Jag lever fortfarande och är fortfarande kvar i Egypten och Hurghada. För bara två dagar sedan skaffade vi internet till vår lägenhet, så nu kan jag äntligen försöka börja blogga igen om allt som sker i mitt lilla äventyr.

 

Jag jobbar nu som Guest Relation på Palm Royale Soma bay. Som Guest Relation tar man emot klagomål från gäster och försöker lösa diverse problem som kan uppstå. Det kan vara allt från att förklara vad som ingår i all inclusive paketet tills att försöka förklara för en full ryss att han bör gå i säng. Jobbet är okej men dagarna är långa och slitsama. Saknar Sverige och lättsamheten som finns där på arbetsmarknaden.

 

På mitt jobb så är det viktigt med namn och speciellt namnen på alla 45 managers som finns där. Sen ska man självklart säga Mr. och Mrs. eller Madame framför allas namn också. Att le hela tiden är ett måste och att sedan vara den artigaste och ärtigaste människan på jorden är en fördel. Sen är det viktigt att hela tiden hälsa på alla som arbetar där (600 personer) och sen måste man också hälsa på alla gäster (ca 1000). Det blir mycket "Good afternoon, Sir", "Hi" eller "Kullo tamam?". Jag är hemifrån 11 timmar om dagen, 6 dagar i veckan och under min arbetsdag har jag 1 timmes rast. Kan lova att jag är trött när jag kommer hem.

 

Annars är jag nog blekare än de flesta i Sverige just nu. Allt jag ser är hotellets väggar och badklädda ryssar hela dagen. Chockerande va? Folk där hemma tror säkert att jag sitter som en pepparkaka här i Egypten. Ledsen att göra er (och mig) besvikna...