Morgonfunderingar
Annars har jag också hunnit med att svära över facebook som av någon anledning verkar hata mig. Jag får aldrig göra ett statusuppdatering. Igår försökte jag dela med mig av en status efter jag sett filmen "i taket lyser stjärnorna". Köpte den för riktigt längesedan och igår åkte plasten av och det dukades fram servetter - vilket behövdes. Jag grät omvartannat och på slutet forsade nog tårarna konstant i en halvtimme. Har ni missat filmen bör ni verkligen se den!
Annars försökte jag på mig en statusuppdatering på facebook igen i morse i väntan på herr vaktmästare men icke. Uppenbarligen går någonting fel varje gång jag är inloggad där. Man ser alla vänner uppdatera på löpande band men själv sitter jag där bakom ett virutuellt galler på facebook och får inte göra mig till känna.
Kom igång Annica!
So here it goes!
Helgen har bjudit på fint vänder, en sväng på Olles där slitna Dregen spelade och Idol-Calle sprang omkring och trodde han var nått med sina polare, Kaffestund hos Elin, Middag och internetshopping hos pappa och spelkväll hos Jenny. En riktigt behaglig helg vill jag säga. Har precis bara gjort som jag velat och det har varit skönt. Känns som om jag laddat batterierna och allt känns genast så mycket lättare. Kanske är det solen eller så är det alla underbara människor som jag umgåtts med i helgen. Hur som helst känns allt bara så positivt just nu...
Good morning starshine, the earth says 'Hello'
Så det kommer när det kommer. Iallafall är jag BACK ON TRACK!
Sista inlägget jag skrev om handlade om tentaångesten efter förvaltningsrättstentan som ägde rum nyligen. En tenta jag inte ens hann klart utan fick lämna en fråga på 10 poäng. Trots det var jag en av de få som klarade tentan eftersom de två första frågorna uppenbarligen gick väldigt bra. Skönt det!
Annars fungerar livet lite som vanligt. Jag håller fortfarande på med vita månader (den där månaden jag berättade om då jag skulle vara utan chips och sånt? Jag har nu nya vita månader varje månad då jag utsluter något som jag inte borde äta). För tillfället är det bröd (och har varit det i två månader nu. Alltså är en ny vana skapad! Nästa månad utslutar jag nog pasta eftersom jag äter det alldeles för ofta. Men vi får se.
Hur som helst ska jag ut i det fina vädret snart med Elin och ta en promenad runt järved. Bör nog fixa iordning mig lite.
Simma lungt!
Syndafloden är här!
Efter räddningsuppdraget så uppnebarar sig faktiskt syndafloden i mitt badrum. Jag hör hur det forsar vatten ner på golvet och förskräckt tittar jag då under handfatet. Mycket riktigt så har syndafloden brytit sig lös och försöker överta mitt badrum. Vad ska man göra?! I ren förskräckelse försöker jag hålla för den spricka som blivit för att vatten inte ska forsa ut i badrummet. Sprickan måste ha blivit när jag fångade min nattkräm eftersom jag då råkade stöta i mitt knä på handfatet någonstans. Men inte tyckte jag att jag stötte i den så hårt? Men tydligen!
Så nu sitter man här och väntar på vaktmästaren. Tycker inte alls om att ha dem här. Vill inte att han ska vara och rota i mina avlopp och dömma mig för hur stökig min lägenhet är. Nej Nej, sen att de ofta kommer när man inte är hemma utan istället låser upp dörren och klampar in med båda skorna gör inte heller saken bättre...
Fest i lilla ettan
Jag har nu haft min absolut första fest i min lilla lägenhet. Det är nog tillockmed den absolut första festen som jag haft sen jag flyttade hemifrån. Är inte det egentligen lite tragiskt? Men kanske gjorde jag bort ungdomens vilda förfester under gymnasietiden och har efter det fått njuta av att inte ha en massa disk och popcorn på golvet.
