Tänka sig...

Hann att bli två lyckliga inlägg innan det tog slut igen..
Hann att bli två veckor med statusen Tillsammans på Facebook..
Hann att bli en fest tillsammans..
Hann att bli två gånger som vi träffats..

.. Patetiskt

Singel igen...

Klockan är egentligen mycket för en som mig, som ska upp extra tidigt imorgon då vi börjar åtta.. det resulterar alltså i att jag måste ta bussen som går klockan sju.. suck.. inte alls peppad. Självförtroendet är helt nertrampat i gruset idag.

Klippte mig idag eftersom håret blivit så långt att det började bli dreadlocks bak i nacken. Så satte mig i frisörstolen och bad om att korta av det en aning så jag slapp dem och kanske även en Vform därbak.. Slutade med en hemsk page i axellängd.. Hatar den - tror jag! eller så är det bara för att det är en "sån" dag idag.

Anders gjorde slut idag... igen.. På något vis kände jag på mig det då han varit så kall i telefonen. Men samtidigt har han varit så varm när vi träffats.. Han berättade att han tyckte om mig men inte var säker på att han var kär i mig. Han tyckte också att det gått så fort fram vilket jag kan hålla med om. Han ville som hellre börja om och dejta och se om känslorna växte tillbaka...

Fattar inte varför jag var så dum att gå på denna visa igen, att tillåta mig bli sårad - IGEN! Man lär sig då aldrig. Samtidigt som jag känner mig så  grymt sårad, ledsen och utnyttjad så känner jag mig även lättad. Kanske för att jag känt att det blivit lite av en fasad att allt ska vara så bra och puttegulligt. Tyckte själv att det gick för fort och jag kände mig faktiskt mest förvirrad.. och kär.. på samma gång.

Våran första "dejt" är på lördag. Ser ut som om det är bowling på schemat vilket kan vara trevligt. Skulle ljuga om jag inte sa att jag längtade...

Torntuppen

Hela helgen har gått och även denna lediga och sköna måndag! Har inte fått mycket uträtt idag heller utan jag och Anders vaknade runt elva tiden och drog oss för att kliva upp i lite över en timme.. Tillslut lyckades vi ta oss in till stan för att gå på banken.


Antar att det bara är jag som lyckas se så tjock ut på ett kort :P


Det var i lördags när vi varit ute på partaj som Anders skulle försöka ta ut lite pengar från en bankomat. Utan förvarning visade sig bankomaten vara hungrig och åt upp Anders kort. Ja, ska man gråta eller skratta där ute i kylan när snön söker sig in i pumpsen och man står där pengalös? Som tur var hade jag tagit ut lite pengar innan kvällen bravader och hade iallafall en 100lapp liggandes i väskan. Vi försöker febrilt få tag på någon som kunde köra oss hem men alla sov (vilken man inte ska kladra dem för den tiden på dygnet) och taxibolagen ville inte svara när man försökte nå dem. Det slutade med att vi gick ner mot hamnen och harrys för att se om vi kunde finna någon som kunde tänka sig att köra oss hem och vi hittade en. Det var en man som flytt ifrån sitt land för fyra månader sedan och kommit till Sverige och lilla örnsköldsvik. Tänka sig att livet ter sig så annorlunda och unikt för var människa. Där satt en "sådan" man som jag läst så mycket om i min kurslitteratur och körde mig hem en lördagsnatt för att få ihop en slant...

På söndagen var det en såkallad slödag. Anders klev upp ur sängen halv fyra och det som lockade då var pizza på pizzeria pikachu med hans vän Markus. Vi åkte till dem och åt. Det blev en kebabrulle för mig och jag måste nog berätta att det var dem mest utsökta kebabrulle som jag ätit! Han som gör pizzorna där har väl lärt sig att jag inte vill ha så mycket kebabkött utan mer sallad och så var den.. MUMS!

Idag åkte Anders hem till Umeå igen och nästa gång jag träffar honom är väl om två veckor eller något. Känns som en lång tid! Har liksom (helg)hemtenta som jag får nu på fredag och ha en kille som strosar runt i lägenheten då höjer nog inte min koncentrationsförmåga på den tråkiga hemtentan. Eller vad tror ni?



Imorgon blir det seminarium om döden och har förberett mig genom att läsa Jan Fridegårds Trontuppen som handlade om en gammal soldat som "klivit över till andra sidan" och hur han uppskattar sitt nya okroppsliga liv och lär sig mer och mer om sin omvärld. Kanske inte bästa boken men ändå satte den sina tankar i mig och jag sträckläste den nu ikväll.

Jag hade äran att gifta mig med den underbaraste kvinnan som finns..

måndag idag..
skola idag..
pluggat idag..
...kul...

Idag vaknade jag med en chock - det är måndag! Dags för en helt ny vecka med plugg, tvättid och lunchlådor. Tråkigt. Idag bestod min lunch av ett päron, tyvär smakade det inte så mycket. Therese (min basgruppskompis) tyckte så synd om mig så jag fick lite bröd och dressing från hennes GI-sallad.

