Sitter här och funderar vad jag egentligen gör med mina dagar. Dagarna bara går och går och jag kan ju lova att jag inte blir yngre och yngre. Måste verkligen börja komma igång med något, skaffa mig en hobby eller på någotvis börja använda min tid till annat än att vänta in framtiden.

Vad har varit dagens roliga tro? Har kokat kaffe och diskat. Ja, thats it. Har myst lite med Totoro också och även hunnit med att se åtskilliga repriser på TV. Som sagt, det gäller att förvalta sin tid på denna jord väl.


Snart ska jag smyga iväg till Sandra och få bukt på hennes "Gula och orangea, wannabe-blonde"-hår. Kommer nog bli asbra och jag tror vi kommer få en kanon reslutat!

Men innan dess då? Ja, vi får se. Simma lugnt!

Lever just nu på en mycket begränsad budget men trots det kommer jag in i mina små shoppingbegär och behöver omedelbart just allt! Igår var det en sådan dag och för att stilla mitt shoppingbegär så hade jag turen att plånboken svämmade över av presentkort. Så jag tog tillfället i akt och åkte ner till stan för att spendera rubbet!


Hittade allt på bilden för de presentkort jag hade. Kändes mycket bra att få spendera pengar utan att faktiskt spendera några pengar alls! Handlade lite mer grejer men det var så mycket tråkigt så det visar jag inte upp (typ allergitabletter från apoteket?).

Längtar till att snart strutta omkring i mina nya sommarskor och dofta gott av Body Shops bodybutter samtidigt som jag har fabulösa ögonfransar tack vare min nya mascara. Kostnadsfri shopping när den är som bäst.

Mina kära partner in crime Sandra lade för någon dag sedan ut en bild där hon blåste liv i trenden med blomma i håret. Ni vet den där trenden som var för någon sommar sedan.

Kom ju fram till att det ser väldigt gulligt ut med blommor i håret och fick idag också lov att testa det. Man kände (trots regnet utanför) att sommaren snart var på väg och det tändes en lägtan till sol, sommarbrisar och doften av nyklippt gräs. Vill ha sommar nu så man kan återuppta blomtrenden i håret!

Nä Annica, man behöver inte ha alla med en gång!

En bra start på "morgonen" bör karaktäriseras av att man vaknar utvilad och inte allergisk, att man äter en god stor frukost och öppnar ett brev med massa presetkort. Det sätter en bra avstamp för hela dagen vill jag lova!

Var för snart ett år sedan jag var med i en undersöking där de skulle studera ifall en persons livsegenskaper kunde hänga samman med personens DNA. Ja, konstig undersökning var det och jag fick lov att spotta 7 gånger i ett provrör för att de skulle ha en massa saliv av mig. Så det var inte mer än rätt att man fick 400kronor för hela besväret.

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och beställt presentkorten. Det fick bli 300kronor på skopunkten så jag kan köpa någon söt sommarsko då jag kastade mina i Egypten och är i stort behov av liknande skor nu. Sedan blev det 100kronor på HM för att mascaran har tagit slut. Så det är vad mina pengar ska gå till! Now you know!

Klockan närmar sig tre med stormsteg och (peppar, peppar...) än är jag inte trött. Men det vänder kanske när sockerkicken från äppelkakan börjar dala.

Funderat mycket under dagen på hur vi människor faktiskt fungerar och hur rädda vi är på att förlora saker och ting, samtidigt som vi så gärna vill våga kasta oss ut och äta en bit en kakan. Men som vi alla vet är det omöjligt att spara kakan samtidigt som man vill äta en bit då och då.

Jag tänker mycket på alla dessa otrogna människor och alla dessa som drar sig för att "komma ut" med att man är i en relation. jag funderar ännu mer på alla dessa människor som som faktiskt inte alls vågar gå vidare i livet med risk för att bränna någon bro som man en gång i tiden velat vandra över. Men någonstans på vägen måste man våga släppa taget och fortsätta att gå framåt i livet.

Samtidigt begrundar jag alla dessa människor som vågar ta steget och bränna en bro för att i sin tur vinna en annan. Alla dessa människor som som faktiskt inte står där vid vägskälet och bävar över att välja en väg före en annan, just pågrundav vad som kan gå förlorat.

Men någonstans i mina grubblerier så känner jag att man måste våga kasta sig ut i livet ibland. Ibland kanske det gör ont och man faller hårt, men ibland kanske man också lyckas finna just den där bron som leder dig precis dit du vill...
 

