Första helgen i Umeå

Min första helg i Umeå är nu gjord. Känns faktiskt riktigt bra att bo här uppe nu. Vet inte om det är att min boyta ökat drastiskt jämnfört med lådan jag bodde i i Övik eller att det bara är rätt att bo här. Men bra, det känns det iallafall!

I fredags övertalade Elin mig att följa med dem och spela bowling. Förstår mig inte alls på denna sport. Vad är vitsen med att kasta ett klot på några pinnar långt där borta? Och hålen i klotet är alltid förstora eller försmå. Finns aldrig någon som är just lagom. Hur som helst förlorade jag första gången och andra gången kom jag näst sist. Jag och Elin turades alltså om att komma sist. Men roligt hade vi iallafall!

I lördags blev det utgång. Jag och Elin hade pratat om middag och bio men planerna ändrades och på schemat stod det utgång istället. Först blev vi bjudna på middag hos Erik vilket var trevligt. Mycket god mat och roligt sällskap. Hoppas på fler sådana kvällar faktiskt. Middagen slutade i vitchokladshottar i kinderäggshalvor. Låter kanske helt knäppt men det funkade bra. Dock kunde inte jag få in hela kinderägget i munnen vilket försvårade allt en aning.

Efter åkte vi iväg på förfesten där vi mötte några av tjejerna som var med i Indien. Riktigt roligt att få träffa dem igen. Jag har inte träffat dem sedan vi befann oss där i Indien i värmen. Blev en hel del skratt och tokigheter innan vi for ut på schkarinska. Där var det kanske inte min musiksmak men vi stod ändå och dansade ett bra tag vilket känns i mina ben idag. När blev jag så otränad egentligen att lite dans i högklackat ger träningsvärk?

 
Jag innan utgång. Ringen är från Tunisien - lovely!
Andra bilden är från idag när jag vaknat. Osminkad och risig i håret.

Tillbaka i vardagen

Välkommen tillbaka i vardagen. Jag har nu varit hemma i fyra dagar, sen i söndags alltså! Dock har så mycket nytt skett att bloggen fick hamna i andra hand. Kom hem från Tunisien och mådde inte alls något vidare under söndagen. Men när jag väl kommit hem till lägenheten, fått mat i magen och vatten att dricka mådde jag genast mycket bättre. Det var nog bara min kropp som var helt slut.

På tal om lägenheten så bor jag nu också i en helt ny stad och i en helt ny lägenhet förstås. Stor omställning alltså! Kom hem till lägenheten och allt var inte ens uppackat. Så från att ha levt i en resväska under två veckor började jag istället leva i flyttkartonger. Något som jag börjar få ordning på nu.

På måndagen (dagen efter vi kommit hem alltså) var det dags för terminsstart också. Jag skulle dock inte längre tillbaka till skolan utan ut till min praktikplats på Stennäs Behandlingshem. Efter fyra dagar där kan jag meddela att det är MYCKET intressant! Kan redan känna att på dessa fyra dagar har jag lärt mig massa nytt om missbruksproblematiken.


Från härlig värme till kalla Sverige! En skillnad på nästan 30 grader.


Vattenskada?

Oj vad dåliga ni har blivit på att kommentera inläggen nu för tiden. Skärpning läsare! ;D

Idag har det hänt grejer vill jag lova er. Imorse efter jag cyklat hem från jobbet, ätit min frukost och äntligen lagt mig ner i den underbara sängen jag fått låna hos Jenny upptäcker jag att ett nummer ringt till mig två gånger inom loppet av tio minuter. Vad kan detta vara? Så jag sätter mig upp i sängen, plockar fram datorn och väntar på att den ska gå igång. Kan nästan tänka mig att Fred Flintas bil springs igång snabbare än vad min dator startar. Men tillslut kan jag kolla upp nummret och ser att det är mina hyresvärdar här i Övik. Vad vill de?

