Osocial?
Ville mest skriva ett kort litet inlägg så ni vet att jag fortfarande lever. Dock är man instängd i sin lägenhet pga. plugg. Men ikväll blir det jobb på Parken! Lasse-Stefanz ska spela så det kommer nog en hel del folk kan man hoppas. Behöver få vara social med någon!!
Dan före dan före dan före dan före dan före tentadan
Är det bara jag som blir sugen på allt möjligt när jag sitter och pluggar? Självklart blir jag aldrig sugen på något som jag redan har hemma och det kan vara allt ifrån chips, godis, frukt, nötter eller knäckebröd. Troligen är det för att jag undermedvetet inte vill sitta kvar och kroppen reagerar då genom att bli sugen på något och säga till mig "Annica, nu går vi på affärn och köper det här och tar en lååång skön paus"...
Internet
Sådär, fem minuter efter jag tryckt på "skapa" knappen på bloggen kommer jag äntligen in så jag ska skriva ett argt inlägg om Telia. Det är så att de fått för sig att strypa min internethastighet för att jag "har överskridit gränsen för datatrafik". Hur kan det ha hänt?! Jag kan inte ladda ner så det kan inte vara något sånt. Mitt internet är i huvudtaget alldeles för segt för det! Så vad kan det då sitta i?
Kan spotify vara boven bakom allt? Isånnafall måste jag ringa till dem och byta internet. Har man så dåligt internet som jag, hur ska man då få lyssna på musik? Varför ska jag annars ha dator med högtalare?
Irriterad är jag iallafall. Att något så enkelt och behövligt kan strypt min hastighet på internet. Känns som om jag är med i the flintstones just nu och måste springa igång mitt internet. Så segt är det...
Annicas dag
Idag har det varit en riktigt tråkig dag. Känns inte som om det hänt något utav värde. Vaknade med huvudvärk och gick till skolan. På väg ner till skolan hjälpte jag en gammal dam med sin rullator ner för en liten trapp - så var dagens goda gärning gjord! På skolan var det granskning på schemat så det är det vi suttit med idag. Skönt att processövningen till större delen kan läggas på hyllan nu. Den har tagit riktigt lång tid att göra klart (vi började med den när skolan körde igång och har arbetat med den kontinuerligt fram tills nu) men imorogn är det redovisning. UPP TILL BEVIS!
Som jag tidigare har berättat så skrev vi om ensamhet som i sin tur är ett väldigt svårt ämne att skriva om. För det första har alla sin egna personliga definition med ensamhet, hur den upplevs och när den upplevs. Men sen kan man även undra - hur mäter man ensamhet? Hur upplever du ensamhet och vad är ensamhet för dig?
Imorgon är det iallafall seminarium och vi ska få höra vad alla tycker om vårt arbete. Måste säga att man är lite nervös men samtidigt förväntasfull. Vi har jobbat med detta så länge så man vill faktiskt visa upp det vi kommit fram till!
Annars så har jag hunnit med att vara på bodybalance idag och det var skönt. Ska tvinga mig att ta mig till gymmet imorgon igen innan skolan. Vill verkligen komma igång igen men det är svårt att motivera sig att ta sig ut i den kalla luften för att ställa mig och svettas offentligt. Men man måste väl ta tjuren vid hornen någongång.
Totoro
Totoro i all ära. Han måste vara den sötaste, gulligaste och mest irriterande katten som finns ibland. Han har kommit in i någon form av trotsålder nu (över två år gammal) och ska testa alla gränser som man har. Får jag klösa här? Får jag ligga här? Om jag jamar i 10 minuter, blir du irriterad då? Man får aldrig sitta själv, aldrig ligga själv och aldrig gå på toaletten eller duscha själv. Förstår ni hur irriterande det är?
Min morgon börjar med att jag yrvaket sätter mig upp i sängen och slår på TVn för att se en stund på Vakna med the Voice. Med trötta ögon sitter jag då där och småirriterar mig på Josefine och upp i sängen hoppar Totoro. Han ska då ligga i mitt knä tills jag bestämmer mig för att ta en dusch. Jag går in på toaletten och kör igång duschen och inrusande kommer då Totoro och lägger sig på sin vanliga plats på toaletten. Där ligger han tills jag lämnar badrummet och ska köra frukost. Han är med på varje steg jag tar tills jag stänger ytterdörren bakom mig.