Min favoritgubbe var på busshållplatsen idag och jag fick ett riktigt lågt samtal med han. Han kallas för Rolle och är 94 år och som vanligt hade han samma glada inställning till livet idag också. Dock fick jag höra om hans fru. "Jag hade äran att gifta mig med den underbaraste kvinnan som finns" sa han till mig och berättade sedan om hur han fann henne när hon hade dött.. Stämningen blev genast så sorgsen och böliga Annica kunde ju självklart inte låta bli att tåras i ögonen...

Helgen

Är det bara jag som inte finner någon tid alls till att skriva i bloggen på helgen? Helt sjukt! Man tycker ju att helger ska vara en stund med tid över, tid över att kunna spendera på sådant som man finner givande för själen men jag kan ninte ens finna tid för en sovmorgon!

Fredag
På fredagen var jag på skolan och hade en mycket bra föreläsning. Sen kom mamma en sväng och vi var och hälsade på min kusin. Så mysigt. Hon har två små barn som man bara smälter när man ser! Annars lockade jag håret lite för att se hur det skulle se ut på lördagen. Hade lånat mammas gamla värmespolar.

jag med spolar
Jag har svårt att se seriös ut i det där håret

Dock tycker jag att resultatet blev bättre än vad jag trott. Har väldigt rakt hår och jag har försökt att locka med locktång, flätor och ja, allt! Men spolarna gav iallafall lite struktur.

resultat
Jag i lite lockit hår innan jobbet

På jobbet var det väldigt väldigt lungt! FÖR lungt. Det var kanske 160-230 ungdommar där inne och inget speciellt hände. En ung tjej blev utkastad eftersom hon tagit med sig en spriflaska in (blott 15år.. herregud). Det var iallafall tur att Parken hade sparat en massa gamla metros så jag hade lite korsord att göra.

Lördag
Idag var det dags för utgång med kompisarna igen. Sofie hade med sig några killar som hon gör lumpen med. Riktigt kul att få träffa dem! Dock hann jag inte prata med dem så ofta då jag under en längre tid befann mig på toaletten/i trappuppgången. Cecilia hade med sig en mycket trevlig shot som hon införskaffat sig i bulgarien. Det var en sån som smakar som djungelvrål, MUMS.

jag
Jag när jag anlänt till Sofie

Än fast förfesten innehöll allt från tårar från brustna hjärtan till skratt och nya hemlisar så var det lätt den bästa kvällen på länge! Längesedan man hade så kul faktiskt. Efter förfestens slut åkte vi på Olles och där var det massor med folk. Tycker det är lite tråkigt. Blir så lätt trångt och dålig stämning på dansgolvet då man puttas in i någon som blir sur och puttar tillbaka en i den urspurngliga puttar och där har vi en ond cirkel. Ja, detta hände mig i lördags och tror tjejen som jag puttades på blev skitsur. Det var iallafall inte meningen...

söndag
Vaknade upp och hade gärnat bara spenderat dagen i sängen. Var riktigt slö! Dock ringde mamma och frågade om jag ville med till Willys för att handla så det var bara att masa sig upp för annars hade jag inte fått någon frukost. Men tror ni jag fick det ändå? NEJ!

Vi åkte till willys och handlade och när vi skulle åka så startade förståss inte bilen. Jag var jättehungrig, trött, slö och allmänt risig och stå på en parkering utan mat i magen ville jag verkligen inte. Jag blir aldrig bakis utan bara hungrig som en häst!  Så jag sprang in på willys igen för att köpa en kexchoklad. Den smakade mycket bra!

Efter 45 minuter startade äntligen bilen efter att min morbror kommit och skruvat, pillat och slagit lite under huven. Vi skynade oss att åka iväg för att få komma hem med våra matvaror... ...vi kom till busstationen och då var det dax igen! Tillslut drog vi hem bilen till min kusin och där står den än idag - död. Från att det skulle varit en liten sväng på affären gick en hel dag åt genom att stå i kylan bredvid en död bil..

Thank god, It's friday!

Vaknade imorse efter en hel natts sömn. Med ett leende på läpparna tog jag en extra lång dusch och har ändå haft tid att hinna småslappa framför datorn! Åker först om en halvtimme. Har bara en föreläsning idag och jag hoppas den börjar tio. Märker väl när jag kommer om alla sitter i klassrummet, det betyder då att vi började nio! Hade kollat på schemat om jag inte tappat bort det och att gå in på pingpong känns alldeles för jobbigt.

en bild.
Nyduschad Annica sitter vid datorn och flummar


Härligt att det äntligen är helg igen! Ikväll blir det dock att jobba i Parkens garderob på 15års discot. Det brukar ofta bjuda på några speciella upplevelser.. ska bli kul att se vad som kommer ikväll! Men hinner kanske blogga innan jobbet. Mamma kommer också en sväng idag så ska vi åka på rusta, öb och jysk. Älskar att åka runt på sådana billiga ställen. Man kanske inte köper något varje gång men roligt att kolla...