Ringer upp och får tag i mannen som sökt mig. Tydligen har det blivit vattenskada i huset där jag bor/bodde och de tros komma från min lägenhet. HURRA! Vattenskada är det sista man vill ha när man håller på att städa ur lägenheten. Dock är det bättre att den kommer nu när jag flyttar än när jag bodde där.

Jag hoppas att jag inte behöver betala en massa. För det är ju inte mitt fel? Dock är det väl självklart att sådana funderingar gnager en i huvudet precis när man ska flytta.


Snart dags för tuppen att vakna

Ännu en natt snart gjord på jobbet och jag kan lova er att den har varit lugn (peppar, peppar. ta i trä!). Det mest intressanta som har hänt är att jag inte kan byta kanal på TVdosan. Vet inte varför, för så teknisk är jag tydligen inte. Så hittills har SVT bjudit på nån film och ett långt program med med massa operasång. Ska jag vara ärlig så har jag mest suttit vid datorn och rensat ut en massa gamla bilder. Har så galet mycket bilder på datorn så man nästan får migrän när man tänker på det.



Jag har även fått låna några en massa Julia-tidningar och fått lära mig att vandrande pinnar är på innelistan. Hur kan man inte älska en pinne med ben?! Kan ju då hälsa alla där ute att när jag var ung så hade jag vandrande pinnar. Gör det mig cool nu? Dock tröttnade jag på dem väldigt snabbt och knappt en vecka efter vi köpt dem så flög de ut genom fönstret, bokstavligt talat. För egentligen, hur kul är det med en pinne, som sitter på en pinne och knappt rör sig?


ömmande muskler och flytt

Träningsvärk, denna otroliga träningsvärk! Lederna värker, kroppen skriker och musklerna gör sig påmind. Känns som att jag går som om jag bajsat på mig eftersom vaderna är helt kaputt och skriker "Sitt still för tusan!" åt mig. Kroppen har gått i strejk och jag förstår den. Flytten är nu gjord!

I Måndags vid lunchtid lämnade min kära fader släpvagnen utanför mig lägenhet och bad mig packa in så mycket som möjligt i den tills han slutade jobbet vid 16.00. Jag ville inte göra honom besviken och skulle äntligen visa hur stark, tålmodig och duktig jag kan vara så jag började att grabba tag i kartong efter kartong för att bära alla trappor ned (för jag bor självklart högst upp i huset). Tänkte för mig själv "Ensam är stark hoppas jag, för jag har packat tungt" och grabbade tag i kartongen med ordet BÖCKER påskrivet. Tungt vill jag lova att det var med efter några timmar hade jag fått ut mestadelen av lägenheten och pappa kom äntligen från jobbet. Möblerna skulle ut och det hjälpte han till med och efter en timme till så var vi på väg uppåt i landet till min nya lägenhet. Min snälla bror och Sandra hjälpte också till och följde med upp till Umeå för att kasta in alla grejer i lägenheten och sedan bege oss hemåt. Tog faktiskt inte så lång tid och vid 21.00 var vi nästan hemma.

Sov hos min pappa och Maria inatt på deras soffa i vardagsrummet. Om vi räknar bort att jag vaknade 03.30 pga kissnödighet och upptäckte till min förtret att min sovplats blivit övertagen av familjens hund när jag äntligen gått på toaletten så sov jag faktiskt riktigt bra tills jag fick lov att vakna vid åtta med en mycket värkande kropp.

Upp mot Umeå igen med Mamma och Kent för att ställa iordning så pass mycket att man kan bo där när jag kommer hem från Tunisien. Det skulle skruvas, bankas och plockas upp. Har ni tänkt på en sak; varje gång man delar och sedan bygger ihop en IKEAmöbel så blir det mer och mer skruvar, pluggar och annat grejjmojjs över? Eller är det bara så för mig? Hur som helst håller möblerna ihop och det är väl det som är huvudsaken i långa loppet?