Varit blond ett tag nu och i brist på annat att göra (plus en enorm utväxt) så blev det igår dags att ta ett beslut - blond eller brunett? Hade en blonderingsförpackning kvar hemma sen förra gången, så plånboken fick ta mitt beslut. Jag blev blondin igen och herregud vad blond jag blev! Sist jag gjorde det minns jag att jag tyckte det var ganska orange och fult men igår så blev jag verkligen vithårig!

Men alla vet ju att blondiner har roligare så får försöka intala mig i det. Och med min kommande snygga bränna så kanske det blir ganska okej. Men här får ni en bild på (bitch-)resultatet.

Jag har bestämt mig för att köra igång med min blogg igen. Än en gång ska jag sträva efter att sätta mitt fotavtryck i cyberrymden och någonstans på vägen ska jag intala mig att alla som läser min blogg förändras och blir till bättre människor. Men känn ingen press Annica!

En hel del har hänt sen sist. Min examen är klar och jag kan väl idag passa in mig i katergorin mellan två jobb. Söker jobb och jobbförslagen lyser med sin frånvaro, men någonstans känner jag att allt kommer ordna sig till slut ändå.

Egentligen skulle jag vilja börja på ny kula med ny blogg, men varför ge upp hela mitt liv som står nedskrivet sedan 2006? Nä, låt oss istället hedra historien och försätta på min gamla hedliga webbadress. På denna adress kan ni läsa hur jag spenderade sommarlovet när jag gick gymnasiet, hur kärleken kommit och gått i mitt liv och hur jag påbörjade min universitetsutbildning och hur jag sitter här idag arbetslös och allergisk med ingen som helst aning om framtiden. Men den kommer visa sig, förr eller senare. Fram till dess ska jag lära mig att ta vara på alla chanser som kommer i min väg och fortsätta gå framåt. Välkommen tillbaka att ta del av mitt liv.

Jag måste ha varit riktigt snäll 2011. Fick en mysig jul hemma i Övik och en hejdundrans massa presenter. Så något rätt måste jag gjort under förra året. Tänkte här bjuda på lite blandade bilder från julafton och från juldagen som spenderades med vännerna.

Julen närmar sig med stormsteg och snart är det dags för den skäggiga mannen att återigen se dagens ljus. Själv försöker jag tvinga in mig i julstämning med hjälp av julgodis, julprat, julklappar och julmusik. Men när jag sitter där och lyssnar på den gamla jullåten Jag såg mamma kyssa tomten så slås jag av vilken konstig låt det faktiskt är. Nu ska jag förklara.


Här har vi ett barn som gömt sig i en vrå för att titta på en julklapp. Hon hade väl hoppats på att få vara ifred där hon skulle sitta och pilla på det stora konstiga paketet. Men då i dörrspringan ser hon hennes mamma och herr jultomte helt plötsligt. Barnet förstår att det är något som är fel eftersom mamma är helt ensam med denna ofashionabla man (Nä, herr tomte. Att matcha en röd jacka med röda byxor är inte modernt!). Hon förstår att detta är något som pappa inte alls tycka om att mamma gör.

Något jag funderat över den senaste tiden är uttrycket om att gräset är grönare på andra sidan. Många ger svaret om att så är inte fallet. Utan att när man står där på andra sidan och blickar tillbaka mot det förlutna så ser det också mycket grönare ut. Alltså kan man understryka att vi har det ganska bra ändå, trots att vi inte ser det. Men samtidigt som denna vetskap finns så ger vi avundsjuka blickar mot andra som ser ut att ha det mycket grönare än vi. De personer som saker och ting bara klaffar för. De personer som faktiskt har allt - tror vi. Samtidigt inser få människor att även du är en av de personer som befinner dig på den grönare sidan. Att det är du som har något som andra längtar efter.

Man ser ofta inte vad man faktiskt har, utan istället fokuserar vi på det som vi saknar. Jag vill ha en smalare kropp, hennes flax och den personens liv. Genom denna snea fokusering tror jag att vi förlorar mycker av den livsglädjen som finns inom oss alla. Genom att sakna, längta och anse att man befinner sig i något som är negativt så kommer det i sin tur ge sig i uttryck genom negativa konsekvenser.