Min fd. sambo ska befinna sig i övik i helgen och ska uppenbarligen ut på lördag (vilket även jag ska). Skulle ljuga om jag inte sa att jag var lite nervös över vad som kommer att hända om vi är på samma ställe. Och då inte för att jag är nervös inför honom utan mer nervös på hur jag ska reagera på om han stöter på någon eller någon stöter på han. Kan kanske bli jobbigt...!

Ugnen invigd

Ännu en dag har gått och regnet har bara öst ner. Tur att man har en mysig katt och krypa upp i soffan med. En trevlig bok skulle inte heller sitta fel i höstrusket men det var längesedan en sådan fanns i min ägo. Bokhyllorna bara väller över av (o)spännande kurslitteratur. Vad skulle ni säga om Socialt arbete - en grundbok eller sociologiska perspektiv en mysig lördagkväll? Nej tack!

ugnen invigd


Idag har jag faktiskt invigt ugnen i min lilla lägenhet. Det var lite spännande då jag inte visste om den skulle sprängas, börja brinna eller helt enkelt bara fixa en god middag till mig. Gjorde potatis i ugnen med salt, peppar och vitlök. Yummie! Älskar potatis i alla dess former!
Nä, nu ska jag springa och gosa med min katt
en sväng innan jag kryper ner i sängen,
Jag hoppas på en ostörd natt i natt

godmorgon godmorgon...

Visst har natten för få timmar? Det tycker iallafall jag! Hela natten har Totoro försökt hålla mig vaken. Första gången jag vaknade var klockan runt tre då min underbara katt stod och stampade på mig (ni vet, sådär som katter brukar göra). Försökte snabbt somna om men väcktes då igen klockan halv fem av att han jamade och tyckte att "nä du Annica, nu är det dags att kliva upp och leka med mig!". Klockan fem hällde han ut vattenglaset som jag har stående bredvid sängen. Och det är ju något man verkligen vill göra när det är svinkallt i rummet - dra av sig täcket och masa sig fram för att hämta en trasa.. nej burr! Klockan halv sju vaknade jag, tröttare än tröttast av allt springande och såg då en sovande Totoro vid mina fötter..

Ibland vill även jag vara katt...

Det finns inget dåligt väder...

Jag känner mig alltid så hemsk mot min katt när jag ska lämna lägenheten, och denna morgon var det ingen skillnad. När jag sträcker mig mot nycklarna och de slår i varandra och skapar det där lilla kling-ljudet så vet Totoro att jag är på väg att gå. Varje gång springer han mot dörren, gråtandes i högan sky och försöker hindra mig från att öppna den. Eftersom han är en innekatt så vill jag inte att han springer ut i trapphuset då man inte vet när man får tag i han (Jepp, han är en snabb en). Så jag brukar alltid gå till köket och Totoro följer efter med sin segergång och tror sig vunnit över mig, men icke. Dags att dra sista esset ur ärmen. Jag ger han några godisar som han så nöjt stannar och äter medan jag smyger ut ur lägenheten. Hur dum känner jag mig inte då när jag stänger dörren? Lurar han med godis sådär... fd. sambon använde sig också av denna teknik och det slutade med att Totoro totalvägrade äta godisarna igen (husse/matte + kattgodis = ensamhet). Inte bra, inte bra. Behöver verkligen en ny metod!

Annars har dagen inte bjudit på något speciellt intressant. Det var samma gamla glada gubbe vid busshållsplatsen även denna morgon och han bjuder alltid på sin standardreplik när man kommer gående med sin rullator: "Godmorgon godmorgon unga fröken. Härligt väder idag!". Det finns dagar denne man kommer och påpekar det fina vädret när det regnar, tokblåser eller är mulet. Ja, vad är det man säger? Det finns inget dåligt väder - bara dåliga kläder!

Hade bara en förläsning idag klockan 13.00. "Hur kan samhället förklaras?: centrala begrepp med fokus på klass". Kan väl inte påpeka att det var den bästa föreläsningen man haft med föreläsaren såg riktigt söt ut. En man, över 50års åldern med ett ansikte som påminde om en blandning mellan bebis och buktalar-docka. Han hade ett "får-jag-nypa-i-dina-kinder"ansikte som man inte kunde låta bli att le lite åt...

Kom hem runt fyra tiden och fick då ett sms av jenny som frågade om jag ville följa med henne och äta en pizza och ja, varför inte? All min mat låg ändå i frysen och det skulle ju ta någon timme för den att tina så lite onyttig får man väl vara ibland? Blev en klassiker från när vi var små - Bananpizza!  Och imorgon blir det gym....

Annars har jag försökt att pimpa min blogg och som ni säkert ser gick det inte så bra. Därför ser den ut precis som vanligt. Ska bli ändring på det snart. Behöver bara öva lite till!

