Sitter här med mina anteckningar från föreläsningarna i skolan och bläddrade precis förbi den som handlade om kultur, och vi pratade då främst om svensk kultur. Hur är vi svenskar? Vi kom fram till att vi svenskar är ytterst punktliga. Har vi sagt att man ska träffas 17.00 så börjar man otåligt titta på klockan 17.02 och undra var de håller hus någonstans. Men vi är förövrigt ändå tidbunda människor då man på specifika tider ska vakna, äta frukost, lunch och middag.

Vi är också sådana som inte vill tränga oss på andra. Om vi ska komma och hälsa på någon måste man ringa före och det är helt omöjligt att komma oinbjuden till någon. Detta kanske lite pga. att det är privat är privat och att man vill inte visa för andra hur stökigt man har hemma i vanliga fall.

Svenskar är också otroligt konflikrädda och vill inte ha någon annorlunda åsikt. Det gäller att passa så mycket möjligt för att inte bli ifrågasatt och skapa en för livlig diskussion. Detta gör att svenskar ofta ses som trevliga människor då vi ska vara glada och tillmötesgående mot folk som mot förmodan tar kontakt. Vi är även rädda att säga något negativt till en annan människa och att klaga bakom ryggen på folk är det bästa sättet enligt svensken att bli av med sina aggressioner.

Dock är vi rädda för kontakt med nya människor och att sitta bredvid någon på bussen är praktiskt taget olagligt. Man måste sätta sig så långt bort som möjligt och om bussen skulle vara full frågar man artigt "är det ledigt här?". Vad tänker vi? sitter ingen där så är det självklart ledigt. Det är inte så att man kan reservera platser på bussen så vitt jag vet, eller har någon bara glömt att informera mig om det?

Sen detta med jantelagen, det som präglar hela den svenska befolkningens sätt att vara. Man får inte vara stolt över att ha klara något och helst av allt ska man inte vara postivt inställd till själv. Vi är alldeles för blyga för att säga "Det där gjorde jag bra" vilket är väldigt synd. Bort med jantelagen!