Hon med det perfekta livet, som är älskad av andra och som ser ut att leva livet till fullo sitter säkert också där och drömmer om ett grönare liv. Utåtsett kanske hon har allt, men när vi kommer hem och stänger in oss i våra lägenheter så ser livet helt plöstligt annorlunda ut. Dit jag vill komma är att någons gröna liv inte behöver vara vidare grönt. För trots ett ordnat yttre, en spontan och glädjefull energi och en möjlighet att bli omtyckt av många så kan mycket negativt finnas under ytan. Kanske sitter hon där i sin ensamhet och längtar efter allt du har.

Med det vill jag inte säga att vi ska nöja oss med allt vi har. Vi människor funkar inte så. Jag tror att vi måste vara i ständig förnyelse av våra drömmar, personligheter och identiteter. Men kanske måste vi ändå stanna upp ibland när allt känns svart och vi sitter där och tycker att alla har det bättre än jag. Kanske måste vi då ta ett titt på vad som finns omkring oss och se vad vi faktiskt har åstakommit. Vi har tagit oss hit, vi har lyckats med det vi tagit oss an och upplevt hinder som vi tagit oss över. Vi borde vara stolta över vår resa som tog oss dit vi är idag.

Long time no see. Mycket i skolan (som vanligt) och sedan har det blivit en del jobb så har inte hunnit att sätta mig ned med bloggen och dela med mig av bilderna från helgens tjejfest som var mycket trevlig. Ska jobba på det inlägget så fort som möjligt. Istället ska jag nu beklaga mig över vädret, så typiskt svenskt av mig.

Men det är galen storm där ute. Glöm Berit, Gudrun, Elsa eller vad nu alla stormar heter. Här har vi The storm of Doom som försökte svinga iväg mig idag och totalt mördade mitt älskade Englandparaply.. Och det är ett mord man inte kommer obestraffad ifrån. Frågan är bara; hur straffar man en storm? Tips och idéer mottages!


Kul att jag försökte ta en bild igenom mitt fönster med webbcamen för att visa hur mycket det blåser. Det gick sådär och istället ser det ut som att det småregnar lite - men det är FEL! Visar en kompletterande bild på hur jag såg ut när jag nyligen var ute och vandrade i ovädret. Var nära på att flyga iväg!

Äntligen är det dags igen för spex här i Umeå. Teater, sång, dans och musik i ett underbart paket under några timmar. Ska bli riktigt trevligt att få sätta sig ned och bli underhållen ett tag. Annars handlar livet enbart som skola, uppgifter och hur många sidor som bör vara skrivna imorogn. Så det gäller att ge sig möjligheterna till bio, middagar och lite spex då och då.

Börjat få halvordning på min lugg nu också. Har kommit fram till att man kan ha den sne. Tänka sig så smart jag är (Ja, såklart jag är det! Jag har gått många år på universitet!). Förstår att ni bli bländade av min enorma smarthet men räds inte, jag är som ni!

Vart och klippt mig idag. Tänker inte ens kommentera det. Min frisör är jätteduktig på att klippa så inget ont om henne. Men varför ska jag så lätta övertalas till saker? varför gick jag med på en rak lugg?

Snart ska jag iväg mot skolan för att möta upp Elin för en kaffe innan vi ska sitta med sittningsgänget och planera vår examenssittning. Tänka sig att det snart är över, snart är mina dagar i skolan klara och jag ska ut i arbetslivet. Känns helt overkligt. Något annat som är helt overkligt är att idag kommer vi uppleva 11.11.11 kl 11. 11! En dag i historien! Inte alla som får uppleva ett datum med enbart ettor. Visserligen hade det varit häftigare år 1111 istället för 2011. Men hade jag suttit här år 1111 så hade jag knappast kunnat nå ut till er genom min blogg och beskrivit hur coolt det faktiskt är.


Känner mig något oseriös idag. Blir denna lilla tripp till skolan sedan är det bara att traska hemmåt och sitta med skoluppgiften som ska in på måndag. Kommer jag hinna? Det får vi hoppas!

Ta hand om er idag!

Godmorgon världen! Idag är håret sådär bångstyrigt och totalt äckligt som håret bara kan vara de gånger man inte torkade det efter duschen. När jag lufttorkar mitt hår blir det en total minikatastrof och skatboet är ofixerbart dagen efter (idag alltså!)


Hur som helst är jag på väg mot stan nu snart för att möta upp kära Marlene för en sväng på stan och en lunch. Ska bli trevligt att få surra lite, titta på lite nya kläder och kanske hitta något skoj att kasta pengarna på.

Ha en bra dag!

Min dörr har för första gången sedan jag flyttade hit för snart ett år sedan öppnat sig för allmänheten. Jag hade min första förfest igår och det var mycket trevligt. Ni som känner mig vet att jag tycker om lekar och sådant som förgyller vår vardag så jag satte ett tema -"who is who"-party!

