Igår spenderande vi en heldag i Cairo. Var riktigt kul att få komma ut lite, lufta håret och vara social med andra människor.

 

Vi gick hemifrån vid femtiden på morgonen vilket resulterade i att jag enbart hade sovit två timmar på hela natten. Kände mig dock inte så trött som jag borde ha varit. Sömn har faktiskt inte varit min starka sida de senaste dagarna. Säkert sovit sammanlagt sex timmar de senaste tre dagarna. Så kan tänka mig att min energi gick på sparlågan.

 

Vi kom upp till Cairo och åkte iväg till Midos universitet för att hämta ut hans papper och prata med någon gubbe där. Men jag antar att universitet funkar ganska likt i både Egypten och i Sverige, iallafall när det kommer till viktiga personer att behöva prata med. De är aldrig där, sitter i möte och kommer åter efter lunch. Så vi fick åka in mot Giza och Cairo igen. Vi mötte upp Hossam och Sarah utanför Mcdonalds för en frukost. Frukost på Mcdonlands är riktigt vidrig! Vi fick någon wannabehamburgare men med korv, ägg och ost och sedan en fet potatisbulle vid sidan om. Ja, vad säger man..?

 

Sen gjorde vi stan lite och hade jag haft mer pengar hade jag velat gå all in. Så mycket kläder, skor och väskor det fanns överallt och det kliade riktigt bra i fingrarna. Men jag försökte fokusera på Hurghada och att pengarna kommer till större användning där är på min kropp. Så lyckades hålla mig ganska bra på pengaspenderandet.

 

Efter vi suttit på Café och druckit allt från kaffe till alkohol så skildes vi åt och jag och Mido tog oss vidare till Cairotower för lite turistande. Lyckades ta mig in på det egyptiska priset (3Le) än turistpriset (70Le) för en gångs skull. Skam den som ger sig antar jag!

 

Vi åkte upp för Cairotower och jag fick lära mig något nytt om min karl - han är höjdrädd. Det fick jag lära mig på 187 meters höjd. Men jag tror han uppskattade utsikten ändå och vi kom upp i tornet precis som solen gick ned. Det var verkligen jättevackert. Synd bara att solupp- och solnedgångarna går så fort här. Man hinner knappt blinka så är det över.

 

Utsikten var kanon där men tyvär var luften inte så klar vilket gjorde att vi inte såg vidare långt. Efter vi stått och avnjutit utsikten så begav vi oss vidare för att äta en snabb middag och sedan fara hem. Jag hade vid det här laget blivit så trött att jag inte visste in eller ut, upp eller ner. Sedan var alla sittplatser på tåget uppbokade fram till den 29de men ja, detta är ju Egypten, landet där ingenting är som de säger. Så vi gick in i tåget och jag satte mig ner och somnade med en gång. Två timmar senare vaknade jag till liv och ingen hade ännu kommit för att sitta på platsen som jag hade beslagtagit. Så kanske missade någon tåget alternativt så var det en man som såg hur trött jag var och lät mig sitta. Männen här är väldigt artiga när det kommer till sådant. De står i regel ifall det finns en kvinna utan sittplats så att hon istället kan sitta ned. Lite som vi gör/ska göra för gamla människor på bussen.