Annica Lindqvist -

Back in Egypt

Efter exakt en månad i Sverige valde jag att återvända till Egypten, solen, värmen och människorna. Det var nervöst vill jag lova när jag drog min väska till lokalbussen här i Umeå som skulle ta mig till första tåget. Jag funderade för mig själv; När ska jag vända om och skrika suprise! till alla? Att allt bara var ett skämt och att jag inte alls skulle fara. Allt kändes ganska overkligt. Men det hände aldrig. Jag tog min buss, mitt tåg, min buss, mitt tåg och mitt andra tåg och kom vid 00.30 ner till Arlanda. Sista tågbiten satte jag mig bredvid en tjej och pratade med henne. Hon hade åkt samma färder som jag sedan Övik så tänkte att när vi står där i Gävle så ska jag tusan i mig prata med hon. Var mycket trevligt att ha någon att prata med den sista nervösa biten.

På arlanda kom tristessen. Vad ska man göra i ett tråkigt arlanda där folk bara sover och sover. Alla sköna platser var tagna förstås och själv satte jag mig på en trästol bredvid ett eluttag, och där satt jag hela natten. Underhöll mig med att prata med vännerna till det gick och sa sig. Sedan spelades det spel tills det var alla onyktras tur att surra med mig. Tiden gick ändå ganska smärtfritt och tillslut satt jag på planet. Hamnade bredvid ett superhärligt par från Köping. Vi käkade godis, såg på sjätte sinnet och dummade oss som om vi känt varandra i urminnes tider. Det var skönt att ha någon som gjorde att jag varken tänkte på min flygrädsla eller min nervositet.

Skulle han stå där? Skulle jag bli stoppad i visumkollen då jag inte visste vart jag skulle bo? Skulle jag bli ensam? gå fel? Många tankar snurrade i huvudet och när jag kom ut från flygplatsen så står Mido där och väntade på mig med blommo och allt! Vi åkte till lägenheten där vi skulle bo och lägenheten gick i rosa/aprikosa färger och var ganska liten men passade oss fint. Hade havsutsikt och ac, så nog klarade vi oss mycket bra där! Första jag gjorde var att ta en dusch sen somnade jag faktiskt. Var helt galet slut på efter allt resande och ingen sömn på över ett dygn.

En kväll hamnade vi på en födelsedagsfest på White beach club och det var trevligt. Tidigare på kvällen hade vi suttit på ett café och surrat. På White så hölls födelsedagsfesten uppe på en balkong och där bjöds man på dryck och vi åt en massiv tårta och tände tomtebloss. Kan säga med erfarenhet att tårta med massa grädde inte passar sådär jättebra ihop med whiskey och cola. På White den kvällen hade de också en violinist som spelade Live till musiken där. Var lite speciellt men helt ändå helt klart godkänt! Sista bilden är från en av toaletterna. Varje toalett har lite Ego-boost skrivet på väggen. Snyggt!

Fanns så mycket katter där också och som en crazy cat-lady to be så betydde varje söt katt och hundvalp att jag började tänka på min supersöta kissekatt som bodde hos tant Sandra här i Umeå. Ville ta med alla djuren jag såg hem och ta hand om den, ge dem mat och ett behövligt bad. Men skulle jag göra det så skulle jag nog aldrig komma därifrån. Iallafall, njut av lite djurbilder!

En kväll fick vi för oss att åka iväg till Senzo-mall vilket är ett stort köptcentrum med en massa affärer, en liten spel/nöjespark i mitten och en biograf. Tanken var att vi skulle se någon film och killarna törstade efter något riktigt action-aktigt. Roliga var dock att när vi kom fram till biosalongen så visade det sig att det enbart fanns två filmer som skulle börja klockan 10.00. Big Miracle (på postern såg det ut som om den handlade om en val-familj), eller så kunde man se the rum diary med heta Johnny Depp. Vi tjejer vann och fick möjligheten att suckta efter Depp i över en timme. Vi var helt ensamma i biosalongen också vilket var lite speciellt tyckte jag. Filmen var bra men mitt i allt får de för sig att man ska ha paus för att folk ska kunna röka och gå på toaletten. Snacka om att förstöra stämningen! HAHA! Sista veckan smög vi också iväg mot biografen och såg den "nya" American Pie-filmen. I Egypten har de ett råd som kollar igenom alla utländska filmer och väljer att klippa bort scener som inte godkänds genom islam (har för mig att det var religonen). Så American Pie-filmen var kortare än kortast och säkert halva filmen var bortklippt! Men det var ju en erfarenhet det med!

Den 15 maj fyllde Janni år och det skulle ställas till med ståtligt överrasknings-partaj. Dagen spenderade jag och Mido på stranden (till hans förtret). Efter möttes vi upp på Arabesk som var vårat vattenhål i Hurghada. Minst en gång om dagen satt vi där, drack jucie, spelade spel, rökte shisha och surrade med folk. Hur som helst blev det väldigt vikigt att jag skulle ut och köpa en klänning tyckte Mido (och varför inte ett par nya skor också när jag väl var igång?). Själv tänkte jag att jag kan väl ta en av de jag har med mig trots att de inte var så fina men i mina ögon dög de iallafall. Det var ju hur som helst inte jag som var "the Birthday-girl". Tillslut hittade Mido en fin svart klänning i en butik och efter mycket testande så köptes klänningen och senare också matchande skor. Sedan var det Midos tur att hitta nya kläder och jag hade svårt att greppa att det var så viktigt med nya kläder när man skulle på någons födelsedagsfest. Men iallafall...

Tillslut lämnades jag och Janni på arabesk medan killarna skulle söka efter nya skor (sa de iallafall..). Vi rökte shisha och pratade om hur unga och dumma man varit i livet. Sedan om Finland och Sverige. Visste ni att finländerna lär sig svenska i skolan och Janni berättade även att alla killar som pratar svenska låter kind of gay. Now you know..

Tillslut blev det dags för kvällen och jag kände mig faktiskt riktigt fin i de nya kläderna och lockiga hår. Efter att ha gått i samma kläder varje kväll (ja, packade med mig lite för lite kläder) så var det skönt att äntligen känna sig fin och gå runt i klackskor. Kvällen börjades på Dubai som var en bar tror jag. Där hängde det girlanger och ballonger och på borden stod det partyhattar i alla de möjliga mönster. Det var en riktigt trevlig kväll där och vi sjöng i högan sky när tårtan entrade rummet. Sen tändes det tomtebloss igen (Vad är det med Egypten och alla dessa tomtebloss?). När allt lugnat ned sig och det är dags att skära tårtan visar Mido mig att det även står mitt namn på tårtan. Så helt plötsligt var det dags för sjungade igen och helt plötsligt blev Jannis överraskningsfest, vår överraskningsfest. Det blev presentutdelning och tårtätning innan vi begav oss över gatan mot White Beach Club igen. Fick örhängen och sedan en superfin ring av Mido.

På White dansades det tills nästan alla gästerna gått hem. Det var en trevlig kväll må jag säga. Återigen gick jag på en toalett så bjuder på ännu en Ego-Boost vägg där innefrån.

Det var en riktigt toppenkväll och dagen efter var man sådär galet seg och sov väldigt länge. Tror vi kom hem när solen började gå upp där i Hurghada. Så det blev en mycket sen kväll. Dock blev iregel varje kväll väldigt sen då jag efter ett tag lärde mig att moskéerna utropar en bön vid 03 och jag tror jag alltid hörde den bönen faktiskt.

Titt ett sånt gölligt par!

Vi hann med en båtutflykt också, men måste säga att det inte alls var samma härliga upplevelse utan Sandra bredvid mig. Nog att det var skönt och att fiskarna var fina, men ändå. Det var inte samma sak! Dock tror jag vi hade en ganska dålig guide i vattnet. Han matade fiskarna med bröd och då kommer alla dessa vanliga fiskar som även finns nära stranden vid exempelvis Giftun. Så jag tror att jag, Mido och våra två vänner vi for med såg mycket mer än den normala guideade turen. För där vi var så fanns stora Lion-fish överallt och vi stötte även ihop med två muränor. Dock var de inte i närheten en lika stor skräckupplevelse som den jag såg med Sandra som simmade omkring där under oss.

På båten gjordes det självklart handduks-hattar och jag och Elska fick var sin. Man blir som lite barnsligt glad över en handduks-hatt vill jag lova! Vår tripp tog oss först till Giftun där jag och Elska snorklade runt lite innan det var dags att ta sig till båten igen. Höll i ett livs levande krabba också! Den var bra mycket hårdare, vassare och starkare än jag trott att den skulle vara. Men nu är det gjort och jag kan checka av det från min Bucket-list.

När vi satt på båten kom en annan båt förbi. Tydligen var det båten där jag och Mido träffades första gången på min och Sandras första snorkel-utflykt. Så passande! Annars så var allt i sin ordning på båten. Det kom en magdansös ombord och såklart blev jag uppdragen. Första gången med en massa andra och andra gången var jag själv. Att försöka skaka rumpan i enbart bikini känns alltid SÅ FEL. Det dallrar på alla fel ställen!

Som tidigare nämnt spenderades varje dag på Arabesk. Vi spelade Fia med knuff, satt och surrade, kollade facebook och hade det allmänt trevligt. Verkade som om många hade just det caféet som vattenhål då det alltid var folk som kände Mido där och än vilken tid på dygnet man var där (vi kunde vara där vid 03 ibland) så satt det alltid lite folk där.

Mot slutet av min resa åkte jag och Mido iväg på en öken-safari på fyrhjulingar. Det var faktiskt bra mycket roligare än vad jag trodde det skulle vara. Vägen mot den såkallade beduinbyn var dock fruktansvärd. Mitt ben brände pga avgasröret och sanden var så guppig att jag knappt kunde andas pågrund av smärtan. Vet dock inte vad som skedde sen för på vägen hem var det inga problem alls! Vid denna "by" fick vi sitta i skuggan och jag kände mig så hemsk pågrund av all värme och att man var dammig som attan. Ville bara dricka nått kallt och tvätta av mig. Men inte det, istället fick jag stekhett tea att dricka. Sedan gick vi iväg för att rida kamel. Själv trodde jag att vi skulle få rida en bit men när jag sitter på kamelen så märker jag att vi faktiskt enbart kommer rida runt den lilla sandhögen som ligger där framför oss. Alltså en ritt på 3 minuter. Kändes mycket fånigt!

Vägen hem var bra mycket roligare än vägen dit. Tyvär körde alla för segt vilket var lite synd. Men det var trevligt ändå att se solen gå ned i öknen och brumma runt på en fyrhjuling.