Tycker faktiskt det blir riktigt trevligt i lägenheten och längtar tills jag får flytta in på riktigt med Totoro och känna mig som en människa igen. Vill glatt ställa mig och sjunga i högan sky om att jag har ett sovrum! Ett SOVRUM! Känner mig som en riktigt människa, en människa med värde nu när jag äntligen fått ett sovrum och en säng!



Nu i två dagar bor jag i mellansel hos min mamma och Kent med min katt Totoro som kommer få bo i ett rum här (Kent har astma så vi får se hur vi introducerar katten). Men hittills verkar han ganska nöjd. Jag sitter med datorn i det rummet och just nu ligger han i fönstret och har det mysigt. Bifogar en bild på min nya dataplats.

Hektiskt liv

Nej, jag har inte glömt bort er och min blogg. Just nu har jag bara så himla mycket för mig att tiden inte riktigt räcker till. Som ni kan se på sidan om bloggen är det två veckor kvar till tunisienresan och det ska bli så skönt att komma iväg. Tiden nu innan är alldeles för stressande för mig känner jag att jag faktiskt bara vill iväg, släppa allt och bara ha det lugnt och skönt. SNART SÅ!

Men innan jag beger mig mot solen, värmen och Afrika så ska mycket fixas. Imorgon blir det packning av lägenhet, ringa hyresvärden för att fixa nyckeln tills på måndag. Sedan ska jag också innan jag far hälsa på Stennäs Behandlingshem i Vännäs där jag ska praktisera under 5 månader, boka hemresan från Stockholm till Umeå, flytta in i Umeå, Städa ur lägenheten i Örnsköldsvik, fixa boende för katten och mig (2aug-29aug) och en massa annat. Så ni kanske förstår varför bloggen får vänta och lämna plats åt allt annat som ska göras innan jag lämnar Övik den 13 aug. Under denna tid jobbar jag självklart också så det gäller att planera sin tid känner jag.


Lägenhetstitt i Umeå idag

Om några timmar kommer jag och kompanjonen att dra oss uppåt mot Umeå. Äntligen ska jag få se lägenheten jag ska flytta in i. Har redan tackat ja och skrivit på avtalet utan att se lägenheten så man är ju lite nervös. Kommer den vara riktigt hemsk eller kommer det vara bebolig redan ifrån början? Det återstår och se.

När jag flyttade till Umeå 2007 så agerade jag och Anders på samma sätt. Vi hade tackat ja och skrivit avtal utan att se lägenheten men det blev riktigt bra. Den lägenheten var fin (när sovrummet väl tapetserats om) så jag hoppas att denna lägenhet är helt okej också. Denna byggdes på 70talet så den hemska bilden med hemska tapeter ala 70tal skrämmer mig lite. Men ikväll får vi väl se om den mardrömmen besannas!




Ungkarl söker tillfälligt boende

Här har ni han, min alldeles egna ungkarl Totoro! Eftersom jag åker utomlands 13-29 aug behöver han någon som tar hand om honom under dessa två veckor. Han är go och snäll, fortfarande lekhumöret på topp och tycker om att leka tagen så länge han får vara.

Fröken smalben

Satt hemma hos min mamma nyligen och bläddrade i en av alla dessa miljontals klädkataloger som finns och stötte då på denna syn. Vet inte om det bara är jag som ser det men för mig ser dessa smalben/vader helt galna ut. Sen om det är modellen som är bigfoots anorektiska syster (vilket förklarar jättefötterna och de pyttesmala smalbenen eller om detta är ett verk av bildredigering vill jag har osagt.



Ser ni på den första stora bilden Det högra benets vad set ju helt galet smal ut längst ner. Går inte modellen av?! Även de små bilderna på sidan visar bilder på denna modell och det ser ju helt galet ut! Är detta idealen?!

