Jag hoppas alla hade en fin valborgsmässoafton där ute! Själv blev det lugnt, middag med några vänner och med väldigt mätta magar gick vi till en brasa, tog ett instagramkort och gick hem igen. Valborgsmässoafton är väl kanske inte något för mig.

 

 

Jag är livrädd för smällare. Eller för sådant som smäller rent generellt. Jag är rädd för att diverse kroppsdelar ska avlägsna min från min kropp, alternativt att en raket ska skjutas i magen på mig och att jag dör. Det vill jag faktiskt inte.

 

Minns när vi var små. Då Valborgsmässoafton var något helt annat. Jag minns det med spänning och hur man fått en hög smällare av sina föräldrar (Ja gott folk. Jag har kommit så högt upp i åldern att jag kan säga; När jag var barn så var inte smällare olagligt). Det var med spänning och förväntan man gick ut på vägen där vi bodde och fick brorsan att tända några smällare. Och PANG va det small!

 

Sen vid brasan stod några tråkiga gamla vuxna och sjöng på någon sång som jag kopplade ihop med häxkonster och annat tjaffs. För i min värld så gjorde man hela Valborgsfirandet för att skrämma iväg häxorna som stannat kvar från påsk. Det var lite spännande och det var min rena pikt som "Skrajsen för smällare" var att ge min bror en näve för att tända och skrämma stackars häxorna. Annars gjorde jag mitt genom att kasta in en och en smällare i brasan och vänta på om man hörde något litet bang där innefrån.

 

Men friandet har ändrats. Jag är fortfrande lika rädd för smällare men någonstans har magin, spänningen och mysfaktorn att lukta eld om kläderna när man kommit hem försvunnit. Jag har blivit tagen av min tid och kommit upp i ålder. Jag går dit, klagar på kalla och blöta fötter, klagar på brasans storlek, tar ett kort och går hem. Klartt och betaltt!