Nu har man gjort ett nytt försök med en avatar-bild. Denna gång använde jag mig av en mycket större bild för att slippa förstora ögonen så pixlarna förstörs. Är dock fortfarande inte nöjd med ögonen. Men nu tror jag det stora problemet ligger i ögonfransarna men av lathet orkade jag inte göra om dem!

Första dagen på det nya året och första blogginlägget för detta år. Igår var det nyårsafton och min kväll innehöll allt en nyårskväll behöver. Det fanns god mat i goda vänners lag, mycket glitter ocg glamour, det obligatoriska skumpadrickandet ute i det iskalla vädret, fulla människor och trevliga stunder.

Ramona och Sandra tog sig hit till mig för att vi skulle ge oss på att göra maträtten plankstek. Till en början var det inte vidare svårt och vips var det dags att lägga upp maten på plankorna. Det var då vi kom till den kniviga biten. Med en sprits som var övertäckt med mos försökte vi få till den fina kanten runt brickan. Det var alltså fruktansvärt kletigt och irriterande att göra då moset hamnade över allt annars utom på just brickan. Efter att mosen laggts ut runt brickan var det dags för allt annat att komma upp dit, men vart ska allt ligga? Vi fick en alternativ uppläggning på vår plankstek och man kan väl säga att utseendet på dem var inte mycket att komma med. Men smaken var riktigt bra!

 
 

Efter middagen begav vi oss mot svartby och en fest där. Det var ganska lungt där och det kändes snarare som att det var en killfest vi råkat hamna på. Det spelades biljard och brölades till hockeymatchen som gick på tv men vi lyckades underhålla oss ändå. Vi blev bjuden på världens vidrigaste shot som varken min mun eller mage kommer glömma i sista taget. Jag tror de kallade den Ghost pepper eller om det var pepparn som hette så men hur som helst. Det var hemskt! Världens starkaste chilikrydda har legat i en spitflaska i några veckor, tänk er hur det smakade. Till en början så var smaken bara äcklig och man undrade hur någon kunna göra något som smakade så vidrigt! Men sekundrarna senare brann det i hela munnen och ögonen fylldes med tårar - fruktansvärt starkt!

 
 
 
 

Efter en stund begav vi oss vidare till Valla där det väntade en fest i en kårlokal där. Vi kommer in och möts av ett gäng i dörren som ska bege sig därifrån. Det bådade alltså inte gott för kvällen i lokalen men vi gav det en chans ändå när klockan var så nära tolvslaget.

 
 

Tolvslaget gick smärtfritt och vi stod självklart ute i kylan och hackade tänder med plastglaset i högsta hugg! Det sköts raketer runt omkring och alla skålade i högan sky. Sådär som tolvslaget brukar vara på nyårsafton alltså. Efter begav vi oss in i lokalen igen och erövrade vårt eget bord där vi alla satt och pratade. Kvällen var mycket trevlig och man kom både de man kände sen tidigare närmare och hittade också nya roliga människor att prata med.

 
 

Jag hoppas alla där ute hade en trevlig kväll också och att det nya året började bra! God fortsättning!

Sådär, fem minuter efter jag tryckt på "skapa" knappen på bloggen kommer jag äntligen in så jag ska skriva ett argt inlägg om Telia. Det är så att de fått för sig att strypa min internethastighet för att jag "har överskridit gränsen för datatrafik". Hur kan det ha hänt?! Jag kan inte ladda ner så det kan inte vara något sånt. Mitt internet är i huvudtaget alldeles för segt för det! Så vad kan det då sitta i?

Kan spotify vara boven bakom allt? Isånnafall måste jag ringa till dem och byta internet. Har man så dåligt internet som jag, hur ska man då få lyssna på musik? Varför ska jag annars ha dator med högtalare?

Irriterad är jag iallafall. Att något så enkelt och behövligt kan strypt min hastighet på internet. Känns som om jag är med i the flintstones just nu och måste springa igång mitt internet. Så segt är det...

Totoro i all ära. Han måste vara den sötaste, gulligaste och mest irriterande katten som finns ibland. Han har kommit in i någon form av trotsålder nu (över två år gammal) och ska testa alla gränser som man har. Får jag klösa här? Får jag ligga här? Om jag jamar i 10 minuter, blir du irriterad då? Man får aldrig sitta själv, aldrig ligga själv och aldrig gå på toaletten eller duscha själv. Förstår ni hur irriterande det är?

Min morgon börjar med att jag yrvaket sätter mig upp i sängen och slår på TVn för att se en stund på Vakna med the Voice. Med trötta ögon sitter jag då där och småirriterar mig på Josefine och upp i sängen hoppar Totoro. Han ska då ligga i mitt knä tills jag bestämmer mig för att ta en dusch. Jag går in på toaletten och kör igång duschen och inrusande kommer då Totoro och lägger sig på sin vanliga plats på toaletten. Där ligger han tills jag lämnar badrummet och ska köra frukost. Han är med på varje steg jag tar tills jag stänger ytterdörren bakom mig.

När jag kommer hem så kommer han alltid springandes in i hallen och i högan sky ska berätta för mig hur elak jag varit som lämnat honom ensam, själv och övergiven. Så han står med mig i hallen tills jag klätt av mig alla ytterkläder och sen är Följa Jon-leken igång igen.



Det är ju tur att han är söt, annars hade jag slängt ut han i trappuppgången tillslut

Så var det morgon, måndag och steget närmare tentan är nu taget. Känns inge vidare. Men det är bara att bita i det sura äpplet och kämpa mig igenom detta. Har lovat mig själv att ta upp gymmet nu också, så det står på dagordningen idag (efter skolan förstås). Jag hoppas att det går fort så jag slipper gå till gymmet så sent när det är en massa folk där.

Nu sitter man och väntar på att klockan ska närma sig tio så ska jag ta sista dosen av dukoral - vaccinet från helvetet! Förra gången jag tog det så tog det tio minuter att dricka upp den äckliga vätskan. Försökte göra det fort (ungefär som när man drar bort ett plåster) men det slutade enbart i kväljningar! Men det är sista dosen idag sen är det vaccinet över. Då väntar vivotif, twinrix och japansk encefalit sen blir det INDIEN. Mindre än två veckor kvar nu!

Det har varit en lång dag idag må jag säga. Huvudvärk, snuva, hosta och trötthet är bara några av de saker som jag upplevt under timmarna i skolan men det var bara att härda ut till efter seminariumet.

Efter skolan var det dags för mig att ta mig till en leksaksaffär för att hitta en present till min gudson Milo. Det må låta enkelt men måste säga att det uppdraget var nästintill omöjligt! Kom in i affärer och söker mig då fram till hyllan med leksaker för små barn. För det första finns det hur mycket olika leksaker som helst och de mesta är i grund och botten samma sak. Vissa blinkar, vissa rör sig och vissa spelar ljud. Sedan finns det alla de som innefattar alla de olika sakerna och det skapar frustration i mig. Vad vill han ha? Ska det blinka? Ska det blinka och låta? Ska det låta och röra sig? Ska det låta, röra sig och blinka?! Det blir ju raketforskning av hela faderullan!

Sedan kan vi bara komma till priset på alla dessa leksaker. Det mesta kostar mellan 200-400 kronor! Ska småbarns föräldrar eller panka gudföräldrar ha råd med detta? Vad hände med det hederliga "ta en kotte och några pinnar och gör en ko?". Tillslut hittade jag iallafall en sak och nu är det bara att hoppas att han gillar den. Den blinkar, det finns knappar och den låter (alltså kan den driva Marlene och Johnny till vansinne).