Nattdopp och dynamitharry

Det finns inget mysigare än kvälldopp när solen är på väg att gå ned och varmen fortfarande finns kvar i luften, eller hur? I torsdag var jag och Anna på Salem Al Fakirs gratisspelning nere i hamnen och det var riktigt underbart. Solen sken, riktigt mycket folk var där och Salem Al Fakir var ju självklart underbar!

 

Efteråt när det var dags att gå hem så bestämde vi oss att hämta badkläderna och fara och bada en sväng när det var så härligt väder. Vi for till en liten sjö och det var varmt och skönt i vattnet vill jag lova. Kom en del tonåringar och en och annan barnfamilj dit också under samma tid men det var bara trevligt att inte ha hela fisktäta sjön för oss själva. Ju mer plask - ju mindre fisk!

Efter ett tag när solen gått ner var det dags att grilla lite och Några av Annas kompisar hade tittat förbi med ved, tändvätska, korv och marshmallows. Underbart! Det behövdes verkligen en stund runt brasan för att få blodet att rinna i ådrorna igen efter några timmars plaskande i vattnet.




Dock fick jag denna kväll en nära döden-upplevelse. Faktiskt svårt att beskriva chocken jag fick efteråt. Det hade kastats in en tom tändsvätskflaska i elden och där står ju jag och värmer mig för fulla muggar då den plötsligt sprängs! Kände värmen kring benen och en smärta i axeln. "Nej, nu har det sprängts upp ett stort köttsår på axeln och jag kommer få ett stort groteskt ärr för all framtid" tänkte jag medan jag fick lov att ta några steg bakåt pga trycket som träffade mig. Som tur var var det korken som träffat mig på axeln så det blev inga större köttsliga brännsår utan snarare en mycket ömmande arm och ett stortblåmärke som väntade under handduken som jag försökte skydda mig med.

Iallafall hade jag grym tur. Hade korket som träffat mig flygit högre upp i ansiktet så hade nog mycket värre saker kunna hända. Så jag hade enorm tur och gick sedan därifrån med en mycket större respekt för tändvätskeflaskor!

Annica, Totoro och Spöket

Ja, rubriken låter nästan som att den kommer från en lycklig liten barnbok om vänskap som övervinner allt men så är det inte. Detta handlar om något helt annat.

Igår låg jag i min säng och vred och vände mig. Kunde inte alls sova. Sängen var för mjuk. Sängen var för knölig. Det var för varmt och det var för kallt. Jag ville inte ha täcke, sedan skulle täcket på ändå. Nä, ingenting stämde och klockan rusade framåt. Klockan blev elva, tolv, ett och två. PANIK! Skulle upp för att jobba vid femsnåret så vid tvåtiden blev hela sovandet ett stressmoment.

Jag och totoro låg där i sängen (nä, han hade inget problem att sova ska jag lova er) och plötsligt, vid två tiden smäller det till. Lite som om någon tappar en bricka med glasgrejer (men som turligt nog inte går sönder). Jag öppnar ögonen i mörkret och tänker för mig själv - "förbannade Totoro! Jag höll äntligen på att somna!". Jag kravlar mig upp ur sängen och söker efter lysknappen för att se hur stor skada han gjort. Lampan tänds och jag ser då att totoro faktiskt låg kvar i sängen som han gjorde hela tiden och stirrar nu helt besatt mot köksdelen där ljudet kommit ifrån. Så då har alltså tre av mina sju ljuslyktor ramlat omkull på något obeskrivligt vis. Hur är detta möjligt?!



Kan ju lova er att det inte är första gången det sker konstiga saker hos mig...

Årets första dopp

Någongång måste man ta steget och bege sig ut i vattnet. Igår var det dags för mig och det var inte varmt vill jag lova. Men årets första dopp är gjort.