Snart början generation fett på tv3. Det ska jag verkligen se! Kollade på aftonbladet idag och där visade de en bild på den kvinna som skulle medverka i kvällen program. Helt sjukt...... Kvinnan vägde idag 285 kilo och försöker uppnå hennes drömvikt på 450kilo! Hälsosamt? knappast!


många månader har passerat...

Oj oj oj, det var ett tag sen man var här och skrev. Det är ju nästan ett under att man kommit ihåg lösenordet! Har nu iallafall tänkt att ta tag i min blogg igen så vänner, familj och intresserade kan ta del av vad som sker i mitt liv här i norr.

Senaste inlägget här under var en smula omuntert vill jag lova men vem har inte haft jobbiga perioder i sitt liv? Jag har dock blivit äldre och visare sen dess och försöker nu gå in med en positiv känsla och våga utmana mig själv till nya saker.

Vad har hänt sen sist då? Ja, vart börjar man? Träffade en kille för 1 ½ år sedan här i övik som jag flyttade ihop med efter ett halvår. Smart? ja, det tål att diskuteras! Vi skaffade en tvåa i studentområdet Ålidhem i Umeå då han skulle plugga polis och jag brottsofferkunskap. Efter en termin var min kurs över och jag sökte in till lärarutbildningen med inriktning mot förskola i hopp om att utbildningen skulle passa mig. Efter en termin hoppade jag av där då jag insåg att jag var intresserad av andra saker. Många erfarenheter och vänner rikare åkte jag och Anders (killen jag bodde med) tillbaka till Örnsköldsvik för sommarjobb och härliga dagar på stranden, dock var åskmolnen redan påväg...


Under sommaren bodde jag och Anders i hans föräldrars lägenhet med katten Totoro som vi skaffade tillsammans när vi flyttade ihop. Sommaren började si så där med problem med chefer och regn men dagarna flöt sakta förbi ändå. Dagarna kom och gick och plötsligt kom DEN dagen, pappas födelsedag.... Den 4 Juli var vi hos min pappa och firade honom men allt verkade inte stå rätt till mellan mig och min älskade. Vi kom hem till våran lägenhet och jag frågade vad som var fel, en fråga som så länge legat och tryckt inom mig. Något va fel. Och då kom det

"jag tror det är bäst om vi gör slut"

Samtidigt som jag visste det innerst inne och att vi hade diskuterat det innan så kom det som en stor chock. Detta var den person som jag trodde jag skulle vara med i många många år till, skaffa hus tillsammans med och en vacker dag sitta på ålderdomshemmet och tänka tillbaka på våra glada dagar. Med livet valde drastiskt en annan väg...

Nu är allt över och jag flyttade tillbaka till Örnsköldsvik för att läsa på Socionomutbildningen här. Möblerna är delade och vår gemensamma lägenhet är utstädad. Och vårdnaden för katten, den fick som tur var jag!

Om jag fortfarande är ledsen? såklart jag är! Men jag måste försöka gå vidare om jag ska klara av vardagen och det må hända att bloggen blir mitt bollplank, min axel att gråta på eller ett sätt att bara kasta ut mina tankar och organisera upp det som rör sig här hos mig. Såklart kommer jag in i perioder som känns värre än andra, perioder då jag inte gör annat än att tänka på han och allt det roligare vi fick uppleva, alla mysiga stunder och sångerna vi sjungt. Det är dessa stunder man märker hur mycket vänner ändå betyder. Jag är glad att jag kom tillbaka till Örnsköldsvik, till alla gamla kompisar och familjen... Dock finns den viktigaste av dem alla kvar i Umeå - Marlene - Min stöttepelare genom livet. Som tur är är inte umeå långt borta och nu när hon bor kvar där finns ju det fler anledningar till att åka till Umeå och köpa skor ;)

För att inte detta också ska bli ett sådant omuntert inlägg har jag tänkt att lägga till lite positiva saker här nere som också händer mig. Den 2 december förväntas mitt gudbarn att födas. Det är ingen mindre än Marlene som väntar en bebis med sin Sambo Johnny och gudmor, det blir jag! Men Babyboomen slutar inte där utan i mitten av feburari ska jag få ännu en titel - Faster! Det är nämligen min one and only storebror som ska bli pappa! Helt otroligt! Jag har även fått träffa en massa nya, underbara, trevliga, roliga människor nu när jag började på socionomutbildningen och ser helt klart fram emot våra år tillsammans!

Meningen med livet...

Vad är meningen med livet kan man fråga sig under svåra stunder. Stunder då vänner sviker och försvinner, när vardagen kastas om och lämnas upp och ner och när man söker kontakt från folk utan att få den. vad gör man? går vidare?

Jag har länge nu frågat mig vad är meningen? varför? och när ska allt förändras till det bra igen?
jag har inte speciellt många vänner, nästan inga alls som verkligen anses som en vän,  pappa är aldrig hemma eftersom han skaffat en ny tjej som han ska flytta ihop med, och inte tänker han på vad jag vill eller vart jag vill bo. Nä, varför ska man göra det? Jag vet inte vart jag ska vara eller vart jag passar in, det enda jag vet är att jag är less på allt, på den mörka vardagen, brist på närhet och kontakt  och på människor i största allmämhet...