Hur som helst blev helgens födelsedag-, inflyttnings- eller utflyttningsfest riktigt lyckad. Själv hade jag knappt bjudit några utan bara de gamla hederliga veteranerna Carro, Cecilia, Sofie, Sandra och Anna. Sedan fick även Elin sin debut in i vårt lilla gäng vilket var härligt! Alltså var vi få med naggande goda på förfesten vilket var perfekt. Det var inte heller förän på fredagen då jag började försöka dra i alla trådar jag hade tillgängliga för att försöka fixa en rolig och trevlig förfest.
Det blev tillslut en massa spel, singstar, vin och skratt vilket nog alla behövde. En kväll utan pojkvänner, killar och hårdrocksmusik. Det var härligt! Det togs även en hel del kort och jag bjuder bara på en del för att hålla spänningen på topp. Hoppas även ni har haft en härlig helg!
ritbrädet
Som ni vet fyllde jag nyss år och jag måste säga att dagen var väldigt trevlig. Dock är nu lägenheten översvämmad av kartonger, presentpapper och annat tjaffs som jag inte vet hur jag ska bli av med. Men det är en annan historia.På min födelsedag fick jag ett ritbräde av min pappa som jag önskat mig länge. Vill öva mig att måla in mer hår och göra snygga grejer i photoshop och kanske en och annan tecknad liten bild i bloggen. Idag installerade jag den och förhoppningarna var stora. Jag startade photoshop och körde igång. Fasiken vad svårt det är! Plattan man ritar på fungerar inte alls som en touchpad på den bärbara datorn som jag hade tänkt vilket gör mig lite förvirrad. Men övning ger färdighet antar jag väl och jag tänker bjuda på den absolut första bilden jag knåpat ihop. Ja, ingen picasso här direkt.
Örnsköldsvik - kändisarnas nya tillhåll
Ja, för en vecka sen var det en galen gävlebo i klänning som härjade på Örnsköldsviks gator och jag kan hälsa att det fortfarande är kändistätt i lilla Övik.
Igår var det jobbdags för mig och jobbade verkligen heldag. Började 11.30 och jobbade hela vägen till 21.15 då jag snabbt försökte hinna hem för att kasta mig i duschen och bege mig ut på de dimmiga gatorna i min egna dragqueen-stil som skulle få självaste After Dark att avundas mig. Kom ut till mina kompisar ganska sent och råkade då halka in på en fest med nio personer. Man såg att festen varit igång ett tag då bordet talade för detta. Men snabbt efter jag kommit gick vi ut. Själv kände jag att kvällen inte stod mig till gagn då det kändes som att allt blev fel. Det hade varit för stressigt på jobbet och trots hinkar av kaffe under dagen var jag fortfarande trött. Men vi begav oss ändå mot hamnen och Harrys. Kön ringlade och vi sniglade verkligen framåt. Som nykter känner man verkligen hur förnedrande det är att stå i kö flera timmar så tillslut fick jag alla att lämna kön och vi gick istället mot Lex.
Lex är ett ställe vi gick till som nykläckta 18åringar men då hade det namnet plattan. Nu, flera år senare, är lokalerna ombyggda och allting nytt. Trots det kan man inte hjälpa att man slungas tillbaka till det trevliga året som 18åring. Måste dock helt klart medge att lokalerna är fina med ett stort dansgolv och plats att sitta och prata på. Och en tjuga i inträde tackar man ju inte heller nej till!
Iallafall stod vi och pratade då en vakt kom fram och tyckte att jag skulle gå och kolla på en kille som skulle befinna sig i entrén. Det skulle tydligen vara en kändis i byggnaden och nyfiken som jag var gick jag ju dit och ställde mig mitt på golvet. Jag tittade, spejade och försökte verkligen upptäcka denna såkallade kändis men jag såg ingen någonstans. Det var knappt någon människa där och ingen av dem kunde väl vara vidare känd? Eller? Tillslut ser jag en liten kille sitta och stirra på mig med världens leende mitt framför mig och när våra ögon möts börjar han givetvis att skratta lite. Han har så alltså sett mig speja efter denna "kändis" och jag antar att han förväntade sig en större reaktion utav mig än vad han fick. Jag vände på klacken och gick tillbaka till vakten och sa "jamen det är ju rabih från Idol". Det är ju alltid roligt när en kändis kommer till stan och när de bara råkar dyka upp sådär är det ju nästan ännu roligare
Dock satt den dansanta kändisen enbart vid sidan av dansgolvet hela kvällen. Bör inte en person som medverkat i Let's dance rocka loss på dansgolvet till rumpgunget som resten av oss dödliga?
