Dan före dan
Facebook-hat
Som ni vet så antog jag mig utmaningen att totalt ignorera i facebook under en vecka denna sommar. Den veckan var toppen och av någon konstig anledning så kändes det som om jag hade mycket mer energi, vad gladare och hade tid till så mycket mer. Konstigt va?
Nu sitter jag här igen och kan inte bärga mig från att fara utomlands så jag faktiskt slipper facebook under två veckor. Börjar starkt fundera på ifall jag ska ta bort mig därifrån helt och hållet då jag enbart tycker sidan betstår av klagande människor som tycker det alltid är mest synd om dem, eller de människor som alltid ska skriva hur bra de har de och hur bra de är. Vilket som blir man "nedtryckt" av båda sorter!
Det är som min klasskompis och vän brukar säga - Man mår dåligt av facebook! och jag blir mer och mer angelägen att hålla med. För som jag sa, är det inte klagosång i statusuppdateringarna så är det någon som fiskar efter ett "åh va duktig du är som klarar allt!". Nä, känner mig less på allt som FB, facebook eller ansiktsboken har att göra med och tror nämligen att jag snart inte kommer finnas med där längre.
Tillbaka i lillrummet
zEtt år sedan var det Totoro bodde i mammas lilla datarum i metropolen Mellansel utanför Övik. Nu sitter jag och min tappra följeslagare här igen i exakt samma rum. Jag kommer bo här inne med Totoro i två dagar för att sedan lämna honom och bege mig mot Turkiet i två veckor. Känns alltid lite dumt att lämna honom men jag hoppas att det kommer gå bra. Favoritleksakerna är med och radion spelar rix fm hela dagarna. Kommer nog komma tillbaka från Turkiet och finna att min katt lärt sig prata och att han sjunger Semptember låtar och diverse sånger av Veronica Maggio dagarna i ända..
Jag och Totoro för nått år sedan. <3
Annars ser de närmaste dagarna ut såhär:
Kommer bo hos mamma i mellansel fram till fredagen då jag vänder in mot Övik-stad och tillbringar en natt hos pappa. Sedan åker jag vidare mot Umeå på lördagen och gör alla förberedelser inför resan som går av stapeln den 22/8. SNART!
Sista arbetsdagen
Ett år sedan
Idag har jag min sista jobbdag under denna sommar. Känns både skönt och lite vemodigt med tanke på att man knappt kom igång att jobba denna sommar. Arbetet har varit tämligen lungt stundtals gånger med det kompenserade den grymma arbetsgruppen upp. Träffat många roliga människor på detta arbete vill jag lova och jag hoppas att jag, under hösten, kommer få möjlighet att ta mig tillbaka hit, jobba lite och träffa alla människor igen. På dagens schema står brödbakning inför APTn som sker imorgon. Sen vad det blir för bröd vet jag inte. Är en riktigt newbie inom brödbakning så jag hoppas ingen förväntar sig något storartat.
sitter på jobbet
Reseöversikt
Mindre än två veckor kvar och äntligen tar jag tar i reseöversikten för årets sommarresa med Sandra. Som ni vet kommer vi åka till (den okända staden) Kusadasi. Vi börjar resan på kvällen den 22/8 då vi tar Ybuss mot Stockholm under natten. Minns när vi for förra året, även då tog vi bussen ner och den natten var mardrömslik. Ingen sömn, total dimma ute, när man försökte blunda så kör busschaffören på de vita sträcken på vägen så hela bussen skakar och väl i Tönnebrö var det dags för toabesök. Får mig den stora fina handikapp-toaletten och när jag sitter där ensam inne på den stora toaletten ser jag världens största tusenfoting kommer springandes rakt emot mig! Där stirrade jag verkligen skräcken i vitögat.
Vi kommer ner till Stockholm tidigt på morgonen och vårt plan går redan 06.45 mot Izmirs flygplats. Detta resulterar i att vi landar redan vid halv tolv på dagen vilket kommer kännas konstigt. Jag har alltid landat på kvällen så man har bara gått och lagt sig när man kommit in på hotellet.
Vårat hotell med utsikt över Kusadasi
Hemresan sker den 6/9 klockan 12.35 och vi landar på arlanda klockan strax innan halv fyra. Blir skönt att anlända i Sverige "normal" tid tillskillnad mot Tunisienresan förra året. Då landade vi på arlanda någongång mitt i natten och det var en lång väntan till flyget skulle ta oss till Umeå. Denna gång flyger vi från arlanda 17.30 och kommer hem i perfekt tid.
Idetorka och befrielsen från vampyrer
Kusadasi
Jag har dock inte lyckats hitta en enda människa som åkt till Kusadasi ännu trots att jag sökt med ljus och lykta under hela sommaren. Varför reser folk inte dit medan det svärmar av svenskar i marmaris, alanya, antalya osv? Varför inte slita sig loss från det svenska turkiet och slå sig ner i två veckor i en stad som kantas av historier om pirater och bibliska personer?