Dunkande musik och fulla tonåringar...

Är så äckligt party/danssugen så det är synd om mig. Fått världens gå ut abstinens och vet inte vad jag ska göra med den. Eller jo, gå ut kanske men det är så att nu i helgen befinner jag mig i Umeå igen i ungefär en vecka och jag måste måste måste ut! så är det bara.
Inte för att supa skallen av mig och bli en av det fulla tonåringarna utan mer för att gå ut och dansa och räkna värdelösa raggningsrepliker man får av pojkarna. Den ljushåriga killen från plattan leder fortfarande med
 "-Ni dansar så bra, men jag vill se meeer. Jag vill kunna stå vid sidan och säga WOW!" men tätt följt av henkes 
"-Ni är så söta att jag får hål i tänderna"
och tredjeplats tagaren från Parken
 "-Ni dansar så bra, jag vill också kunna dansa så bra. Men det är väl så att när man är nykter, man dansar inte bra då...
-Men vi är nykter
-Nä, det är ni inte..."

Den sista kan vara svår att förstå för den som inte var med och såg hela handlingen. Men men..
Så befinner du dig i Umeå den 12aug och ska fara ut. Så håll utkik efter partypinglerna från Ö-vik.

That's all you have to do.

Titta, En svanbebis!

Jahaja, Annica is back on track och har nyss kommit hem från vackra Ulvön - bottenhavets pärla. Där har jag och marre tillbringat hela fem dagar i min fasters sommarhus och det har varit underbart! Sista bilden är från deras matbord.

   

första dagen gjorde vi inte så mycket utan var bara där och pratade med Carola och Ingemar. Och självklart fick vi jättegod mat (som vanligt när man är där). Det bjöds på pasta med pesto och kyckling. Faktsikt gott.

Andra dagen så var det dax för att åka båt till en liten obebodd ö bredvid Mjältön och hejtusan va kul det var, speciellt båtturen! Det var jätte höga vågor på havet och om man kör snabbt i dem kan ni ju förstå vad som händer. Man flyger upp i luften och sen dunsar ner i vattnet och blir jätteblöt. Självklart skrattade och tjoade jag och marre som två femåringar där i fören på båten varje gång det stänkte upp lite vatten. I know, jag är barnslig but hey, I LOVE it ;) Tillslut kom vi fram till ön och jag och marre hoppade i land och drog snabbt av oss kläderna och traskade i vattnet... Uppskattningsvis var det kanske 15 grader i vattnet så vi badade i en halvtimme bara men kul var det. Sen klev vi upp och satte oss och fikade lite och knäppte förståss lite kort.

 

Tillslut var det dax för att åka hem och den båtfärden blev desta blötare än den första. så sen när man kom hem var det bara att ställa sig i en varm dusch och längta tills nästa båttur...

Tredje dagen var det smått dåligt väder och det hade visst regnat en hel del under natten och regnmolnen låg kvar när vi vaknade. Så till en början så underhöll vi oss med Alfapet som är HUR kul som helst. Och efter ett tag började det spricka upp och solen tittade fram så vi satte oss i bilen och for till Ulvöhamn eller "stan" som vi kallar det. Där gick jag på min första konstutställning och fastande förstås för den dyraste tavlan. Den var HUR fin som helst men kostade dock 20 000 kr så det blev verkligen ingen affär. Sen hade även olika konstnärer ställt ut skulpturer, ljusspel och andra småsaker överallt på ön så det gick vi och kollade på. Vi hittade en skulptur av en naken man som var hur veklig som helst. Man bara stod och väntade på att han skulle öppna ögonen och titta på en.



Förståss skulle det också ätas så vi tänkte ta en pizza på Almagränd men det var förstås stängt när vi kom dit och skulle öppna åter igen klockan 18.00 så vi for hem och tog en varm macka och såg på tv en sväng tills vi vände tillbaka till "stan" för våran pizza. När vi kom dit bestämde sig jag och marre för en Mexicana och när vi skulle beställa så var köttfärssåsen förstås slut så dom kunde inte göra pizzan (har för mig att det var samma visa förra året när vi var där). Så vi tog en helt vanliga pizza med svamp och skinka som faktsikt också var god, kanske var det för att det var Almagränd eller så blev man bara glad när solen lyste igenom fönstren. När alla var mätta och glada skulle jag och marre till affären och köpa nått så onödigt som chips så vi sprang före Carola och Ingemar till affären och vad händer? Jo, när vi kommer fram och tar i dörren så låser dom precis!! Vilka fasoner ulvöfolket har. Så vi fick inga chips den dagen...