Tanken var god. Alla skulle få en karaktär under kvällen att försöka gestalta lite då och då. Det kunde vara rödluvan, Doris från Hitta nemo eller varför inte Peter Griffin från Family guy? Detta var dock svårare än folk kan tro. Hade otroliga problem att hitta karaktärer som jag ansåg var så pass lätta att de kan gestaltas utan att vara för självklara eller för svåra. Tillslut blev iallafall jag Doris från hitta nemo!


Sandra var den första som kom till förfesten (mest för att hon stod för högtalarna under kvällen). När hon dock kommer får jag ett sms om att det är en massa poliser här. Nyfiken som jag är ställer jag mig i fönstret men ser då så dåligt att jag istället väljer att gå ut och möta Sandra. Vet dock fortfarande inte vad alla poliser gjorde här! Men jag kan erkänna, jag är nyfiken av mig! (^ ^,)


Förfesten kom igång och vi började spela Våghals. Hittade det spelet långt nere i en dammig låda så det fick återigen se dagens ljus. Det är ungefärligt som sanning eller konsekvens vilket ofta funkar ganska bra som en party-startare!


Fick ett kort där jag skulle ringa den lokala klubben och fråga om de sett min mamma där. Trodde först inte jag skulle klara av det utan istället börja skratta och lägga på luren (lite som man gjorde när man busringde i grundskolan). Hursomhelst ringde jag och fick prata med vänligheten i mänsklig form! Bokstavligen!

Jag - Hej, alltså min mamma var hos er igår på nattklubben och hon har inte kommit hem. Jag tänkte höra om ni har sett henne? Hon är översminkad, gillar yngre killar och dricker hotshots...
X - Oj, har hon inte kommit hem? Så hon var här på nattklubben igår? Det kommer och går så mycket folk här under kvällen och så.... Men du, jag kan gå och höra mig för om någon sett henne. Vänta lite!

Sitter där och väntar och känner bara hur dumt allt detta blir. Tanken var att hon skulle småskratta och fatta att det var fejk. Men inte! Snacka om att vara professionell och inte dömma folk! Tillslut kommer hon tillbaka till luren.

X- Är din mamma blond eller brunett?
Jag - Hon är blond. Men vet du vad, jag ser att hon kommer hem nu. Hon kom precis med en moppe här! Men tack för hjälpen!
X - Så lite så, skönt att hon kom hem!
Jag - Ja... Tack! Hej då!


Annars bjöd kvällen på ett musikspel som jag komponerade ihop när jag var jättetrött. Det märktes eftersom det blev otroligt okontrollerat och haffsigt. Men det var roligt och jag hoppades att de andra hade kul med!

Vi begav oss sedan mot stan och det som skulle bli en kul danskväll på Allstar blev istället en mingelkväll på rex! Rex är verkligen inget favoritställe. Musiken är dålig, folk står alltid ivägen och det brukar (annars) alltid vara dyrt. Men igår behövde vi bara betala 15 kronor i inträde! Varför? Jag vet inte! BUT I LIKED IT!

Igår var det utgång som gällde och det som först planerades till en danskväll blev en förfest hemma hos mig och sedan utgång på ett av uteställena här i Umeå. Bilder och info kommer senare idag. Kanske kör igång med det direkt efter detta inlägg, vem vet?


Sitter i soffan och är hungrig. Vaknade tio imorse av att min far ringde och undrade varför jag skulle ta ett smslån (!). Förklarade lite snabbt att vi hade spelat ett spel under kvällen och att jag fick som utmaning att skicka det. Så han kunde pusta ut. Annars har jag suttit i soffan och kollat på Honey2. Inte alls lika bra som första filmen med Alba men den dög. Nu är det dock girls of the playboy mansion som gäller på femman. Dock redan sett alla avsnitt men det är skönt att bara slötitta lite på något.

Då var det dags att börja sopsortera. Blandade känslor må jag säga. Självklart tycker jag att man ska källsortera sitt skräp i metall,glas osv. Men nu är det dags att sortera livsmedel och lägga dessa i en papperspåse. Jag förstår att det är jättebra och självklart kommer jag att göra detta. Men samtidigt känns det jobbigt att ha en illaluktande papperspåse under diskbänken. Hur kastar man egentligen blöta saker som yoghurt osv? Kommer inte det att resultera i att papperspåsen blir blöt och går sönder? Huvva, va äckligt!