När jag kommer hem så kommer han alltid springandes in i hallen och i högan sky ska berätta för mig hur elak jag varit som lämnat honom ensam, själv och övergiven. Så han står med mig i hallen tills jag klätt av mig alla ytterkläder och sen är Följa Jon-leken igång igen.
Det är ju tur att han är söt, annars hade jag slängt ut han i trappuppgången tillslut
9 - to save us
Sovdags
Men som bekant har dygnet alldeles för få timmar och jag har skola imorgon. Alltså måste jag kasta in handduken nu och återvända till arbetet imorgon. Hoppas ni har överseende med att det just nu ser tokigt ut och god natt!
Ursäkta röran men jag bygger om
Måndag morgon
Så var det morgon, måndag och steget närmare tentan är nu taget. Känns inge vidare. Men det är bara att bita i det sura äpplet och kämpa mig igenom detta. Har lovat mig själv att ta upp gymmet nu också, så det står på dagordningen idag (efter skolan förstås). Jag hoppas att det går fort så jag slipper gå till gymmet så sent när det är en massa folk där.
Nu sitter man och väntar på att klockan ska närma sig tio så ska jag ta sista dosen av dukoral - vaccinet från helvetet! Förra gången jag tog det så tog det tio minuter att dricka upp den äckliga vätskan. Försökte göra det fort (ungefär som när man drar bort ett plåster) men det slutade enbart i kväljningar! Men det är sista dosen idag sen är det vaccinet över. Då väntar vivotif, twinrix och japansk encefalit sen blir det INDIEN. Mindre än två veckor kvar nu!
Vad tyst det blev...
Bröllopsfotografen
Idag blev jag iallafall bjuden på bio vilket verkligen var jättesnällt! Det var precis det som behövdes en tråkig söndag som denna. Vi for och såg bröllopsfotografen av Ulf Malmros. Den handlade om Robin som kom från Värmland och aldrig någonsin tänkt sig ta sig ifrån sin varma, goa och illaluktande stad. Men iallafall måste han ta sig till Stockholm och fota ett överklassbröllop och där var karriären igång.
Jag trodde att filmen skulle vara mycket roligare än var den var och jag tror att många som sett den tycker som jag; att det är en ganska mörk film. Visst, den hade sina stunder som var roliga men i själva verket var den ganska ångestfylld och sorgsen (i en positiv bemärkelse). Filmen var faktiskt rikigt bra och gick i riktig Ulf Malmros-känsla.
Visum och Pennor - CHECK!
Iallafall så hade jag två AVI att hämta ut denna vecka, en från min faster och en från TTServices. TTServices är de som utfärdar visum till Indien och genast när jag såg det fick jag en klump i magen. Kan det ha gått såhär fort?! Första omgången då jag skickade iväg den så tog det flera veckor innan jag hann att få den och nu gick det i ett naffs. Skönt att det kan funka ibland!
Det andra paketet jag fick hämta ut var 2,2kilo pennor från vägverket. Nu kan nog många fråga sig varför jag fick en massa pennor från dem men tanken är att vi ska ha presenter med oss till Indien så vi har vänt oss till olika företag för att höra om de ville ge oss något som vi kunde ge de vi träffar i Indien. Hittills har vi fått tag i några tröjor, några bollar och en hejdundrans massa pennor. Pennor är något som är väldigt uppskattat i Indien och med tanke på att vi kommer träffa en massa olika sorters folk och befinna oss på olika skolor så blir pennor en väldigt bra present.
Morgon
Godmorning people! Kallt ute idag igen. Kollade nyss ut från fönstret och det är frostigt vitt ute vilken in sin tur betyder att det är halt, kallt och jobbigt ute. Så jobbigt när det är frostigt eftersom folk inte tänker på att det är halt "för att det inte är is". Men det är det!
Idag väntar skola till 16 vilket känns troligt tråkigt. en föreläsning har jag hela dagen också - utvärdering och kvalitet. Låter intressant? det är det inte!
Igår var jag på KRIS och pratade med dem med några klasskompisar. Det var riktigt intressant och jag känner mig mer och mer säkert på att jag vill jobba inom den faktorn. Man fick lära sig en massor och stämningen kändes väldigt bra där. Fem tummar upp!