Fjärde dagen badade jag och marre från våran älskade brygga lite. Och det var förstås kallt men jäkligt roligt! Annars cyklade vi in till stan för att få våra efterlängtade chips vilket vi fick. Nått annat vi fick var träningsvärken som kom efteråt. När fick jag en SÅN dålig kondis?!! På vägen hem stötte vi även på två älgar som stod och tittade på oss vid kanten och så dum som jag och marre är så försökte vi prata med dom, på deras språk förstås. Dock gick inte det så bra och dom började springa därifrån, var det nått vi sa? Vi cyklade hem och började vandra bort till "våran" klippa som vi alltid brukar sitta på och sola och bara ha det mys. Så vi tog med oss kameran och en filt och satte oss och kollade på den vackra solnedgången, och självklart tog vi en massa kort också. De här bilderna visar min och marres pose.



Efter vi varit på klippan kom vi hem till huset och det hade börjat bli mörkt och solen hade gått ner. Då kom Ingemar och frågade om vi ska ta oss en tur med båten och självklart var vi med på det så vi tog oss en nattur med den och det var underbart fint. det var nästan inga vågor och det var alldeles tyst överallt. Enda vi stötte på var alla 100 miljoner svanar som bor vid ulvön. Men fint som bara den var det!

Femte dagen var våran sista dag vilket kändes lite tungt men ändå skönt. Vi drog på oss bikinisarna och gick till "våran" klippa för att bada och sola och bara allmänt flumma oss. Medans vi satt där kom en svan förbi oss och då kom jag och marre på att vi skulle komma på en låt. Här kommer den:

"Den lilla fina svanen kom till oss, kom till oss, kom till oss.
Han tittade argt och sen for iväg, for iväg, for iväg.
Han satte sig i bilen och gasade, och gasade och gasade.
Sen hördes en stor och väldig smäll, väldig smäll, väldig smäll.
Den fina lilla svanen försvann ikväll, försvann ikväll, försvann ikväll.

Pretty pretty pretty pretty swan come back, swan come back, swan come back!
Pretty pretty pretty pretty swan come back, swan come back, swan come back!

Den fina lilla svanen kom till himmelen, till himmelen, till himmelen.
Där träffade han Svanguden, svanguden, svanguden.
Och han sa; vill du hem igen?, hem igen, hem igen.
Svanen svarade, Ja min vän, ja min vän, ja min vän.

Pretty pretty pretty pretty swan come back, swan come back, swan come back
Pretty pretty pretty pretty swan come back, swan come back, swan come back

Den fina lilla svanen kom till oss igen, åh min vän, He's back again!

Pretty pretty pretty pretty swan is back, swan is back, swan is back
Pretty pretty pretty pretty swan is back, swan is back, swan is back."

Den låten blir lätt nästa sommarplågan ;) eller hur? Annars låg vi bara och solade lite.



Sen kom en and förbi och i våran svanhysteri så sa marre "Annica, kolla, en svanbebis!"och så kollar man upp och vad ser man, inte en svanbebis iallafall utan en fullvuxen and... Hon behöver vekligen en fågelbok...

hamnfesten

jahapp, Annica visar att hon fortfarande lever genom att posta lite nytt i bloggen. Vi går mot mörkare dagar och sommaren mot sitt slut. Här i övik har det nyss varit hamnfesten - Öviks största folkfest! Och fest blev det.

gäng
Vi under första dagen

Första dagen så var jag, Marre, Frida och Lisa i parken och hade en liten picnic medans hamnfesten precis hade börjat. Det var hur mysigt som helst, måste lätt göra om det snart igen. Efter det så väntade en kväll med mycket gång till Mcdonalds för att låna toaletten och en och annan Cider i öltältet. Även Sara hängde med oss senare på kvällen. Första dagen var ju inte speciellt märkvärdig om jag väl tänker efter såhär i efterhand utan den var mer mysig. Ja, mysigt är ordet.

MA
Jag och Marre under första dagen

På Lördagen var det dags igen och Annica hade inhandlat en ny tröja på HM innan som hon skulle ha på sig. Jag och Marre stressade och som vanligt blev vi inte klara i tid utan frida, lisa och sara kom när jag och marre precis fått på oss kläderna (okej, jag tar på mig skulden för att vi var sen. Hade drabbats av de livsfarliga bacillerna negativatus tråkus som gör att man blir negativ och tråkig).

andra dagen
                                   Vi under andra dagen

Men kvällen blev super bra ändå, vi tog oss till slut ner till hamnen och där nere väntade jätte mycket folk.
Fast denna dag hade vi skippat mcdonaldstoaletten och tog femkroners nere vid hamnen som faktiskt var fräsh men svart, av nån dum andledning. Första gången gick det super bra och lyset slocknade precis när alla skulle ut.. andra gången han tror jag två eller tre personer innan ljuset slocknade.. så det var bara att hålla dörren öppen och hoppas på att ingen skulle komma in. varför ens göra en sån toalett, tänk om en mamma måste byta blöja på sitt barn och allt slocknar när dom är där inne..?? Liksom HALLÅ?!

petter
Petter, sångaren

Lördagen stod också för musiken och vi lyssnade på ett band (på hela helgen). Det var ett skönt drag och trevliga artister. Man kunde ju ha suddar ut lilla Erik(magnus) som sprnga runt med sin kamera och tog på sånt han inte skulle knäppa på så som en onykter Annica. men kul ändå.