Man kan ju tro att vi bor i Stockholm!
Dock hade jag svårt att engagera mig i samtalet eftersom på våningen nedanför stod en lång, mörkhårig kvinna med långkappa och klänning. Jag såg ju hon bara bakifrån och jag blev så intresserad av den lilla snutten klänning jag såg eftersom den påminnde så mycket om en Sari. Tillslut konstaterar maria det jag tittar på och jag förklarade då att jag blev så intresserad av klänningen som hon i kön på caféet hade på sig. "Men det där är ingen kvinna! Det är ju Thomas Di Leva!" utbrister då Maria. Precis i denna sekund vänder sig Di Leva om och den kvinna jag trodde mig sett med sari blev genast en konstig gävlebo med lila klänning. Ja, ni förstår kanske att det är inte varje dag man springer på en tvättäkta kändis på Örnsköldsvik...
På plats
Det är nu bra längesen jag köpte en dekor på tradera och den har stått vecka efter vecka i sitt rör på byrån. Jag har funderat, gnuggat geniknölarna och verkligen tänkt så det knakar om vart jag ville ha den. Idag tog jag steget och satte upp dekoren på väggen och måste säga att jag är nöjd! Nu kan jag varje dag ta in de kloka orden och snart leva min dröm!
Tyck synd om mig... snälla?
Jag vill ligga och vila men jag är för rastlös. Jag vill vara inne på facebook men att sitta upp är jobbigt och jag har fått den nya facebook layouten idag vilket gör mig extra anti-facebook. Jag vill städa men det vill inte mitt huvud. Jag vill titta på TV men orkar inte med allt skit som visas nu. Jag vill vara ensam samtidigt som jag vill ha någon att prata med. Vill ringa någon men min hals gör alldeles för ont. SUCK OCH STÖN!
Totoro ligger dock här bredvid och gosar med min kamera. Funderar på att göra honom sällskap i soffan och ändå försöka hitta något att titta på. Eller kanske man får slå på en film? Hur som helst blir det mys med katten nu - den enda som inte flyr ifrån mig när jag blir sjuk!
Inte magsjuka men...
Ja, igår satt jag och beklagade mig över att jag inte ville bli magsjuk. En av mina största rädslor är just att få magsjuka så jag gjorde allt i min makt att slippa insjukna efter mötet med den sjuka lilla flickan. Jag vilade, tog hand om mig själv och åt massor med nyttig C-vitamin (ja, det var den enda vitamin som jag hade hemma just då).
Trots mina tappra försök har jag ändå insjuknat. Dock inte i magsjuka utan i feber. Är det inte typiskt så säg? Tycker jag inte gjort mycket annat än att ligga och vara sjuk eller börja bli sjuk denna vinter. Kan jag inte få en hejdundrans feber en gång än lite feber mest hela tiden? Just nu har jag knappt feber (pendlar mellan 37,7 och 38,3) men huvudet värker, kroppen är slö och jag känner mig åksjuk så fort jag rör på mig (ja, så är det för mig när jag har feber iallafall). Dock ska jag vila mycket ikväll framför TVn eftersom helgen är alldeles för viktig för att missas. Ska upp till Umeå imorgon för att träffa polisstudenterna på fredagen, se Alice i underlandet 3D och spendera tid med världens bästa Marlene och gudson! TÄNKER BLI FRISK!
Vill inte, vill inte, vill inte!