Klockan var runt tio-halv elva tiden då vi bestämde oss för att bege oss ut till hamptjärn som är en liten tjärn mitt ute i skogen i sund. Otroligt vackert var det där iallafall när bergen omslöt sig kring skogen och tjärnen låg alldeles spegelblank. Allt såg faktiskt ut som en fin bakgrundsbild frå windows standard bilder som finns. Allt var så fulländad på något vis.

Hur som helst badade vi i cirka en halvtimme och ja, man var något kall efteråt och ryktet hade spridit sig till skogens alla knott och mygg att vi var på besök. För när vi kom upp svärmades de kring oss och man fick kämpa för livet för att få behålla det lilla blod man fortfarande hade flytande i kroppen.


Självsäker?

Ja, då sitter man här inatt igen. Det är jobbigt att jobba natt, man får så mycket tid att tänka och analysera sönder saker, drömma sig bort och rannsaka sig själv. Inatt har jag 6 timmar kvar utav denna ensamtid och vem vet hur många blogginlägg det kan komma att bli.

Köpte nya Cosmopolitan idag för att ha något att läsa igenom under natten. Dock lyckas man alltid plöja de där tidningarna så fort! Iallafall så stod det en hel del om självkänsla och självförtroende (som alltid i denna typ av tidningar). Man ska vara säker på sig själv. Man ska älska sig själv. Man ska vara nöjd med sig själv. Man ska stäcka på sig och hålla händerna i en viss höjd när du pratar. Man ska stå med fötterna emot personen du pratar med och det handlar om signaler hit och signaler dit!

Visst att självkänsla och självförtroende lyser otroligt vackert! Det har man märkt många gånger när man varit ute på krogarna och tjejen alla killar dras till behöver inte alltid vara den som är mest fysiskt attraktiv. Utan mycket handlar om självkänslan. Men hur är de med alla dessa som inte har denna självkänsla? Alla de som inte har ett toppensjälvförtroende? Ja, för oss är det tur att Cosmopolitan skrivit ner några saker för att utstråla självsäkerhet.

Fira av ett genuint leende.
Okej, lättare sagt än gjort. Ett genuint leende behöver väl komma innifrån och för att det ska göra det måste väl personen man nu pratar me på något vis locka fram detta genuina leende? Annars blir det väl inte vidare genuint? Så denna punkt har ju enbart med den andra personen i fråga att göra. Annars får man väl bjuda på ett "jag-putar-med-läpparna-och-ler-samtidigt"-leende.
 
Hälsa med rätt handslag.
Okej, vi ska ta i hand och fokuset ligger på rörelsen och inte själva greppen. Upp och ner ska vi, men hur många gånger då? Att snabbt bara göra rörelsen en gång kastar mina tankar till kostymbeklädda affärsnissar som är på väg att ha sitt största affärsmöte någonsin. Stelt, stelare stelast? Men att försöka skaka händerna som en duracellkanin kommer ju bara se galet ut.. Nä, ett stort och glatt Hej!! jag heter.. kanske räcker? Då självklart med det genuina leendet.

Håll händerna i drinkhöjd.
Här ska det gestikuleras i bröstkorgshöjd. Detta ska då signalera att man är redo att träffa nya vänner. Absolut inget jag tänk på tidigare när jag pratat med någon på fester. Nog att jag gestikulerar som om jag kommer ifrån Italien ibland och svänger armarna både hit och dit så övriga gäster får se upp och utrymma rummet men i brösthöjd? Nä, det är inget jag funderat på tidigare.

Stå med raka, stadiga ben.
Här kommer "jag-står-alltid-ihop-med-mina-ben-för-att-jag-hatar-att-stå-bredbent-för-det-känns-manligt"-Annica få det svårt. Man ska stå axelbrett med benen och fötterna ska peka åt samma håll. Axelbrett kanske ni tänker, det är ju inte så bredbent? Men jo, jag tycker det. När man står där axelbrett så känns det som om man bresar på benen för kung och fosterland och den kvinnliga ståstilen är som bortblåst. Men man kanske måste testa det ändå om det nu ska få mig att se mer intresserad och självsäker ut.