DM1
www.DirtyMischief.se

Sen helt plötsligt så kidnappades Marlene av Hamberg och hon försvann i några timmar medans jag satt och drack med min kusins mamma, min fd grannar och försöka supa fd bästisen under bordet med cider. :D Suger suger suger

jennykändisar
<-Jenny
Dirty Mischief aktar sig för paparazzis->


kvällen gick mot sitt slut och vi hade börjat bli groupies åt bandet vi hade lyssnat på, Dirty mischief. och självklart for vi på efter fest med dom och det var riktigt trevligt. Min livs första efterfest. Eller vad jag nu ska kalla det. Klockan sex iallafall bröjade jag och marre gå hemmåt i solen och de 23 grader varma luften. Riktigt mys...

Måste bara säga att jag har haft en toppen helg.
Det var precis vad jag behövde så jag botade
sjukdomen negativatus tråkus ;)

Gone forever...

DIANA
idag den 9 maj 2006
har vi tagit bort min
söta hund Diana...
Känns riktigt jobbigt
om jag ska vara ärlig. 
Saknar henne så
 otroligt mycket,
hon var min
ögongodis. vad ska
man göra utan henne?
Har ingen längre
som ligger bakom
min stol när jag
äter hos mamma,
har ingen som
tigger en sockerbit
innan man ska sova,
har ingen längre som
lägger upp tassen på armen när
hon vill bli klappad.

Trodde inte jag skulle sakna henne så mycket som jag faktiskt gör. Visst, jag förstog att jag skulle sakna henne men så här mycket? Hon var den finaste hunden av dom alla. Har hört att det varit jobbigt för mamma och Kent också, vilken är förståligt. Men hon hade ju ont i bakbenen och en lägenhet på översta våningen var ju inte på frågan med henne, hon var ju trots allt 11 år. Men nu skuttar hon runt där uppe och leker med Kajo och Buck (farfars gamla hundar) i hundhimlen. 

 
Min lilla svartvita schäfer...

Ingenting är som sommaren!

Imorse klockan 07.45 vaknade jag till och kollade på klockan och tänkte "åh va skönt med sommarlov, ska sova i nån timme till." Sen kollade jag mot balkongen och såg solen strålar som försökte tränga sig igenom mina persienner. Jag fick verkligen den där sköna sommarlovskänslan som man har första dagen på sommarlovet. Jag la mig ner igen och blundade.. då jag plöstligt kom på "JAG HAR JU INTE SOMMARLOV!!"  Så det var bara att skynda sig in till pappa och be han skjussa mig efter jag klätt på mig. Hatar verkligen att vara försenad.

Alltså det måste vara det otroligt fina vädret och kompisarnas solhysteri som gett mig denna sommarlovskänsla.. och under de få minuterna jag fick den känslad vandrade jag omkring på rosa moln, men även däruppe finns det falluckor som tar dig tillbaka till den grå vardagliga världen...

Öviks tingsrätt - ett skämt?

Igår (måndag 8maj) var jag och marre och gjorde en sak som vi aldrig gjort förut, Vi gick på en rättegång. Eftersom hon och jag går Rättskunskap på Inviduella valen så måste vi även gå och kolla på en rättegång. Iallafall.. vi kom dit runt 08.40 och klockan 09.00 skulle allt dra igång, trodde vi. Förstås var den åtalade sen så allt drog igång runt 09.40 istället.

Hela målet handlade om att en tjej hade misshandlat ett kille (brutit hans vänstra pekfinger) när dom bråkade om ett lexikon.. Jaa, så allvarligt var det. Om man räknar bort de otoligt intresserade nämdemännen som satt och rengjorde naglarna och det åtaldes ljugning så var det faktiskt ganska spännande.. Det tog en hel dag och efter alla timmar frikändes tjejen eftersom hennes vittnens historia vägde tyngst. Men det dom tog inte hänsyn till var det som egentligen hade hänt. Sara (hon heter egentligen någonting annat) berättade först i polisförhöret att hon tagit om Fredriks (han heter egentligen någonting annat) finger och vridit om. Det var det hans berättelse också handlade om, som det lät när advokaten läste upp det så lät det som att hennes polisförhör och hans historia hörde ihop. Men plösligt i tingsrätten ändrade hon historia om att hon aldrig rört hans finger eller vridit om det. Men när då hans advokat läste upp vad hon sagt i polisförhöret så ändrade hon sin berättelse igen.. då hade hon plötsligt tagit i hans finger, men förstås inte vridit runt det. Och hennes två vittnen berättade att Fredrik hade försökt att slå Sara med boken och att hon då skulle puttat på boken så att han brutit finget. Eftersom det inte fanns nått samband med den historien och Fredriks och Saras känns konstigt. Hon brode ju iallfall ha nämnt boken om det var det som bröt hans finger, eller? Hur tänkte dommaren och nämde männen egentligen? Eller var dom så upptagna med att hålla på med håret, ta bort skräpet under naglarna och dagdrömam så att dom glömde att lägga en dom som skulle funka med huvudpersonernas berättelser?

