Sitter här i godan ro och dricker det sista ut min kaffekopp. Försöker hitta lite girlpower-musik som ska få strömma in i mina öron under dagens joggingrunda. Det känns passade idag!

 

Dock är den eviga väntan tills jag ger mig ut alldeles för lång. Det blev en sen frukost för mig då städning och disk kom före denna morgon. Samtidigt vill jag inte få håll, mjälthugg, mjölktugg eller vad ni nu vill kalla det. Okärt barn har många namn.

 

Tänker att en timme är nog en okej tid att vänta. Det är ju iallafall det man blir intutad när man står på stranden en kall julidag och vill hoppa i havet. "Du har nyss ätit Annica! Du får vänta en timme annars kan du få kramp och DÖÖÖ!". Nä. så sa kanske inte mina föräldrar, men det var det jag hörde i mitt huvud. Dö är ju faktiskt det sista jag vill.

 

Ska testa att söka mig till ett nytt spår idag. Jakten på den ultimata joggingrundan i närheten av stan fortsätter. Sist körde jag genom Teg till Ön och runt. Var en ganska trevlig runda men kanske lite för kort, för mycket trafik och asfalt hela vägen. Att jogga i diket med det upptinade hundbajset är visserligen en sport i sig. Man får hoppa, svänga och dribbla sig fram mellan de illaluktande högarna från alldeles för lata hundägare. Det kanske har sin charm ändå, eller kanske inte...

BTW. Googla inte på "poop". Det är inte en trevlig upplevelse.