Bara ordet magsjuka får det att vändas i magen på mig och jag känner mig genast illamående, ensam och jättesjuk. Och med tanke på att bara ordet magsjuka har den inverkan på mig, tänk då vilken ångest jag får när någon i min närhet varit magsjuk. I vanliga fall klarar man sig ofta (tycker iallafall jag) ifall man beklagar sig rikligt innan och det är därför jag tänkt beklaga mig här, framför alla!
När jag och Martina gick upp till hennes bil idag innan vi for på affären så valde vi att springa runt i några små affärer runt om i stan. Utanför Gina tricot stannade vi till och tittade lite i fönstret och samtidigt som vi stod där och beundrade lite kläder uppfattade jag en ung liten flicka i en barnvagn som hostade jättemycket. Jag tänkte då att "det var väl en oansvarig mamma. Hennes dotter är sjuk och har nästan inga kläder på sig men ändå ska hon springa runt på stan.. hmpf".
Iallafall gick vi in på Gina tricot och det gjorde även den lilla familjen med den sjuka dottern. Vi befann oss nästan hela tiden i närheten av varandra och man kunde hela tiden höra den lilla flickan hosta tills de tillslut lämnade affären, då med Martina och mig hack i häl. Vi kom ut genom Gina-dörrarna och då ser vi den lilla flickan stirra på sitt barbapappagosedjur som tydligen fått något klet på sig. När vi kom närmre och gick förbi den lilla familjen upptäckte både jag och Martina vad det var frågan om. Den lilla flickan hade mått dåligt och då spytt över hela sig. MAGSJUKA! Jag är rädd, rädd och åter rädd för magsjuka och jag vill inte alls ha magsjuka nu. Det har jag inte tid med! Väntar ju en hel vecka i skolan och sedan en mysig helg i Umeå. Jag vågar vägra magsjuka!
Vampyrer och blodapelsin.
Har en ganska skön dag idag. Var på skolan på morgonen och gjorde bort ett seminarium och sedan blev det affären med Martina. Måste ju inhandla saker som jag kan äta när jag bli sugen på något som då inte innefattar chips eller andra onyttigheter. Hade tänkt köpa hem lite nötter men när vi gick förbi frukt och grönt avdelningen på ICA så bjöds det på blodapelsin.
Det är något som jag alltid tyckt sett så läskigt ut och därför inte velat köpa eller äta. Men jag provade en bit och nu är jag fast. Köpte med mig en hel drös blodapelsiner hem och har redan hunnit smälla i mig två medan jag satt och tog igen det missade avsnittet av vampire diaries. Vad passar inte bättre att äta om inte blodapelsin medan man sitter och tittar på grymt snygga vampyrer? Ja, livet kan vara bra härligt ibland.
Dags för förändring
Jag har bestämt mig. Imorse när jag vaknade och satte mig sakta upp i sängen och körde igång morgonprogrammet Vakna! med the voice möttes jag av fyra alldeles för pigga människor. Framför mig stod då Fredrik från Filip och Fredrik och pratade om hans vita månad han hade haft från koffein. Det var då det slog mig - jag behöver en vit månad jag med!
Nej, det inte är inte pga. alkohol utan jag behöver snarare en vit månad från snacks och godis! Jag har varit så otroligt onyttig den senaste tiden. Jag avverkar chipspåse efter chipspåse, tuggar i mig godis som jag inte ens gillar och har ett otroligt sug hela tiden efter något onyttigt. Så därför förklarar jag min vita månad från chips, godis, koffein och alkohol som påbörjad!
Back on track
Tycker jag ränt runt hela förra veckan vilket resluterar till att jag har riktigt lite tid för att vara hemma och skriva på bloggen. När jag väl är hemma så är det Totoro, disken och tvätten som väntar och får all min uppmärksamhet. Men nu är jag hemma och tänkte ta itu med mitt blogg-problem. JAG ÄR TILLBAKA!
blubb blubb blubb
Ja. vin gör sin grej med en! Ville mest hälsa det och att min tå inte längre gör ont. Med hjälp av vinet då antar jag.
vad säger man? Lite lullig, för trans-sminkad och glitter och glamour hela kvällen som gäller. Känner nu att det är för svårt att skriva. Hoppas ni har det bra!