Jag vill kunna stå vid sidan och säga wow...



Äntligen har jag invigt mitt liv som 18åring och tagit ut mina rättigheter och gått ut på plattan.
Det hela bröjade med att jag och Marre skulle gå ut med Henke, Johan och Jocke men som vanligt så backar folk ur den sista sekunden och jag och marre fick panik, "vi kan ju inte gå ensamma!" "Folk kommer ju kolla snett på oss när vi bara står upp och ner och inte vet vart nått är!" Men som vanligt så löste det sig och efter mycket om och men fick vi med oss den skadade Henke ut. Men först så hade vi en liten pytte knytte förfest hemma hos mig med henke, hans två kompisar, jag och Marre marräng. Då gjorde jag och Marre piggelindrinkar som blev supersmarriga. Vi försökte dock smälta glassen med både hårtorken och ugnen men den gav ju aldrig upp så tillslut så mosade vi den ner i glaset istället, hällde i lite sockerdricka och vodka, scrumptious!



Vi kollade även på filmfestivalsfilmerna, eller iallafall dom som var bra. Okej, kasnke inte henke tyckte dom var bra men jag och marre skrattade i högan sky. När klockan började närma sig halv tio så åkte vi ner till plattan för att komma in innan tio - TRODDE VI VA! Förståss var det en jätte lång kö så vi kom in fem minuter efter tio och blev förståss tvugna att betala. Och väl inne var det inte lite folk heller, kanske var det mycket folk för att just jag och marre var där eller så tyckte folk kanske bara det var passande att gå ut den lördagen. Men jag gissar på det första alternativet...



Efter vi hängt av oss jackorna så blev jag och marre bjuden på våran allra första drink av Henke, En rosa pantern som var jätte god! Tack så mycket henke! Efter vi tre surplat i oss den så gick jag och marre och beställde en drink som var jätte stor och god. Haha.. efterdet så blev det ju förståss dans dans och dans för hela slanten! Kan ju lova er alla där ute att om nån ägde dansgolvet så var det ju vi tre. Sen när det gått en bra stund satte vi oss ner och jag träffade på mitt ex henrik som bjöd oss på ännu en drink, tror den hette fruktsallad och den var god den med.. Efter det så gick vi raka vägen upp på dansgolvet igen och jag och Marre fick besök av en kille som ville se mer av oss.. Han sa att han ville kunna stå vid sidan om och säga WOW! haha.. Och förståss så fick vi en usel raggningsreplik med, (hey, whats a night out without a worthless quote?) och den kom från våran Henke "Ni är så söta att jag får hål i tänderna". Is'nt he sweet as sugar? haha.. tillslut blev klockan två och vi började dra oss hemmåt med ett leende på läpparna och onda fötter.

Är plattan bara en förlängning på parken?

Tänkt på en sak ett tag nu, här i Ö-vik har vi något som kallas för Gymnasieparken där det gäller att bli fullast och ha flest killar efter sig på en kväll. Är så grymt less på det, att man måste vara full när man är där(Tillexempel om du berättar för en person att du bara druckit en cider innan så kollar dom på dig med stora ögon och tittar på dig som om du vore knäpp) att man måste vara lättklädd för att folk ska se en. Alla tjejer ålar sig kring varandra medans killarna hoppar runt utan en enda takt rätt till låten. För vissa kanske det där är "roligt" men enligt mig är det mer fjortisfasoner och har den senaste tiden bara längtat tills jag får komma till plattan för att få umgås med folk som kan dricka i lagoma mängder, som bara kan sitta och ha trevligt.

Den tanken försvann när jag läste ÖA igår, där hade en tjej skrivit om hennes ute kväll på plattan, hur tjejer ålade sig omkring och killarna gick runt och spanade in kvällens ragg, hur tjejer tiggde gratisdrinkar i baren och var ute på terassen och tiggde efter cigaretter och tändare. Är egentligen plattan bara en fortsättning på parken? Bara en fortsätting på tävlingen om vem som kan dricka mest och vem som lyckas ragga upp flest personer?

black out

Alltså nu får jag snart ge mig.. vet inte hur många gånger jag suttit här framför den här sidan med rubriken Skapa nytt inlägg utan att kunna skriva ett ord!
Har egentligen så mycket jag vill skriva om som jag sitter och tänker ut innan jag sätter mig här och ska skriva ner det.. men när jag sätter mig här får jag black out.. jobbigt.. kanske jag måste komma igång att skriva lite ofta så att jag kommer igång...


Tidigare inlägg Nyare inlägg