Då var det dags igen, ett helt år har gått. I förrgår klättrade jag, Sofie, Sandra och Ida uppför gamla kära skuleberget (294 meter över havet) och för två av oss (jag och Sofie) så var det inte första gången vi satte våran fot på toppen av berget. Dock hade vi två newbies med - Sandra och Ida och det var ritkigt kul.

Dagen började med att en mycket bakis Sandra kommer in genom min dörr för att vänta på att Sofie ska hämta upp oss för att ta oss vidare till bergets fot. Sandra såg faktiskt riktigt förstörd ut efter gårdagens partaj men uppför berget skulle vi ändå!

 
 

Vi kom fram till Naturum som det heter och fick hjälp av en man där att få på oss utrustningen rätt. Man vill inte ramla ner och slå ihjäl sig så därför fick nybörjarna en lite snabb lektion om hur man ska haka fast sig och hur man ska klättra för att inte fastna. Medan passade veteranerna på att ta kort på sig själva i de snygga hjälmarna. Vad tycker ni? Höstlooken 2009?

 
 

Vi påbörjade våran klättring runt 13.30 och det var mycket stånk och stön som hördes där i början. Men det är nästan den biten som är jobbigast. Man går på en mycket brant stig i skogen, såklart man blir trött och speciellt vi konditionslösa damer som fått för oss att vi ska vara riktigt fit for fight blev helt slut.

 

Efter skogsvandringen var det bara att haka fast sig och påbörja klättringen uppåt. Vi tog den vita leden (medelsvåra vägen) och det var även den vägen jag och Sofie klättrade innan så vi hade redan koll på vad som väntade.

 
 

Efter vi klättrat en bra bit utbrister Sandra att hon tappat sin kamera! Som tur var hade den inte rasat ner för hela berget utan enbart en tio meter. Dock var det omöjligt för oss att ta oss ner igen och vi blev tvugna att lämna den liggande där och bara hoppas på att någon vänlig själ skulle komma förbi och plocka upp den för att sedan lämna in den på naturum igen.

 
 
 
 
 
 

Toppen nådde vi tillslut och det bar skönt. Då var det bara den oändliga promenaden ner för berget som väntade och vi (jag och Sandra)passade då även på att gå in till grottan för att se hur det såg ut där. Grottan är ju egentligen inte mycket för världen utan mer ett litet hål i berget. Men nu har vi varit där igen och tillslut kom vi ner till marknivå igen och alla överlevde!