Tack och hej, Leverpastej!
En stortå är väl en stor tå?
Igår var man äntligen på vårdecentralen som sin onda fot. Och som det känns idag så har det bara blivit sämre. Haft ondare än ondast hela natten och vaknat många gånger och virat om förbandet som nu täcker min stora tå. Penicillin har jag iallafall fått och ska nu gå på den kuren 10 dagar/ 3 tabletter dagligen. Längtar som en tok tills jag fått bort det onda och kan gå som en vanlig människa igen.Iallafall, tillbaka till gårdagen och vårdcentralen. Kom dit lite tidigare och var smått orolig. Vad väntade egentligen mig och min onda tå? Alla vet ju hur det gick för Pelle Plutt i den där ramsan man alltid sjöng som barn. Stackarn som fick lov att spika fast sin tå efter den fallit av i ett litet skutt över ån. Vad väntade då mig?
Efter att de tagit några prover och satt på ett förband på min stortå som då helt plöstligt blev en gigantisk tå fick jag gå hem med en burk tabletter i handen. 350 kronor fattigare och med en mycket större stortå än vanligt sitter jag då här, instängd på mina 32kvm och väntar på att något roligt ska hända. Don't hold your breath, Annica.
Inte min dag
Det är inte min dag idag. När tvättiden blev inställd imorse så valde jag att ta en städning av lägenheten. Soporna skulle ut, golvet skulle dammsugas och moppas och allt skulle damtorkas. När jag står där och försöker lirka ut min dyra dammsugare från min alltför proppfulla städskrubb så uppenbarar sig mitt tvättmedel där bakom, intryckt mot väggen. Alltså hade jag kunnat tvätta ändå. Gud så irriterande eftersom tvättiden nu är över och min båt har seglat iväg. Kvar står min överfyllda tvättkorg som snart odlar fram ben och själv kryper iväg mot tvättstugan. Ja, det känns så iallafall...
(Tvätt)-dag
Upp med tuppen. Gäspa stort och sakta men säkert dra på sig de fulaste kläderna man har. Sätter upp håret i ett diadem och foppatofflorna är på. Det är tvättdag! Eller snarare trodde jag att det var tvättdag. Bestämde mig igår att jag skulle ta mig an iallafall någon tvättmaskin och gick då upp så pass tidigt att jag skulle kunna ta den första tvättiden och sedan ha resten av dagen till förfogande att göra något roligt. Jag har hällt ut all smutsig tvätt på golvet, fixat den i högar och lagt dem i plastpåsar. Jag går till städskrubben och rotar runt lite, söker efter den lilla kartongen som läcker ut tvättmedel så fort man petar på den. Men finns den?
Nä, då har man glömt att köpa tvättmedel uppenbarligen. Detta har inte hänt på... ja, det har aldrig hänt! Suck och stön vad jobbigt allt kändes nu! Här sitter jag med smutstvätt över hela golvet och har ingen vidare lust att göra någonting alls åt den. Men eftersom man får besök idag bör man av ren hövlighet kanske plocka bort det?
You make it work!
Nu har man gått några dagar med denna hårfärg och jag har hunnit gå från att chockartat stirrat mig i spegeln och funderat vem som då stirrat tillbaka på mig till att tycka att mitt hår förvandlats från kopparrött till rosa och vidare till brunt. Nu vet jag inte längre vilken hårfärg jag har men hur som helst så får jag gilla läget. Som Tyra Banks hade sagt: "make it work!"
Iallafall är jag långledig nu och det känns skönt. Måste försöka ta igen lite skolarbete som sakta men säkert hamnat på efterkälken och ska även försöka ta hand om mig själv. Imorgon väntar en dag med semla-bak med mamma och ett besök på vårdcentralen för min onda fot. Äntligen ska jag få bukt på den och kanske snart kunna gå som en vanlig människa igen.