Nä, ska ta mig till skolan nu och ta mig än den giganstiska föreläsningen på 6 timmar med Salander. Hurra!
Annicas tråkiga vardagsliv
Ungefär så ser min vardag ut denna vecka, känns lagom intessant och jag har egentligen ingen aning om vad jag vill skriva här i bloggen. Hur man gör ett chi-två test, att jag inte längtar till tentan eller vad ett p-värde egentligen säger? Något säger mig faktiskt att ni är helt ointresserade av det så jag lämnar detta inlägg här och hoppas bara ni tycker synd om mig som har en sån tråkig vardag just nu.
Nya ICAreklamen
Själv funderar jag på vart kränkningen sitter? Jag har inget alls emot denna reklam och jag tycket det är roligt att vi svenskar reagerar som vi gör. Så fort vi visar en utvecklingsstörd i TV så uppkommer debatten om kränkning. Bör inte de få vara med i media också? ICAreklamen spelar faktiskt bara på våra egna förutfattade meningar om hur utveckingsstörda är och den säger bara till oss att inte ha denna bild om människor, inte dra alla över samma kam och låta alla människor vara, till lika värde.
Umeåhelg och förtidigt födelsedagskalas
För mig har hela helgen spenderats i Umeå och familjen Wågström-Glaas och det har varit lika mysigt som vanligt. Man känner alltid sig så välkommen då man kommer dit vilket är härligt. Bjuds alltid på god mat, lägenheten är alltid helt och håller gemonstädad (ja, det är ju Marlene som bor där) och trevliga dagar.
På fredagen när jag kom dit så fick jag först inte tag i Marlene, hon är sämst på att svara/höra telefonen men allt löste sig ändå. Dock hade inte Marlene hunnit hem när jag kommit fram till deras lägenhet så jag fick gå och möta henne och långt där borta kom hon i sina regnkläder. Snacka om vuxenpoäng att ha sådana! Tillslut kom vi in i värmen, åt mat och Milo fick sin förtidiga födelsedagspresent.
Jag kommer befinna mig i Indien på hans ettårsdag så därför kom jag upp tidigare för att fira honom och självklart träffa Marlene och Johnny. Det är så långt mellangångerna och jag har ingen bättre anledning till varför än att det sitter i pengarna. Man skulle varit rik.
Iallafall fick Milo öppna sitt paket som var en "cdspelare" som spelade några låtar om några djur. Det var en sån där "lek och lär"-leksak och jag tror han tyckte den var kul. Det tog inte långt stund innan han kommit på att man ska trycka på näsan på gubben för att få skivan att snurra osv.
Sen var det även baddax för den lilla pojken och jag kan tro att hans mamma och pappa hade mycket roligare än han. Vi testade några nya leksaker i form av sälar vilket Marlene uppenbarligen tyckte var hejdundrans kul. Milo satt mer och tittade på medan hon slog på dem (vilket framkallade olika ljud).
Annars har det hunnit med att bli fika, shopping och en massa prat vilket alltid är härligt. Är det något som jag och Marlene är duktiga på så är det att prata och eftersom vi träffas så sällan så blir det mycket av den varan.
Update från Umeå
Igår blev det Idol för oss här hemma och Idol är ju som bekant inte ett program för mig! Som tur var så var det Michael Jackson tema så det gick hem för mig ändå Hittade snabbt två favoriter (som jag nu idag inte kommer ihåg namnet på). Ikväll blir det iallafall körslaget för mig och Marlene (som börjar nu). Tjing på er alla!
Mitt huvud vill lämna kroppen
Sen åker jag till Umeå imorgon också och det ska bli skönt att få vara med den underbara umeå-familjen. Vill självklart även vara pigg för den resan men det kommer jag nog att vara. Som tur är så smittar inte feber så behöver inte vara rädd att smitta någon om febern bara får för sig att komma tillbaka (men det hoppas vi inte).
Nä, ska packa iordning en väska för imorgon, dona lite i lägenheten och sen ta mig till sängen så jag iallafall är utvilad imorgon. Hoppas ni alla har en bra kväll iallafall!
Födelsedagspresentsök
Det har varit en lång dag idag må jag säga. Huvudvärk, snuva, hosta och trötthet är bara några av de saker som jag upplevt under timmarna i skolan men det var bara att härda ut till efter seminariumet.
Efter skolan var det dags för mig att ta mig till en leksaksaffär för att hitta en present till min gudson Milo. Det må låta enkelt men måste säga att det uppdraget var nästintill omöjligt! Kom in i affärer och söker mig då fram till hyllan med leksaker för små barn. För det första finns det hur mycket olika leksaker som helst och de mesta är i grund och botten samma sak. Vissa blinkar, vissa rör sig och vissa spelar ljud. Sedan finns det alla de som innefattar alla de olika sakerna och det skapar frustration i mig. Vad vill han ha? Ska det blinka? Ska det blinka och låta? Ska det låta och röra sig? Ska det låta, röra sig och blinka?! Det blir ju raketforskning av hela faderullan!
Sedan kan vi bara komma till priset på alla dessa leksaker. Det mesta kostar mellan 200-400 kronor! Ska småbarns föräldrar eller panka gudföräldrar ha råd med detta? Vad hände med det hederliga "ta en kotte och några pinnar och gör en ko?". Tillslut hittade jag iallafall en sak och nu är det bara att hoppas att han gillar den. Den blinkar, det finns knappar och den låter (alltså kan den driva Marlene och Johnny till vansinne).
Varning för katten
Har en katt som försökte hålla mig vaken hela natten också då han bestämt sig för att leka rövare i min lägenhet. Han öppnade garderobsdörrar, klättrade högst upp i dem och stod där och jamade någon minut innan jag valde att kringla sig ner för att ta sig an nästa garderobsdörr. Han lärde sig även öppna kartonger för att krypa in i dem och komma på att "nä, detta var ju inte så kul" och krypa ut. Han har även hunnit med att dissekera mina blommor och hoppa runt på mig ett tag innan han bestämde sig för att lägga sig och sova. Klockan var då över fem på morgonen! Det är tur att han är söt, annars hade han fått åkt ut i trapphuset!
Totoro i natt?
Ny hårfärg
Iallafall så färgade jag håret igår och fick även en liten genomklippning hos min vanliga frisör på Ödlan och Brorsan. Innan var jag väldigt mörkhårig och håret kändes allmänt tungt och hårt så min frisör färgade bort min utväxt och la en lätt blonderingsfärg på längderna för att mjuka upp färgen. Måste säga att jag är mycket nöjd! Så nu behöver jag inte vara rädd för att ha en enorm utväxt på alla bilderna jag kommer knäppa i Indien!
Då och nu.
Nikon Coolpix S610c
Som ni vet åker jag snart till Indien och jag vill självklart ha med mig en ny kamera till alla de tillfällen, upplevelser och syner jag kommer mötas av i Trichy och Kerela. Jag har en Canon EOS 400D sen tidigare men känner inte alls för att plocka med den till Indien pga att den är otymplig och stor, dyr och allmänt ivägen när man är utomlands. När man ska gå runt mycket och se många olika saker så vill man ju inte bära på en massa onödig vikt sådärför behövde jag en ny liten digitalkamera till ett billig pris.
Det fick bli en Nikon då jag fick köpa denna för enbart 1999 kronor pga. att det var den sista som fanns. Mer tur kan man ju inte ha så fick lov att köpa den på en gång. Hittills tycker jag att den är ganska bra. Kanske inte WOW-bra men helt okej!
MER resproblem
"Klart du ska iväg till Indien! Men se de från den ljusa sidan efter dessa problem så äre ju svårt att de blir värre..
Peppar, peppar tar i trä....."
Ja, det skrev Sandra till mig som kommentar på förra inlägget om vaccinationsproblem och värre kan det alltid bli! Känns som om det är så mycket på gång nu och det har inte bara med resan att göra. Skolan tar upp sjukt mycket tid och samtidigt ska man försöka planera Indien så man vet att man får ut det man vill få ut av resan.
Första sprutorna för Hepatit A och B och japansk encefalit är nu tagna. Som tur var hade sprutan kommit i tisdags och jag skyndade mig dit för att få ta den. Kommer in till apoteket och de kör in den i kassan: -"912 kronor tack."
Visst sprutan hade ju kommit så i sig är det väl inget problem. Men det kan ju lätt klassas som otur. För de andra i klassen har dessa två sprutor (en dos alltså) gått för ca. 700kronor. En dos för mig har nu gått på 1412kronor! Det är ju en enorm skillnad och vetskapen om att jag måste kasta ut samma summa en gång till för den andra sputan innan jag far känns inte lockande. Varför var då mina sprutor mycket dyrare an de andras undrar kanske ni. Det var så att Japansk encefalit-sprutan kommit ut i en ny version och priset blev då väldigt högt. Hurra! Men nu är den tagen iallafall så ingen japank hjärnhinneinflamation för mig tack!
Sedan kom nästa problem idag - Visumproblem. Jag och Elin från min klass fixade med våra visum tillsammans och skickade in sakerna samtidigt för att vi skulle ha gjort lika. För några veckor sedan ringde TTservises AB (indiska ambassaden) upp mig och bad om en bokningsbekräftelse på min resa vilket jag skickade till dem på mail. Idag när jag skulle hämta ut mitt Visum så ramlar en lapp ur kuvertet - "Your visa application is incomplete. Please correct and return as soon as possible". Ja, vad ska vi tro att de frågar om då? Om ine en kopia på bokningen av resan.
Rasande ringer jag till dem och frågar vad som gått fel för mig denna gång och varför de ber om en sak som jag redan skickat in. Till svar får jag då att under den perioden så bestämde sig TTservices AB att skicka tillbaka alla ofullständiga visumansökningar men alla hann inte skickas tillbaka utan de "skarvade" i mitten - Och där låg förstås jag! Hon beklagade så mycket över att de gjort fel men som jag sa förut, vad hjälper det mig?
Varför ska allt skita sig för mig? Mitt vaccin kommer inte gå (som jag hade tänkt) på 2500 utan på 3700kronor istället. Jag hoppas jag hinner få tillbaka mitt visum innan jag far också. Allt blir fel - ALLT!
Mer vaccinationsproblem
Jag börjar fundera på om jag verkligen ska åka till Indien, om det ens är meningen. Allt verkar skita sig för mig och ingenting går längre som det ska. Har ju (som jag tidigare berättat) haft problem med vårdcentralerna här i Övik. Verkade inte som om någon ville ta hand om mig till början sen fick jag vända mig till en vårdcentral utanför stan. Tro mig, det är ganska drygt när man inte har körkort, bil eller mycket pengar som man vill slösa på Örnsköldsviks dyra bussresor.
Iallafall så fick jag först en tid på den vårdcentralen och självklart skulle det skita sig. Jag kommer dit och sjuksköterskan frågar då hur det gick för mig att hämta ut sprutan. Frågande tittade jag på henne och undrade vilken spruta? Jag hade inte hämtat ut något - var det upp till mig att göra det? Ingen annan i min klass hade gjort det så inte tänkte jag på det heller. Jag fick iallafall springa ner till apoteket för att höra om de hade sprutan. Självklart hade de den inte utan jag fick lov att beställa den. Hon lovade då mig att jag den skulla vara inne på apoteket på måndagen och jag fick kila upp och boka en ny tid med sköterskan.
Idag var det dags att återvända till Sund och hämta ut min spruta. Jag vandrar in på apoteket och berättar att jag vill hämta ut den. Kvinnan bakom disken går då bakom någon hylla och ser riktigt förbryllad ut och kommer sedan tillbaka. Uppenbarligen hade inte min spruta kommit!!
"Vi får inte in kylvaror på måndagar. Hon som gjorde beställningen kan inte vetat att det var en kylvara.."
Men snälla nån! Är inte de bakom disken utbildad att kunna övergripande saker om medicinen som man beställer? Jag är nog sent ute som jag är och orkar verkligen inte med en massa tjaffs pga någon person på ett skumt apotek. Jag frågade då hon som stod där idag NÄR min spruta skulla vara inne på apoteket och hon skulle skicka ett sms när den väl kommit in. Dock kan inte jag sitta och vänta på ett sms utan ville ha en dag och tidpunkt. Enligt dagens farmacevt så ska min spruta finnas inne imorgon klockan tio. Så imorgon blir det ÄNNU en resa till Sund och jag hoppas verkligen att sprutan kommit då!! Upp till bevis....
Björn Rosenström på Parken
Jag förstår helt klart nu varför uteställen väljer att ha en åldersgräns på 20 år (eller mer) nu förtiden. Jag är ledsen alla partysugna 18åringar där ute men ni kan inte uppföra er som vanliga människor efter två öl. Kvällarna som brukar vara som stökigast på Parken är just de när 18åringarna får komma in och härja. Saker går sönder, spya överallt och folk kommer nerstapplandes blodiga med två poliser vid vardera sida.
Sedan kan ni inte föra en normal diskussion verkar det som. När man jobbar i garderob så blir det ofta och nästan jämt en massa prat om hur vi inte gett dem den gula lappen till deras jacka, hur saker och ting försvunnit och annat skoj som tillkommer ett jobb bland fulla människor. Bäst ikväll var ju denna unga kvinna som jag fick ta hand om. Hon hade tappat sin mobil och även sin bricka och efter några timmar så upptäckte hon hennes jacka och kunde verifiera vad som fanns i den. KANON! Men sen tillkommer ju problemet att borttappad bricka måste debiteras med 50kronor och det blev förstås ett hejdundrans liv. De fulla tonåringarna verkar inte fatta att regler är regler och att det är deras jobb att hålla koll på den stackars gula brickan. Jag bad hon att gå upp och söka efter brickan medan vi skulle få tag i någon som kunde hjälpa henne att få ut pengarna och hon sa mååånga måååånga gånger att hon varit uppe och sökt med ljus och lykta flera gånger. Tillslut så fick vi tag i någon som kunde hjälpa henne att få ut pengarna och hon fick ut jackan. Knappt en minut efter hon gått iväg så kommer en från köket vifftandes med en liten gul lapp och när jag får den i mina händer så är det ju flickans lapp. Enligt kökspersonlaen så låg den konstigt nog mitt på golvet. Är man så lat och otrevlig att man hellre står och tjatar, klagar och stönar över dålig garderobspersonal (som inte vill lämna ut en jacka utan att man har bricka) så är det ju illa...
Natti natt
Samlingsinlägg
Iallafall, när man missat att skriva någon dag så är det så himla jobbigt att ta upp skrivningen igen. Man vill ju lägga ut bilderna man fotar men orken finns inte. Så därför är det ju kanon att man kan göra samlingsinlägg ibland!
I fredags var jag på min allra första kårfest! Har gått på universitetet i Övik ett år redan men har inte varit på kåren innan men nu är det gjort. Vi började kvällen hos Micke med ett sådant spel som man ska hålla i och trycka på en knapp för att inte få en stöt (Sådana där spel som säljs på teknikmagasinet). Själv totalvägrade jag då jag inte känner för att dö! De som köper och spelar dessa spel måste ju ha dödslängtan? eller? Efter det hemska spelet blev det vanligt, hederligt och enkelt (utan stötar) ölspel. Alla vet hur det går till och alla skrattade, tjoade och drack.
Efter några timmar så tog vi oss till kåren som ligger bredvid olles här i stan och chockad blev man ju. Hade väntat mig ett NH (i umeå) med en riktig bar, dansgolv, fin lokal och många sittplatser. Istället vandrar jag in i något som skulle kunna vara en studentkorridor med ett stort rum. I det stora rummet stod en bar och på andra sidan rummet fanns en scen med strippstång - välkommen till Örnsköldsviks kårhus! Bästa av allt var ju när man beställde vin. Förväntningarna blir ju då genast gott vin i ett vinglas och överraskad blev man ju när det enbart kostade 20kronor. Men förväntningarna sprack när de hällde upp vinet i en liten plastmugg och man förstod genast priset. Men de slapp iallafall all disk!
På lördag var det dags för Annas efterlängtade födelsedagsfest då den lilla tösen nu gått och blivit 21år som alla vi andra. Kvällen börjades med presentöppning och sedan var festen igång. Efter ett tag kom Annas grannar in och joinade vårt pack och det var riktigt lyckat! Eftersom vi festar så mycket tillsammans redan så är det alltid trevligt med nya fläktar som kommer in i gruppen. Kvällen bjöd på allt från buggdans i köket till nya lekar och spel. Efter några timmar flyttades festen uppenbarligen ut till parkeringen och lägenheten stod tom medan alla stod ute och frös i nattkylan. Men kvällen var riktigt trevlig trots att den slutade tidigt. Tycker verkligen vi måste göra om det!