Nu har jag tänkt att skriva om något som irriterar mig väldigt mycket här och som jag har enorma svårigheter att se nyttan med. Enligt Islam och/eller något som kallas Fataawa (Jag tror det är guidelinjer grundade på utsagor och handlingar av Mohammed om hur man bör leva. Ungefär som ett svenskt prejudikat) så är det dålig att kasta mat och dryck. Det är en bra tanke och fungerar väl lite som våran klassiska "tänk på barnen i Afrika". Man ska alltså inte ta för sig för mycket mat så man måste kasta det och på så vis överkonsumera. Bra tanke där!

 

 

Dock ser det ofta ut såhär i vårat kylskåp. I detta fall ser vi då lite ris, en pytteliten kycklingsbit och någon sås gjord på något som jag tror kan vara spenat. Detta är inte en portion och jag har svårt att tro att personen som ätit detta kommer komma tillbaka idag och slutföra ätandet. Detta kommer alltså att resultera i att maten ändå kommer kastas eftersom varken jag eller Mido eller någon annan i hans familj kommer känna att de vill äta på en halväten kyckling. Har även hänt att det sparats en halväten chokladboll eller en halv tugga av en tårtbotten. Ja, att få i sig en halvtugga till hade verkligen varit omöjligt. Hmpf..

 

Såhär står det i Fatwaan;

"Den mat som blir över måste sparas till nästa måltid eller bör ges till behövande,

även om den har torkat ut, för den som är kapabel att göra det."

 

Bra tanke där. Men i verkligheten funkar det inte, inte här iallafall. Här sparas istället maten i vårt kylskåp tills det blivit dåligt och sedan åker det till soporna. Jag har flertalet gånger sagt att vi borde ställa ut köttet till katterna eller ge äpplen som vi själva inte skulle äta till åsnan utanför köket. Men då stirrar folk konstigt på mig och anser att det är viktigare att ge mannen till åsnan eller kvinnorna på gatan maten istället. Och på grund av det får blir alla utan mat. Slutet gott, allting gott?