Nattliga funderingar

Tredje natten. Snart hälften gjort av mina nattpass denna gång. Börjar bli lagom less att sitta vaken på nätterna ska ni veta. Det händer absolut ingenting som är av värde att berätta. Kollar på några gamla repriser av Survivor vid fyra tiden och försöker annars sitter och kolla runt på nätet. Läsa igenom alla bloggar är också något jag underhåller mig med och jag kan lova er, det är ingen som uppdaterar när jag har som tråkigast! Så har börjat läsa igenom jättegamla inlägg hos många av de stora bloggarna. Då har man tråkigt.

Något som jag faktiskt börjat irritera mig på är denna uppsjö av bilder på när bloggorskorna precis duschat. Brukar ni ta kort på er när ni kommer ut från duschen i handduken? Nä, ansiktet ska ju inte synas utan det är bara kroppen. Varför? " Jag har torkat mig efter duschen också" eller vad är det ni vill visa? Vad säger föräldrarna?


SOVDAGS!

Nä, sovdags för mig för längesedan! Ibland är det svårt att komma isäng och speciellt när man har en mamma som är en riktigt nattuggla. Men okej, jag kan inte skylla allt på henne.

Men nu är det dags att sova. Vissa har utbildning imorgon på morgonen och lite pigg vill man väl kanske vara. natti natt!



(ja, bilder föreställer mig sovandes/gäspandes. Jag är trött och inte speciellt bra på att rita. OKEJ?!!)


Helg ännu en gång

Ja, då är sista helgen innan mitt sommarschema börjar bortgjord. Har nu tre helger lediga innan Tunisien och sommarlovet tar slut. Känns faktiskt ganska bra. Riktigt less på att gå ut och flänga faktiskt. Alltid samma människor ute på krogen ändå och alltid samma skabbiga raggningsrepliker. Nej tack!

Det var hur som helst bara vi tjejer som for ut i Fredags och det är alltid mysigt! Vi var hemma hos Ramonas bror och bara satt och pratade över nått glas vin, precis som det ska vara. Dock tog det lite tid innan festen var igång. Och konstigt nog var samtalsämnet som fick igång oss döden. Tänka sig att något så ofestligt kan komma att få igång oss tjejer att prata ännu mer. Men om ärligheten ska fram kantades hela kvällen utav konstiga samtalsämnen. Allt ifrån döden och spöken till godisskålar och binnikemask.

Iallfall tänkte jag bjuda på en massa bilder här och nu och ja, jag hade egoboost under kvällen och agerade linslus!


planering

Idag har jag ringt runt till alla människor i hela Sverige känns det som. Hade tänkt att fixa allt ifrån resa ner till stockholm, tid hos vårdcentral och lägenhetsformalia idag och av någon anledning blir de där tre samtalen helt plötsligt ett tiotal samtal. Trots det känns det inte som om något är fixat.

Fick tag i killen som bor i lägenheten som jag ska ta över idag och jag kommer få ta den redan i augusti. Det känns kanon för då hinner jag flytta in grejerna, städa ut lägenheten och besikta den innan jag far mot solen, havet och upplevelserna i Tunisien. Fick även höra lite om lägenheten vilket kändes bra. Tackade JA till lägenheten utan att ha sett den och det är lite riskfyllt ibland. Man vet aldrig vart man hamnar. Så jag frågade killen vad jag skulle förvänta mig; en okej lägenhet eller fruktansvärda tapeter alá 70-tal? Fick då veta att 70-tals tapeterna med stora hemska mönster inte fanns, att jag ska få nymålat och nytapetserat i köket, att kylen och frysen är helt nya och att spisen inte hade många år på nacken! Underbart!

Nu gäller det bara att lyckas boka in så jag kan ta mig till stockholm den 14 augusti för resan. Men det går trögt. Men tillslut ska jag väl lyckas hitta något sätt att ta mig ner men jag jobbar fortfarande på det!

