan börjar ringa vid 06.00. Ska bli riktigt skönt att få flytta in till stan nu i sommar!

Hade föreläsning imorse oskså vilket är riktigt hemskt när man är så trött som jag var imorse. Man kämpar verkligen för att hålla ögonen öppna och gäspgapet inte allt för stort. Föreläsningarna är riktigt intressant så jag retar mig på att jag ser ut som en fågelholk med öppen mun. Kan man se mer ointresserad ut?

Jag har faktiskt hunnit med att jobba denna dag också. Har börjat hos Alma igen som personlig assistent vilket är riktigt kul. Ska jobba där i sommar igen, hör och häpna. Alla som umgicks med mig i somras är nog ritkigt chockad över detta beslut. I somras hatade jag nästan varje minut och var verkligen helt förstörd när jag gick upp varje morgon för att ta mig till jobbet.

Visst, förra sommaren var inte min bästa sommar. Noll självförtroende, ett brustet hjärta och en oviss framtid. Därför har jag bestämt och lovat mig att denna sommar ska bli den bästa någonsin! Jag ska vara full med självförtroende och GO, må bra, ha kul och lysa ikapp med solen. Och med denna nya energi ska jag också ta mig an utmaningarna som sommaren bjuder - däribland Alma.

Det gick iallafall riktigt bra på jobbet. Alma satt och var nyvaken i sin nya stol när jag kom så jag passade på att prata lite med den andra assistenten och hennes mamma för att få lite koll på läget. Det kommer nog bli en bra sommar.

Uppsägning av lägenhet

Idag är våren tillbaka och tittar in i lilla Övik. Det har varit soligt, varmt och härligt idag. Snön har smält mer och man längtar mer och mer tills man kan se den första tussilagon som arbetar sig igenom asfalten. Snart så.

Idag har jag sagt upp min lägenhet hos BNmåleri vilket känns bra. Jag fick lägenheten i stan och jag kan inte längta mer till en flytt. Jag ska tillbaka in i stan och komma närmare skolan, arbete och träningen. UNDERBART! Jag kommer inte behöva planera mitt liv med bussar längre utan kan istället känna mig så fri som jag faktiskt vill.

Imorgon har jag skola vilket känns tråkigt. Har ingen lust att sitta inne i skolan när solen lyser utanför. Men vi håller faktiskt på med en massa roligt nu, Juridik. Idag har vi pratat om välfärdsrätten och sociallagarna vilket känns som det viktigaste. Så idag har man tillexempel lärt sig olika sorters hem (typ familjehem, HVBhem och 12§ hem). Skulle jag inte känna mig själv bättre skulle jag nästan tro att jag gått och blivit riktigt smart på den senaste tiden!

Den kärleken.. Den ljuva kärleken...

Varit hos Jenny denna dag och vi valde att se en film som jag längtat efter att se - Twilight. Har velat att se den innan men det blev aldrig någon bio och jag ville inte se den i dålig kvalité och förstöra den upplevlse som det skulle kunna vara.. Och vilken upplevese det var!

Jag förstår varför alla pratar om att man blir kär i Edward. Egentligen är han inte snygg på så vis utan hans mysteriska sätt att vara och det faktum att han är så otroligt kär i Bella gör att han kvalificerar sig in på min "kär-lista". Hur han beteer sig gör honom nästan oemotståndlig och just därför är han nu och tävlar mot Prince Albert från the young Victoria om mitt hjärta. Eller ja.. nått sådant.

Iallafall har det aldrig varit hetare i min värld med män med stormhatt och smala byxor eller vampyrkillar.

  

Milos dop

Tiden går så fort, en dag kan du kava dig fram över golvet, sedan krypa och så gå.
Inom kort springer du till alla världens avlägsnaste hörn. Men den som hållit dig i famnen som liten ska alltid minnas. Och alltid vänta med öppna armar. Om du skulle behöva något.


Igår var det dags för Milos dop som man längtat efter så länge. Hade en nyinköpt klänning i dagens ära och använde en av väskorna jag köpte i England för första gången också. Marlene, Johnny och Milo hämtade upp mig runt halv elva på morgonen och vi begav oss iväg till församlingshemmet för att göra iordning allt inför fikat och dopet.

Folk hade bakat kakor i massor så det räckte och blev över, mycket över! Det fanns även tre tårtor och morotskaka. Helt bisarrt hur mycket kakor som fanns att äta med kaffet. Mycket gott vill jag lova.

Efter ett tag kom Daniel, Milos Gudfar, och det var roligt att få träffa han med och se vem han egentligen var eftersom jag enbart hade vaga minnen om honom från Johnnys 30årsfest. Av en rolig anledning så råkade vi även matcha färgerna utan att det var tanken. Jag hade en klänning som såg ut som en beige kjol med svart skjorta, Marlene hade beiga byxor, vitt linne och en svart söt kofta, Johnny hade en grå skjorta medan Daniel också körde på det gråa. Det blev riktigt lyckat ändå. Milo var såklart klädd i en fin dopklänning i kyrkan.

Vid halv ett tiden gick vi till kyrkan för att se hur det såg ut därinne och för att prata med prästen om upplägget. Jag fick äran att hälla upp vattnet och Daniel fick tända dopljuset. Jag var lite nervös inför min uppgift eftersom prästen innan hade berättat att jag måste hälla ganska mycket vattnet så hon får upp något men att det troligen inte behövdes allt vatten. När jag stod där med kannan i mina händer och hällde upp det varma vattnet så tog det plöstligt slut och i skålen fanns det, som jag såg det, nästan inge vatten alls. Men jag fick senare höra att hon lyckats få upp vattnet i handen ändå. Puh!

Under dopet så fanns självklart en del psalmer och andra bibliska texter men Marlene och Johnny bad även en bön tillsammans, Marlene läste en jättefin dikt, Marlenes mamma läste också en fin dikt och även jag. Gudfadern Daniel läste ett brev och Johnny sjöng You'll be in my heart. Stod då där framme med tårar i ögonen, det var så fint!

Efter dopet var det dags för det massiva fikat i församlingsgården men även presentöppningen. Vi hade ställt iordning borden innan så det fanns ett väl synligt bord med alla presenterna vilket gjorde att alla barngästers ögon glittrade i längtan för att riva upp paket.

Det blev en bra variation med presenterna vilket var roligt. Det blev askar för första hårlocken och tanden, bestick, leksaker, pengar och gosefiltar. Av mig fick de en skiva: Carola - Sov på min arm och även en gunghäst i form av en blå och grön giraff som var jättesöt. Milo kommer bli så fin på den om några år.

Grattis till dopet Milo. Gudmor älskar dig!

Så själsligt är man nära fast man bara ses ibland.

Imorgon är det dags för mig som gudmor att agera i mitt element. Det är dags för min gudson Milos dop i själevadskyrka och jag är faktiskt nervös. Min dikt kan jag utantill, kläderna fixade, doppresenten fixad. Borde alltså inte vara nervös då allt är inslaget och iordninggjort. Fast jag har nog köpt världens sämsta doppresent men det får bli som det blir, jag gillar spontanköpa presenter, man har alltid en tanke med dem (visserligen kanske inte den bästa men..)

Dikten jag ska läsa är skriven av Siv Andersson och säger i det stora hela vad jag vill ha sagt, till Milo och föräldrarna. Det är verkligen en gåva och en ära att dessa två människor litar och tror på mig så pass mycket att jag utses till Gudmor till deras son.

Att få ett litet gudbarn
är en gåva och en ära
- att man är så betrodd
att stå ett liv så nära.

Man länkas till varandra
med ett gudomligt band.
Så själsligt är man nära
fast man bara ses ibland.

Ett gudbarns liv man följer
av omtänksamma skäl.
För man har fått till uppgift
att se till barnets väl.

Och även i det tysta
finns detta alltid kvar
- att man känner något särskilt
för det gudbarn som man har.



Idag har jag jobbat på parken också så har inte alls varit hemma idag. Lämnade lägenheten klockan 08.00 och kom hem igen 22.30. Illa, eller hur? Det var PROträff ikväll på parken så det var lite dans, lite bingo av något slag och mat (julbord lät det som att det var?!). Det var iallafall riktigt roligt och jag kom underfund med att jag gillar äldre mer än vad jag trodde. De är glada, kan skämta och lättsamma och prata med. Är det inte toppen?

Nu ska jag sova, det är en lång dag som väntar imorgon. Sov gott alla!


Tråkig hårdag

Vilken långsam och tråkig dag det har varit idag. Började inte mitt seminarium förän klockan ett idag så jag hade nästan all tid i världen för en sovmorgon. Men istället vaknar jag sju och är riktigt pigg. Jag startar TVn och kollar lite på vakna med det voice för att fördriva den oändliga tiden jag hade innan jag skulle ta mig in till skolan.

Efter seminariumet snabbade jag mig till frisörsalongen som jag brukar klippa mig på för att höra om det hade någon tid för min lugg idag. Då hör jag en mansröst säga "Men jag kan klippa din lugg gratis". Jag vänder mig om för att se vilken udda människa som säger så till en främling och ser då att Lee sitter i stolen och ska klippa bort vinterkalufsen. Han hade jag inte sett på riktigt länge.

Nu är luggen klippt och jag kan se igen vilket kan vara positivt med tanke på att dopet är på lördag och jag vill verkligen kunna se min gudson på hans dop. Och när jag sitter där inne hos frisören och slås av den goda "färga håret"-lukten känner jag den enorma känslan av att färga håret och göra något drastiskt med det. Brukar ni få sådana ryck? Mitt senaste ryck som handlade om mitt hår var när jag klippte av allt till den korta frisyren jag har idag - ett big no no om du frågar mig idag (saknar mitt långa svall något otroligt).


Åkte hem efter klippningen och satte mig vid datorn för att titta runt lite på Youtube och se om man hittar någon bra musik att lyssna på och börjar då lyssna på Britneys nya låt If You Seek Amy. Har alltid varit ett britney fan och jag börjar ju genast att fundera på hur jag skulle se ut i blont hår ala Britney spears. Jag vet inte om det var lukten från hårfärgen som satt sig på hjärnan eller bara en jobbig önskan att göra något nytt och SNYGGT med mitt hår som gjorde att jag öppnade photoshop för att exprimentera med lite hårfärger på en gammal bild på mig. Undra om man ska färga om håret?

  

Vägen till mannens hjärta går igenom magen...

- Jag kommer aldrig få en man...

Jag har aldrig varit riktigt bra i köket men helt ute och cyklat tycker jag ändå inte jag varit. Iallfall inte när jag bodde i Umeå med Anders då man lagade mat varje dag. Just nu när jag bor ensam gör jag inte det då jag inte finner samma glädje att laga mat till mig själv. Men uppenbarligen blir mat-talangen sämre och sämre ju längre tiden går.

Igår morse måste jag ha råkat lämna frysdörren öppen och när jag stod och tog ett glas vatten innan jag skulle sova känner jag hur kallt det är på golvet. Detta är något som jag då reagerar på eftersom jag har golvvärme och mitt golv är alltid varmt och gott för mina små fossingar. Jag ser då till min fasa att dörren till kylen är öppen och jag börjar snabbt gå igenom dagen. Kom på att enda gången jag var vid frysen igår var när jag hämtade ut lite bröd till frukosten runt 08.00 och där står jag nästan halv tolv på natten och ser att dörren fortfarande är öppen. Det visade sig att översta hyllan är helt tinad medan de två nedersta var fortfarande frysta.

Så idag har jag tillagat två kilo kyckling och en massa lax för att de inte ska bli dåligt. Jag har egentligen jättesvårt att hålla på med kyckling och det är faktiskt nu på den senaste tiden som jag börjat klara av att röra vid den kalla, äckliga och döda kycklingfilén. När jag stod där och var äcklig och kletig om händerna (ännu en sak som jag inte klarar av) så tänkte jag snabbt tvätta dem i köket med lite diskmedel. Står där medan stekpannan på spisen fräser på och häller i det jag tror var diskmedel i händerna. Jag tittar ner och ser att jag istället använt mig av Milda Culiness istäellt för min YES. Är man bra i köket eller vad?!

Vardagen tillbaka

Tillslut kommer man tillbaka till vardagen, tyvärr. Skulle nästan ge vad som helst för att befinna mig i vackra Oxford igen. Men istället sitter jag i Övik, där det har töat i flera dagar och nu har det frysit på igen så marken har täckts av en livsfarlig is.Tanken på Oxford, blommorna och det gröna gräset gör det nästan outhärdligt att stanna här. Men även vi i norr går väl mot vår tillslut iallafall.

Idag har jag försökt göra gott för våran värld. Sitter just nu och dricker ekologisk juice med apelsin, morot, äpple och citron. Första gången jag testar den och den är riktigt god! Köpte mig även en "bra för våran värld"- frukost, Kellogs! Nu kanske alla tänker "det är väl inte så bra för miljön?". Men de har nu en kampanj att om du köper ett paket planterar de ett träd i Afrika. Bra deal.

Varit och kollat på en lägenhet inne i stan idag. En etta på 31kvm med fullständigt kök. Den var jättefin och jag hoppas verkligen att jag får den. Tänka sig - ett KÖK!

Man kan hoppas att alla goda gärningar jag gjort mot våran planet idag gör att jag får något gott tillbaka. Med min nya goda karma borde jag väl komma långt?


Totoro

Nu har Totoro åkt till Bysse och kommer vara där nu när jag far till Oxford. Saknar han redan! Helt sjukt vilken extrem carzy cat lady jag blivit på sistone när man bara har han att ta hand om. Jag undrar hur jag ska kunna somna inatt utan han...



Såhär liten och söt var Totoro när jag och Anders köpte honom. Han såg ut som en liten hårig boll.



Och såhär stor har han blivit nu. Min kissekatt.

Spöken, finns dem?

Ramlade in på en klasskompis blogg där hon lagt ut en länk till en video på aftonbladets hemsida. Videon visar klart hur en svart gestalt vandrar över bilden. Spöke eller ej? Det får ni själva bestämma.


Uppenbarligen är spöken inte någon vit liten lakansklädd person som man sett i sagorna och inte heller en liten casper  eller Laban som gömmer sig i garderoben utan en svart läskig gestalt som fångas med en mobilkamera.

The godmother and aunt

Tänka slänga upp två bilder här faktiskt. En bild på min underbart söta lilla gudson Milo. Föddes den 28 november 2008 och har redan klarat av att lyfta upp huvudet och spana alldeles själv och stoppat in hela sin hand i sin mun. Han är nog en av de starkaste bebisarna som jag mött och att få ha honom som en gudson är helt underbart!

Gudmor med bara några veckor gamla Milo


Men den 2 feburari fick jag även en brorsdotter, lilla Tilja. Har inte fått mött henne ännu då hon bor nere i södra sverige med sin mamma. Vill verkligen möta henne och lära känna hennes personlighet också. Undra om hon är lika framåt Milo?

Väldigt dålig bild men det är ett MMS på Tilja från BB

Sommarjobb? check!

När jag gick och la mig igår så tänkte jag på att jag skulle behöva ringa ett samtal idag, och inte vilket samtal som helst. Kom ju fram till, för ett tag sen att jag ville jobba med lilla Alma igen denna sommar då hon har betytt mycket för mig. Hon fick mig att bevisa att jag kan om jag vill och att inga hinder ska få stoppa mig. Så kom fram till att jag skulle ringa chefen, Marine idag och höra om de behövde folk. Men så långt kom jag aldrig.

När jag och Martina var på väg ut från bibliotekets dörrar ringde min mobil med dolt nummer. "Åh nej" tänkte jag då som hatar när det är någon som ringer med dolt nummer. Men där i luren hörde jag då en bekant röst säga: "Hej annica, det är Marine, chef på handikappomsorgen". Hon ringde då för att höra om jag skulle kunna tänka mig att jobba hos Alma även denna sommar och hon lät verkligen paff när jag sa att jag hade tänkt höra av mig till dem. Tror faktiskt hon var innerligt glad och lättat över att jag ville komma tillbaka.

Det är inte lätt att hitta sommarjobbare till denna lilla flicka då många kan bli rädd vid första synen. Hon är sjuk, så är det. Men det hindrar inte henne från att röra vid ditt hjärta!


Tidigare inlägg Nyare inlägg