Lägenhet i Umeå

Nu har jag fått en lägenhet i Umeå. Äntligen börjar allt gå som det ska och det känns kanon! Lägenheten är på 56 kvm och är billigare än min lilla etta jag har idag (som är på 32 kvm). Kommer betala ca. 3500 kronor för den och det är det lätt värt för att få lite utrymme för mig och Totoro! Jag kommer få ett sovrum vilket känns riktigt underbart! Jag ska köpa säng och sova som en gud. Längtar riktigt mycket tills jag bor där, kommit iordning och mitt dagliga liv i Umeå har påbörjats.

Nackdelen med lägenheten är att den ligger i Carlshem. Hade helst fått en lägenhet på Ålidhem eftersom det är där de flesta bor, flest bussar går och mataffären ICA ligger. Kan inte hundra medge att jag vet hur långt det är att gå till Carlshem från Ålidhem men antar att det inte är så långt. Har bara gått den vägen en gång och då var jag smått full, snön yrde och jag hade fullt med snö i mina högklackade skor. Så jag tror inte den negativa känslan jag kände då gör vägen rättvisa.

Helgens bilder

Ja, jag är lite urfas med det här att blogga känner jag. Svårt att försöka formulera mig och mitt N på tangentbordet har börjat ge upp. Det resulterar i många konstigt och roliga meningar ibland vill jag lova.

Efter jobbet i lördags var vi ut och det är väl de bilderna jag vill bjuda på. Efter jobbet fick jag skjuss hem av Sandra, vi gjorde oss iordning här och susade vidare mot Annas lägenhet. På väg dit (vi åkte bil) fick Sandra för sig att busa lite med några unga killar som gick mitt i vägen. Hon närmade sig dem och la sig på tutan vilket fick dessa killar att vända sig om i ren förskräckelse. Ja, det hade ju varit riktigt roligt att se deras miner men de som bjöd på minspel var nog både jag och Sandra. De killar vi då trott vara ett gäng testosteronstinna 17åringar visar sig istället vara ett gäng killar på närmare 27 år. Ja, det blev lite pinsamt och Sandra valde att ställa sig på gasen så fort de lämnat vägen.

Sedan hos Anna var det lite folk, trots att jag och Sandra var sena! Men vi hade trevligt, tog lite kort och pratade en massa strunt. Det var härligt och kvällen mynnade ut till att bli en riktigt trevlig kväll. Hur slutade då kvällen? Jo, vi gick till Olles, dansade som tokar, jag försökte sälja ut en dejt med mig i baren och Sandra la sig ner i en korsning. Snipp Snapp Snut - Så var sagan slut?


Morgonfunderingar

Här sitter jag ensam och övergiven och äter en alldeles för tidig lunch. Får man ens kalla det man äter vid denna tid för lunch eller är vi fortfarande inne på frukost? Vad vet jag! Jag klev upp riktigt tidigt för att jag skulle hinna städa, gå ner på stan och sedan ta mig till jobbet som börjar 11.30. Ställde klockan på 07.30 men låg och drog mig alldels för länge. Har tydligen ingen bra självdisciplin. Men tillslut kröp jag ut från täcket och kände hur kallt det var i lägenheten. Sovit med båda fönstren öppna inatt så kan lova er att det var smått kyligt. Visserligen är det ganska bra när det är kallt i lägenheten, för när man väl tagit sig upp så tar det bara en grisblink innan man är påklädd och redo för dagen

Snart ska jag alltså gå iväg till jobbet och kommer stanna där till klockan 18 då Sandra ska komma och rädda mig. Vi ska hem till mig och göra oss klar för kvällen bravader som kommer ske hemma hos Anna. Stress, stress, stress och ingen vila för mig. Jag som är snorigt trött! Men termosen är laddad med gott kaffe så jag ska nog kunna klara denna dag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg